Mat & Klimat

Köttskatt i Sverige – Vad tycker politikerna?

Köttskatt i Sverige - Vad tycker politikerna?

Foto: Morning Brew, Unsplash

Djurhanteringen i Kina, smittspridning på köttfabriker i USA och Tyskland, och forskarnas larm om risken för framtida pandemier från djurindustrin – det är frågor som har givit frågan om köttskatt i Sverige och världen nytt liv. Hur ställer sig då våra svenska politiker till denna kontroversiella fråga?

Antibiotikaresistens globalt hälsohot

Uppmaningarna om köttskatt har kommit från vitt skilda håll; bland annat har Queens gitarrist Brian May uttryckt på sociala medier att han vill se en köttskatt och stöd för omställning till mer växtbaserade livsmedel för att förebygga framtida pandemier, och i Sverige har infektionsöverläkaren Björn Olsson lyft att risken för pandemier skulle vara väsentligt mycket lägre om alla var vegetarianer. Maria Gardfjell, riksdagsledamot för Miljöpartiet och vice ordförande i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott, framhåller att pandemin också har medfört ökad medvetenhet i riksdagen om djurmarknader och de problem som slentrianmässig användning av antibiotika i djuruppfödningen orsakar.

– Det som blev en nyhet var också att antibiotikaresistensen pekats ut i länder som Italien och Spanien som en försvårande omständighet för personer som blir allvarligt sjuka.

Enligt Läkare utan gränser orsakar infektioner av multiresistenta bakterier en halv miljon dödsfall om året, och antibiotikaresistens är ett av de globala hälsohot som pekas ut av FN. Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige låg förekomst av antibiotikaresistens, vilket bland annat hänger samman med en lägre antibiotikaanvändning inom det svenska jordbruket. För att gynna djuruppfödning med lägre antibiotikaanvändning föreslår Miljöpartiet en särskild skatt på kött som producerats med större mängder antibiotika.

– Det skulle förändra konsumtionen av svenskt kött så att svenskt och ekologiskt kött köps istället för importerat kött som producerats med stora mängder antibiotika. Men det skulle också ge en signal till producenter i andra länder att ställa om produktionen om man vill fortsätta att sälja till Sverige med god förtjänst. Det skulle också ge fördelar till producenter i andra länder som faktiskt ligger före och inte använder antibiotika oansvarsfullt, säger Maria Gardfjell.

Saknar politisk majoritet

Men inte heller en riktad skatt på antibiotikakött har politisk majoritet i Riksdagen. Moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman avfärdar alla typer av skatt på kött.

– Moderaterna är emot idén om att införa en köttskatt. Användandet av antibiotika bör regleras i lag, inte genom skatter, säger han till Mat och Klimat.

Men något förslag om hårdare reglering av antibiotika inom djuruppfödningen har Moderaterna inte lagt i vare sig Sverige eller inom EU. Inte heller Socialdemokraterna klimatpolitiska talesperson Hanna Westerén gör tummen upp för någon form av skatt på kött. 

– I klimatdebatten så har frågan om en köttskatt varit tidvis aktuell och när det gäller att införa en typ av köttskatt för att få ned köttkonsumtionen är vi mer positiva till andra former av styrmedel.

Vad kan det då handla om för styrmedel? Även om Miljöpartiet står ensamma om att driva frågan om antibiotikaskatt, har partiet fått med en skrivning i det så kallade Januariavtalet om att ”Sverige ska internationellt arbeta för minskad antibiotikaanvändning i djurhållning globalt”, och en utredning tillsätts under året.

– Det kommer bli en betydelsefull utredning som förhoppningsvis kan klargöra hur politiska krav på incitamentsstrukturer och handel skulle kunna utvecklas, men också hur Sveriges internationella politiska arbete kan skärpas på andra sätt, säger Maria Gardfjell.

Svenskmärkning kan vara en del av lösningen

Och att frågan om antibiotikaskatt inte bara är nationell står klart, då en sådan skatt strider mot EU:s regler i dagsläget. Ett av Miljöpartiets förslag som regeringen emellertid redan nu arbetar för att förverkliga, är att införa ursprungsmärkning på kött i restauranger och storhushåll.

– Eftersom konsumenterna väljer svenskt kött i dagligvaruhandeln till en stor del, skulle en märkning på restaurang kunna ha en liknande effekt, säger Maria Gardfjell.

Och i detta får Miljöpartiet medhåll från Hanna Westerén och regeringkoalitionspartnern.

– Regeringen har fattat beslut om en svensk livsmedelsstrategi som alla partier ställer sig bakom. Enligt strategin behöver den svenska produktionen av kött och mejeri öka för att skapa hållbar tillväxt och jobb i hela Sverige. För att ytterligare få konsumenter att ställa om till hållbar konsumtion så vill vi se en ursprungsmärkning av kött på restauranger.

Gardfjell betonar att om restauranger går över till mer svenskproducerat kött så innebär det också högre priser, precis som om en antibiotikaskatt införs. Skulle inte det då göra det allt för dyrt med kött för hushåll med svagare ekonomi, och köttkonsumtion därmed bli en klassfråga? 

– Lågpristrenderna gör att människor köper mer mat, så mycket mat att samhällsproblem uppstår. Det handlar om människors hälsa, men också om miljöeffekter. Med lågprishandeln av mat så är svinnet rekordstort, säger Maria Gardfjell.

Men hon och Miljöpartiet vill inte gå så långt som att införa en allmän köttskatt.

Det skulle riskera att kunna ge en negativ effekt när det gäller antibiotikafrågan. En köttskatt är att betrakta som ett procentpåslag. Då skulle de produkter som har de högsta priserna idag drabbas hårdast, oftast lokalproducerat, ekologiskt naturbeteskött, där djuren levt ett naturligt liv och växt långsamt eftersom inga importerade fodermedel använts i produktionen. Det köttet med de lägsta priserna skulle komma billigast undan, vilket skulle gynna kött som producerats med stora mängder antibiotika.

Niclas Malmberg

 

SENASTE NYHETERNA

Recept
Redaktionen
Mrs Pankhursts vegetariska soppa – 0,1 kg CO2e

Den 22 oktober 1913 sitter Emmeline Pankhurst och äter en vegetarisk soppa. Det låter kanske inte så märkvärdigt att den inte innehåller kött. Men det finns en lite annorlunda förklaring till det.

Hälsa
Victoria Rose
Krönika: Enkla tips för en hälsosam vardag

Det finns så många miljoner artiklar om hälsa, välbefinnande och att gå ner i vikt. Inte konstigt att det är ett gungfly att greppa, jag blir själv överväldigad av att tänka på det, skriver australiensiska bloggaren Victoria Rose.

Klimat
Michael Abdi Onsäter
EU:s jordbruksreformer: Gröna framsteg eller greenwashing?

Över 300 miljarder euro stod på spel när ministerrådet och EU-parlamentet samlades på var sitt håll för att enas om framtidens gemensamma jordbrukspolitik. Politikerna enades om öronmärkta miljöstöd och höjda klimatambitioner, men många i miljörörelsen är djupt kritiska.

Miljö
Samira Sadeque / IPS
IPES-expert: Krävs mer mångfald i matsystemet

Världens matproduktion är i allt för stor grad inriktad på ett fåtal grödor som ris, vete och majs. Det säger jordbruksexperten Emile Frison, som i stället förordar satsningar på en mångfald av grödor och ekologiska odlingsmetoder, för att bemöta fattigdom och hunger.

Hälsa
Victoria Rose
Krönika: Enkla tips för en hälsosam vardag

Det finns så många miljoner artiklar om hälsa, välbefinnande och att gå ner i vikt. Inte konstigt att det är ett gungfly att greppa, jag blir själv överväldigad av att tänka på det, skriver australiensiska bloggaren Victoria Rose.

Read More »
Klimat
Michael Abdi Onsäter
EU:s jordbruksreformer: Gröna framsteg eller greenwashing?

Över 300 miljarder euro stod på spel när ministerrådet och EU-parlamentet samlades på var sitt håll för att enas om framtidens gemensamma jordbrukspolitik. Politikerna enades om öronmärkta miljöstöd och höjda klimatambitioner, men många i miljörörelsen är djupt kritiska.

Read More »
Miljö
Samira Sadeque / IPS
IPES-expert: Krävs mer mångfald i matsystemet

Världens matproduktion är i allt för stor grad inriktad på ett fåtal grödor som ris, vete och majs. Det säger jordbruksexperten Emile Frison, som i stället förordar satsningar på en mångfald av grödor och ekologiska odlingsmetoder, för att bemöta fattigdom och hunger.

Read More »
Translate »