Mat & Klimat

Frysfacken lever - gör du?

Idag saknar vi inte att ha vingar, men om det skulle vara möjligt kommer vi säkert sakna det också om "alla andra har". (Foto: Leon Siebert, Unsplash)

För att klara miljömålen måste vi svenskar snarast halvera vår konsumtion. Från den nya nivån måste vi sedan snarast halvera vår konsumtion igen. Kanske behövs ransonering för det. Så vilka saker kan vi äga tillsammans istället för att alla ska ha var sin som sällan används?

Vad vi äger själva och vad vi äger tillsammans ändras beroende på tid, kultur och teknik, som i sin tur påverkas av resurser och lagar. Under större delen av mänsklighetens historia har vi i stort sett inte ägt någonting. Än idag finns kulturer som lever så. Sedan har ägandet ökat exponentiellt till dagens prylberg, men det har också givit motreaktioner i dagens materialistiska samhällen som frivillig enkelhet – att välja mer fri tid istället för mer pengar och prylar.

De som idag är äldre kan se tillbaka på stora förändringar bara under den egna livstiden. I vissa fall att gå från växa upp i nästan självhushåll utan el till dagens uppkopplade liv. När elektriciteten kom kunde det ta 60 år innan den spridits ens till alla delar av samma län. Tänk om spridningen av smartphones idag hade tagit lika lång tid.

Ny teknik förändrar vad vi ser som grundbehov. När till exempel färg-tv eller air condition i bilen kom tyckte de flesta att det var onödigt. Men när man vant sig vill man inte tillbaka. Idag saknar vi inte att ha vingar, men om det skulle vara möjligt kommer vi säkert sakna det också om “alla andra har”.

 

Småskalighet i storskalig gemenskap

I hemmen har urgamla metoder för att förlänga matens hållbarhet varit jordkällare och dylikt, samt olika konserveringsmetoder. Men många gick inte direkt från att köpa is till egen frys, eftersom det i början var för dyrt. Istället delade vi frys med många andra och i denna jättelika frys hade varje hushåll ett eller flera frysfack. Det var ofta i källaren om man bodde i lägenhet, men på landsbygden kunde frysfack likt tvättstuga ligga flera mil bort…


1945 började försäljning av djupfryst mat och 1964 blev frys standard i nybyggda bostäder. Så 50-talet var frysfackens storhetstid – då var det lika vanligt med frysfack som hemfrysar.

Denna småskalighet i storskalighet var socialt och mycket bättre för ekonomi och ekologi än att ha en egen separat frys som kräver mer el för att kyla när alla sidor gränsar direkt till rumstemperatur. En full frys drar också mindre el än en halvtom. Så frysfack kan spara tusentals kronor per år för ett hushåll i dagens penningvärde.

Frysfack förekommer faktiskt fortfarande i Sverige. Till exempel här i Östersund. Priset där är 510 kr per år för 75 liter. Det är inte mer än vad det kostar att hyra en egen frys ett dygn. Från 2003 finns uppgift om att ett annat frysfack endast kostar 300 kr per år för 200 liter.

Så sent som på 80-talet kunde det ta flera år att få hyra ett frysfack här i Hyllstofta. Förutom byte till freonfria kylelement har samma frys där varit igång ända sedan den byggdes på 50-talet (uppgift från 2007).

 

Vad måste vi äga?

Så vad kommer vi äga själva, tillsammans eller inte alls i framtiden? Lek med tanken att det aldrig funnits offentliga bibliotek där alla kunde låna böcker gratis. Då hade det knappast gått att starta idag. Men eftersom bibliotek nu redan finns i alla kommuner, så har vi istället sett hur de börjat låna ut fler saker än böcker, samt hur vissa kommuner startat fritidsbibliotek för att låna ut sportutrustning och dylikt.

I grunden är dock den största faktorn för mängden eget ägande hur mycket pengar vi har, eftersom vi över tid köper det vi har råd med, även om vi tillfälligt avstår från vissa köp. Så länge vi maximerar löner istället för att korta normalarbetstiden så lär eget ägande fortsätta att dominera. Men för den som är beredd att samarbeta med grannar och vänner för effektiv resursanvändning och/eller ifrågasätter vad vi “måste” äga, så krymper behovet av inkomster drastiskt.

Nu är ju inte längre frysen det dyraste vi äger, men testa tanken att du inte skulle ha någon egen frys, eller äga en mindre frys än idag. Hur skulle du lösa det rent praktiskt? Hur skulle det vara om ingen hade egen frys? Skulle du bli mindre lycklig? Det är en tankeövning man kan göra med alla större saker och livsomständigheter, hus, bil, osv.

Just egen frys tror jag de flesta kommer landa i att vilja behålla, men lyckoforskningen visar att det normala (åtminstone numera) är att aldrig bli nöjd. De flesta tror att det bara är vissa mål som saknas, men så fort det är uppnått så är det något annat som saknas. Som att springa i ett ekorrhjul utan slut. Till och med miljardärer kan tänka att om jag bara var lite rikare skulle jag bli nöjd och lycklig.

Så kanske är den stora utmaningen både för den egna lyckan och för den gemensamma klimatkampen istället att bli förnöjsam – en konst som äldre generationer hittills verkar betydligt skickligare i – med eller utan frysfack.

Göran Hådén

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »