23 december 2020

Världens ursprungsbefolkningar har för första gången en talan i det nya globala ramverk för biologisk mångfald som håller på att förhandlas fram och som väntas undertecknas av 190 länder. Urfolkens traditionella expertis kan komma att bli avgörande i kampen mot massutrotningen.

Vid den pittoreska floden Mahuat ligger ett av de åtta samhällen som utgör Kalinagoterritoriet – ett 15 kvadratkilometer stort område på den karibiska ön Dominicas östkust som är hem för Kalinago-folket – den största urfolksbefolkningen i östra Karibien. Det är den plats som 19-åriga Whitney Melinard kallar för sitt hem. Melinard tillhör en växande skara ungdomar i Kalinago som använder sina röster och plattformar för att påverka i frågor som berör deras folk.

Urfolken har för första gången tilldelats en talan i det stora internationella ramverk för biologisk mångfald som ska undertecknas under 2021. Den här veckan träffades ledare för olika ursprungsbefolkningar från Asien, Arktis, Latinamerika och Karibien digitalt för att diskutera planen för biologisk mångfald och skyddet av djur, växter och vitala ekosystem under de närmaste tio åren. Ledarna vill ha konkreta åtgärder för att göra traditionell kunskap till en central del av planen, något som de åtagit sig att göra under de senaste 10 åren, men hittills misslyckats med. För Kalinago-ungdomar som Melinard är dessa samtal brådskande.

– Regeringarna måste samarbeta med oss ​​för att skydda och bevara den naturliga miljön genom att först erkänna och respektera det faktum att ursprungsbefolkningen runt om i världen alltid har levt i harmoni med Moder Natur. Med det i åtanke behöver vi ett förstärkt samarbete mellan nationernas institutioner och våra traditionella samhällen, särskilt när vi fattar beslut som påverkar vår miljö, säger hon till IPS.

Naturens förvaltare

Ursprungsbefolkningar lever där 85 procent av den biologiska mångfalden finns, och det är därför viktigt att de också blir en del av förhandlingarna kring större bevarandeplaner och ramverk. Joji Carino är senior politisk rådgivare för Forest Peoples-programmet. Enligt henne har det internationella samfundet misslyckats med att uppfylla flera viktiga löften från den strategiska planen för konventionen om biologisk mångfald för perioden 2011-2020. Särskilt när det gäller just att integrera traditionell kunskap och innovationer i framtagandet av omfattande bevarande- och hållbarhetsinitiativ. Hon säger att världen inte har råd att göra om samma misstag med det här nya ramverket.

Ett vanligt budskap är att globala mål för biologisk mångfald inte har uppnåtts. Målet för traditionell kunskap är på samma sätt ouppfyllt, med endast tio procent av parterna som rapporterade att de inkluderades i de nationella biologiska mångfaldsstrategierna och handlingsplanerna.

Ledarna för ursprungsbefolkningen säger att deras folk fortsätter att kämpa för markrättigheter eftersom de ofta tvångsförflyttas på grund av miljöförstöring eller aktiviteter som gruvdrift och annan exploatering. De säger att Covid-19 pandemin givit oss ett ypperligt tillfälle att reflektera över hur allt hänger ihop, och hur vi kan närma oss begreppet biologisk mångfald ur ett mer inkluderande perspektiv.

I en intervju med IPS förklarade den internationella advokaten och människorättsexperten Viviana Figueroa att hon är optimistisk inför framtiden. Hon säger att världen numera erkänner ursprungsbefolkningens bidrag som naturens väktare. Den traditionella kunskapen är avgörande för att rädda planeten, men det är viktigt att urfolkens rättigheter respekteras i processen, säger hon.

– Mål 19 säger att ursprungsbefolkningen ska göra traditionell kunskap tillgänglig för beslutsfattare och allmänheten men vi menar att traditionell kunskap inte är offentlig. Den hålls av ursprungsbefolkningen och kan endast nås om det finns en överenskommelse om att dela denna kunskap, sade hon och tillade:

– Samtidigt håller vi på att förlora traditionell kunskap till följd av konflikter och miljöförstöring, och vi behöver ett åtagande från världens nationer att stödja och förvalta denna kunskap. Det är med hjälp av denna kunskap som vi kan bevara och skydda skogarna. Många av våra bröder och systrar har mist sina liv i kampen för att skydda naturen.

Kräver markrättigheter

Enligt ledarna för urfolken finns det fortfarande mycket kvar att göra. De hävdar att respekten för deras folk också bör innefatta juridiska rättigheter till marken och uppmanar nationerna att arbeta för detta. För Kalinago i Dominica kan markrättigheter ge ekonomisk trygghet och innebära fler möjligheter till välbefinnande och utveckling.

– Att ha markrättigheter skulle placera varje enskild Kalinago på jämn fot med majoriteten av andra Dominica-bor. En marktitel kan leda till att en Kalinago blir ekonomiskt oberoende och det kan göras samtidigt som vi behåller vårt områdes integritet, säger Melinard till IPS.

Det kommande ramverket för biologisk mångfald post 2020 bygger på premissen att det krävs akuta åtgärder globalt för att omvandla ekonomiska, sociala och finansiella modeller, så att dagens negativa trender för den biologiska mångfalden kan stabiliseras under de kommande 10 åren. Därefter kan ekosystemen återhämta sig till den grad då visionen om att leva i harmoni med naturen 2050 kan uppfyllas.

Målen är både nödvändiga och uppnåbara, men inte i frånvaro av urbefolkningen.

– Det är uppenbart att urfolkens ställning måste stärkas och vår kunskap respekteras. Det innebär till exempel att vi sitter med vid förhandlingsbordet när exploaterings- och utvecklingsplaner klubbas igenom. Annars kommer det bara bli mer “business as usual”.

Alison Kentish / IPS