Mat & Klimat

Jordbrukssektorn allt viktigare för Brasiliens ekonomi

Enorma odlingar av sojabönor på savannen Cerrado. Det storskaliga och exportinriktade jordbruket har blivit allt viktigare för Brasiliens ekonomi. Foto: Mario Osava/IPS

16 mars 2022

De storskaliga jordbruken har blivit allt viktigare för Brasiliens ekonomi. Men för att få bukt med fattigdom och ojämlikhet krävs det också att andra sektorer utvecklas, menar experter.

 

Regnskogen ersätts med odlingar

Medan det exportinriktade jordbruket vuxit sig allt starkare i Brasilien har andra sektorer, som industrin, halkat efter.

Carlos Guanziroli, ekonomiprofessor vid Fluminenses universitet, påpekar samtidigt att de exportintäkter som jordbruket bidrar med kan öka välståndet för alla medborgare – om resurserna används till sociala satsningar

Han påpekar att Brasilien tidigare tvingades importera mat och bara producerade runt 50 miljoner ton spannmål 1980 – en siffra som 2020 hade ökat till runt 250 miljoner ton. Den snabba tillväxten hänger i första hand samman med en ökande produktivitet. Men under perioden utökades också åkermarkerna från 40 till 64 miljoner hektar, enligt siffror från landets jordbruksdepartement. Det är också en utveckling som har bidragit till skövlingen av regnskog.

Brasilien har med tiden blivit världens största producent av sojabönor, kött, socker, apelsinjuice och sedan tidigare även av kaffe.

Detta samtidigt som klyftorna har förblivit stora i landet. På landsbygden och i städernas slumområden lever många fortfarande i fattigdom.

Fram till 1980-talet var det främst industrin som växte snabbast, men de senaste decennierna har jordbrukssektorn blivit allt viktigare för ekonomin.

Samtidigt har urbaniseringen fortsatt. I mitten av 1900-talet bodde bara en dryg tredjedel av landets befolkning i städerna. I samband med den senaste folkräkningen beräknades i stället hela 84 procent av de 214 miljoner invånarna bo i städer.

 

Står för 28 procent av jobben

Att så många övergett landsbygden anses hänga samman med att jordbruket blivit alltmer mekaniserat och att ägarkoncentrationen av mark är så stor – samt att satsningarna på så kallade monokulturer har brett ut sig.

Carlos Guanziroli betonar att de stora jordbruken även skapar mängder av indirekta jobb inom tillverkningsindustri och transporter. Enligt honom står denna värdekedja för 28 procent av alla arbetstillfällen i landet.

Samtidigt finns det fler än tio miljoner människor som är verksamma inom landets familjejordbruk – som är viktiga för att stärka tillgången på mat och för de lokala ekonomierna. De fungerar även som barriärer för utbredningen av fler monokulturer.

– Dessa jordbruk kräver större arbetsinsatser, men är också bättre på att bemöta de lokala matbehoven och efterfrågan på ekologiska varor, säger ekonomen Rafael Cagnin vid Institutet för studier av industriutveckling, IEDI.

Studier har visat att familjejordbruken stod för 28 procent av den totala jordbruksproduktionen i landet under 2017. Men det var en lägre siffra än tidigare, vilket anses hänga samman med en långvarig torka i landets nordöstra delar, där en stor del av dessa jordbruk finns.

 

  • Alison Oliveira driver tillsammans med sin hustru ett ekologiskt jordbruk utanför staden Alta Floresta, nära Amazonas. Hållbara familjejordbruk fungerar som barriärer mot skogsskövling och expansionen av monokulturer. Foto: Mario Osava/IPS

 

Landets småjordbrukare har sedan länge kunnat få olika former av stöd, bland annat genom det nationella programmet Pronaf – som erbjuder lån till fördelaktiga räntor och villkor. Inte ens landets nuvarande högernationalistiska regering under Jair Bolsonaro, som inte anses hysa någon sympati för småbönderna, har vågat dra tillbaka det programmet.

Carlos Guanziroli säger att landets familjejordbrukare fortfarande har stora behov av att få tillgång till mer tekniskt stöd.

Rafael Cagnin menar dock att även landets industri skulle behöva utvecklas för att få fart på den ekonomiska och sociala utvecklingen. Han menar att det också är viktigt eftersom jordbruksexporten står inför flera framtida hot i form av bland annat klimatförändringar och förändrade konsumtionsmönster. Och en ekonomi som är beroende av ett fåtal exportprodukter löper enligt honom stora risker.

Mario Osava/ IPS

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…