Mat & Klimat

Köttskatt i Sverige – Vad tycker politikerna?

Köttskatt i Sverige - Vad tycker politikerna?

Foto: Morning Brew, Unsplash

Djurhanteringen i Kina, smittspridning på köttfabriker i USA och Tyskland, och forskarnas larm om risken för framtida pandemier från djurindustrin – det är frågor som har givit frågan om köttskatt i Sverige och världen nytt liv. Hur ställer sig då våra svenska politiker till denna kontroversiella fråga?

Antibiotikaresistens globalt hälsohot

Uppmaningarna om köttskatt har kommit från vitt skilda håll; bland annat har Queens gitarrist Brian May uttryckt på sociala medier att han vill se en köttskatt och stöd för omställning till mer växtbaserade livsmedel för att förebygga framtida pandemier, och i Sverige har infektionsöverläkaren Björn Olsson lyft att risken för pandemier skulle vara väsentligt mycket lägre om alla var vegetarianer. Maria Gardfjell, riksdagsledamot för Miljöpartiet och vice ordförande i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott, framhåller att pandemin också har medfört ökad medvetenhet i riksdagen om djurmarknader och de problem som slentrianmässig användning av antibiotika i djuruppfödningen orsakar.

– Det som blev en nyhet var också att antibiotikaresistensen pekats ut i länder som Italien och Spanien som en försvårande omständighet för personer som blir allvarligt sjuka.

Enligt Läkare utan gränser orsakar infektioner av multiresistenta bakterier en halv miljon dödsfall om året, och antibiotikaresistens är ett av de globala hälsohot som pekas ut av FN. Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige låg förekomst av antibiotikaresistens, vilket bland annat hänger samman med en lägre antibiotikaanvändning inom det svenska jordbruket. För att gynna djuruppfödning med lägre antibiotikaanvändning föreslår Miljöpartiet en särskild skatt på kött som producerats med större mängder antibiotika.

– Det skulle förändra konsumtionen av svenskt kött så att svenskt och ekologiskt kött köps istället för importerat kött som producerats med stora mängder antibiotika. Men det skulle också ge en signal till producenter i andra länder att ställa om produktionen om man vill fortsätta att sälja till Sverige med god förtjänst. Det skulle också ge fördelar till producenter i andra länder som faktiskt ligger före och inte använder antibiotika oansvarsfullt, säger Maria Gardfjell.

Saknar politisk majoritet

Men inte heller en riktad skatt på antibiotikakött har politisk majoritet i Riksdagen. Moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman avfärdar alla typer av skatt på kött.

– Moderaterna är emot idén om att införa en köttskatt. Användandet av antibiotika bör regleras i lag, inte genom skatter, säger han till Mat och Klimat.

Men något förslag om hårdare reglering av antibiotika inom djuruppfödningen har Moderaterna inte lagt i vare sig Sverige eller inom EU. Inte heller Socialdemokraterna klimatpolitiska talesperson Hanna Westerén gör tummen upp för någon form av skatt på kött. 

– I klimatdebatten så har frågan om en köttskatt varit tidvis aktuell och när det gäller att införa en typ av köttskatt för att få ned köttkonsumtionen är vi mer positiva till andra former av styrmedel.

Vad kan det då handla om för styrmedel? Även om Miljöpartiet står ensamma om att driva frågan om antibiotikaskatt, har partiet fått med en skrivning i det så kallade Januariavtalet om att ”Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt”, och en utredning tillsätts under året.

– Det kommer bli en betydelsefull utredning som förhoppningsvis kan klargöra hur politiska krav på incitamentsstrukturer och handel skulle kunna utvecklas, men också hur Sveriges internationella politiska arbete kan skärpas på andra sätt, säger Maria Gardfjell.

Svenskmärkning kan vara en del av lösningen

Och att frågan om antibiotikaskatt inte bara är nationell står klart, då en sådan skatt strider mot EU:s regler i dagsläget. Ett av Miljöpartiets förslag som regeringen emellertid redan nu arbetar för att förverkliga, är att införa ursprungsmärkning på kött i restauranger och storhushåll.

– Eftersom konsumenterna väljer svenskt kött i dagligvaruhandeln till en stor del, skulle en märkning på restaurang kunna ha en liknande effekt, säger Maria Gardfjell.

Och i detta får Miljöpartiet medhåll från Hanna Westerén och regeringkoalitionspartnern.

– Regeringen har fattat beslut om en svensk livsmedelsstrategi som alla partier ställer sig bakom. Enligt strategin behöver den svenska produktionen av kött och mejeri öka för att skapa hållbar tillväxt och jobb i hela Sverige. För att ytterligare få konsumenter att ställa om till hållbar konsumtion så vill vi se en ursprungsmärkning av kött på restauranger.

Gardfjell betonar att om restauranger går över till mer svenskproducerat kött så innebär det också högre priser, precis som om en antibiotikaskatt införs. Skulle inte det då göra det allt för dyrt med kött för hushåll med svagare ekonomi, och köttkonsumtion därmed bli en klassfråga? 

– Lågpristrenderna gör att människor köper mer mat, så mycket mat att samhällsproblem uppstår. Det handlar om människors hälsa, men också om miljöeffekter. Med lågprishandeln av mat så är svinnet rekordstort, säger Maria Gardfjell.

Men hon och Miljöpartiet vill inte gå så långt som att införa en allmän köttskatt.

Det skulle riskera att kunna ge en negativ effekt när det gäller antibiotikafrågan. En köttskatt är att betrakta som ett procentpåslag. Då skulle de produkter som har de högsta priserna idag drabbas hårdast, oftast lokalproducerat, ekologiskt naturbeteskött, där djuren levt ett naturligt liv och växt långsamt eftersom inga importerade fodermedel använts i produktionen. Det köttet med de lägsta priserna skulle komma billigast undan, vilket skulle gynna kött som producerats med stora mängder antibiotika.

Niclas Malmberg

 

SENASTE NYHETERNA

Hälsa
Niclas Malmberg
Livsmedelsbranschens vilseledande marknadsföring synad i boken Fejkmaten

Efter att bland annat ha fokuserat på problematiken kring vår tids stora sockerkonsumtion i de uppmärksammade böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har, är Ann Fernholm nu aktuell med den nya boken Fejkmaten, där hon tar ett mycket brett grepp över livsmedelsfrågan.

Klimat
IPS Inter Press Service
Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg
Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén
Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service
Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Read More »
Djurrätt
Niclas Malmberg
Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Read More »
Hälsa
Göran Hådén
Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Read More »