Mat och Klimat

Klimatet får allt fler svenskar att välja bort kött

kantarellpasta1-750x400
Krämig kantarellpasta - en av många växtbaserade läckerheter. (Foto: Tidningen Vegomagasinet)

27 januari 2022

Andelen veganer och vegetarianer i Sverige har aldrig varit så hög, visar en ny undersökning. Samtidigt ökar andelen flexitarianer för sjätte året i rad. Det visar Axfoods Vegobarometer 2021. Klimat- och miljö är den främsta drivkraften bakom utvecklingen.

 

Stor ökning av ”flexitarianer”

Maten står för mellan en tredjedel och en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser och av dessa härstammar majoriteten från djurhållningen. Att minska konsumtionen av animalier är följaktligen ett av de individuella beslut som kan ha störst positiv inverkan på klimat och miljö för en genomsnittlig svensk medborgare. Medelsvenskens köttkonsumtion släpper ger upphov till 1 ton CO2 varje år, enligt siffror från Naturvårdsverket.

Det är en insikt som verkar nå allt fler för var dag som går. Axfoods nya Vegobarometer visar att nära 9 procent av befolkningen betraktar sig som vegetarianer eller veganer idag, en ökning från de 6-7 procent som det legat stabilt på under tidigare år. 7 procent är vegetarianer, medan 2 procent äter uteslutande veganskt.

Den största förändringen har skett bland flexitarianer – de som äter vegetariskt 2-6 dagar i veckan, men som ibland äter kött – från 19 till 30 procent.

– Trenden att allt fler äter allt mer vegetarisk kost utan att helt överge köttet håller i sig, och är positiv både för den egna hälsan och för planeten. Att ställa om till mer växtbaserad mat är en förutsättning för att vi genom en mer hållbar matproduktion och matkonsumtion ska kunna minska matens totala klimatpåverkan, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

 

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood (Foto: Stefan Nilsson)

 

Intresset för ursprungsmärkning ökar

Det finns en solklar drivkraft bakom den här utvecklingen och den stavas klimat och miljö. Hela två tredjedelar av de som vill fortsätta minska sin köttkonsumtion gör det av klimatskäl, jämfört med 58 procent föregående år. Hälsoskäl minskar från 27 till 18 procent medan djurrättsskäl ökar något, från 8 till 12 procent.

Som vanligt är det kvinnor och unga som driver utvecklingen. Bland unga (under 35) uppger 37 procent att de är flexitarianer, jämfört med 25 procent för de över 55 år. 14 procent av unga är dessutom vegetarianer/veganer jämfört med bara 1 procent av personer över 55.

En tydlig trend är att fler vill se en tydligare ursprungsmärkning av vegetariska produkter – en grupp som ökat från 13 till 22 procent på bara ett år. Ett rimligt antagande är att intresset för svenska produkter ökat, något som också många matproducenter tagit fasta på. 

– Vi ser ett ökat intresse för vegoprodukter gjorda på svenska råvaror, vilket är något vi lägger stor vikt vid i vårt eget produktutvecklingsarbete, och som också avspeglar sig i de produktnyheter vi släppt under 2021 och kommer att släppa under 2022, bland annat med produkter som är gjorda på svensk gulärta, vete och åkerböna, säger Johan Neuman, affärsområdeschef för egna märkesvaror på Axfoods inköps-, sortiments- och logistikbolag Dagab.

Vegotrenden är global och liknande rapporter kommer med jämna mellanrum från olika delar av världen. Enligt en undersökning har en tredjedel av amerikanerna minskat sin köttkonsumtion på några år, medan en tredjedel av britterna ser en växtbaserad kost som något eftersträvansvärt. Ytterligare en undersökning visar att 40 procent av EU-medborgarna vill äta mindre kött.

Mat&Klimat

 

Se även: LRF: Stor potential för växtbaserat

Se även: Stor skillnad på svenska baljväxter och importerade

Se även: Stöd utvecklingen av proteingrödor

 

 
Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

 

 

Se även: Cashewkött och andra höstiga vegonyheter

Se även: Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Fler artiklar av denna författare

Kommentarer är stängda.

Visited 16 times, 1 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa