Mat & Klimat

Salt och plast drabbar värdefulla odlingsmarker

26 januari 2022

Problemen med att stora delar av världens odlingsmarker drabbas av för höga salthalter och förorenas av plastavfall förvärras. Det uppger FN:s jordbruksorganisation FAO i en ny rapport.

 

800 miljoner hektar

FN varnar för att försaltningen av åkermarker utgör ett av de största problemen inom den globala jordbruksproduktionen. För närvarande beräknas det finnas över 800 miljoner hektar mark i världen som har problem med ökande salthalter – vilket i sin tur påverkar möjligheterna att odla grödor.

FN varnar för att utvecklingen innebär ett hot mot ekosystemen och matsäkerheten i världens torra och halvtorra regioner.

Att marker får en hög salthalt är ett naturligt fenomen i torra regioner. Men FN:s jordbruksorganisation, FAO, betonar att problemen förvärras av mänskliga aktiviteter. Det handlar bland annat om en överanvändning av konstgödsel, omfattande plogning och olämpliga bevattningstekniker.

För höga salthalter påverkar samtidigt många av de tjänster markerna utför inom ekosystemen – vilket i sin tur riskerar att få en rad andra negativa konsekvenser.

I en färsk rapport från FAO varnas samtidigt för att de odlingsmarker som människor utnyttjar för att odla mat i allt högre grad blir kontaminerade av plastavfall – vilket i sin tur utgör ett hot mot miljö, matproduktion och folkhälsa.

 

Bara en bråkdel som återvinns

I rapporten konstateras att enorma mängder plast används inom världens jordbruksproduktion – och att efterfrågan på plast med all sannolikhet kommer att fortsätta att öka.

FAO betonar att plastprodukter är viktiga för produktionen inom jordbruket – men understryker samtidigt hur viktigt det är att begränsa användningen och se till att produkterna hanteras på rätt sätt.

En stor del av all den plast som produceras i världen hamnar i naturen, där den kan orsaka stora skador. Effekterna i haven är väldokumenterade – och en stor del av forskningen har varit fokuserad på dessa problem. Men enligt FAO är även världens jordbruksmarker mycket hårt drabbade av mikroplasten – och av det skälet menar organet att det behövs mer omfattande studier av effekterna.

Bara en liten del av all plast som produceras globalt återvinns, medan enorma mängder hamnar i naturen där det kan upp emot tusen år för plasten att brytas ner. FN:s miljöprogram Unep varnar för att en stor del av plastavfallet hamnar under jorden där det bryts ned till betydligt mindre plastpartiklar.

Baher Kamal / IPS

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Delade meningar om kött från betande djur ryms inom en hållbar livsmedelskonsumtion

I debatten kring köttindustrins miljöpåverkan framhålls oftast att betande djur är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Bland annat är det Naturskyddsföreningens linje i frågan. Men enligt en kanadensiskt studie skulle det kunna vara tvärt om – att mångfalden av djur är sämre i beteslandskap, både vad gäller rovdjur, pollinerande insekter och andra växtätande djur än de som hålls i beteslandskapet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Opinion: Stötta ny förnybar elproduktion – inte energislöseri

Under valrörelsen har i alla fall en klimatfråga hettat till – energipolitiken. Men utgångspunkten har varit den motsatta – oro kring stigande elpriser. Det är en oro som populistiska partier gör vad man kan för att rida på, genom att sprida myter om att elpriserna i Sverige är exceptionellt höga, att Sverige importerar el och att det pga elbrist i Sverige till och med nu dras igång oljepannor för att producera el.

Inrikes
Niclas Malmberg

Information om ursprung av kött på restauranger kan införas vid årsskiftet

Sverige lämnar nu in en anmälan till EU-kommissionen med begäran om att få införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang. Detta för att ge restaurangbesökare samma möjlighet som de som köper kött i affärer att kunna få information om köttets ursprung.

Klimat
IPS Inter Press Service

Extrem värme förödande för Kashmirs bönder

Under året har Kashmir drabbats av flera värmeböljor – och effekterna är förödande för lantbrukarna i den konfliktdrabbade nordindiska delstaten. Vattenkällorna sinar och många bönder varnar för en annalkande kris.