Oktober har varit en händelserik månad för klimatfrågan. IEA har kommit med en jätterapport som visar att solel nu är världens billigaste kraftform, och de skriver upp prognoserna för förnybart kraftigt jämfört med tidigare. Japan ska bli koldioxidneutralt 2050, och Sverige tar fram en strategi för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. 

I EU har stora omröstningar på jordbruksområdet ägt rum. Det nya CAP – unionens gemensamma jordbrukspolitik som slukar över en tredjedel av EU:s budget – ser ut att bli en förlustaffär för miljö och klimat. Men det finns ljusglimtar – bland annat skärps fiskekvoterna i Östersjön, stöd till tjurfäktning upphör. Dessutom röstade EU-parlamentet för att förhindra importen av produkter kopplade till skogsskövling.

Solfeber: Solel billigaste kraftkällan i världen 

Solrevolutionen ångar på! I en ny stor rapport skriver internationella energirådet IEA att ny solkraft nu är “den billigaste elformen i historien”. I de flesta större länder är nu solel billigare än el från kol, gas och olja.

IEA har ännu en gång skrivit upp prognoserna för de förnybara kraftslagens tillväxt, och de spår att en fjärdedel av den globala elförsörjningen kommer att komma från vind och sol 2040. Det är 22 procent högre än prognosen för bara två år sedan. Organisationen skriver dock att användningen av fossilgas också ser ut att öka med ca 30 procent under samma tidsperiod, om inte världssamfundet lyckas enas kring tuffare klimatåtgärder.

Solrevolutionen kan även ses i antalet storskaliga parker som byggs ut runt om i världen. I oktober färdigställdes Kinas största park i Qinghaiprovinsen med en kapacitet på hela  2,2 GW. Parken är därmed världstvåa. Även här i Sverige börjar vi se allt fler stora solcellsparker; för ett par veckor sedan invigde energiminister Anders Ygeman (S) landets näst största park i Linköping med en kapacitet på 12 MW, vilket motsvarar elkonsumtionen i 2 300 villor.

Svensk solcellskapacitet ökade med 70 procent mellan 2018 och 2019 till 689 MW.

Klimatpolitik: Regeringen tar sikte på importerade utsläpp

Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser har minskat kontinuerligt sedan 90-talet på grund av teknikutveckling, men också på grund av att vi flyttat en stor del av utsläppen utomlands genom vår ökade konsumtion. Nu har regeringen givit Miljömålsberedningen i uppdrag att för första gången utreda och ta fram mål för svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp.

60 procent av våra utsläpp sker utomlands – det kan handla om importerad mat, kläder och flygresor. Genomsnittssvensken släpper ut 9 ton per år, att jämföra med de 1 ton per år som anses vara inom ramen för Parisavtalet.

Det är främst genom att synliggöra klimatpåverkan genom märkningar och inrätta skärpta regler för offentlig upphandling som man vill komma åt dessa utsläpp. Om det lyckas blir Sverige först i världen med mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

– Principen måste ju vara att utsläpp ska inte vara gratis, och att reglerna måste gälla för alla, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till SVT Nyheter.

Japan koldioxidneutralt 2050

Världens tredje största ekonomi ska bli koldioxidneutral år 2050. Det meddelade den nytillträdda premiärministern Yoshihide Suga som tar över posten efter Shinzo Abe. Utvecklandet av en hållbar ekonomi kommer att utgöra fundamentet i Japans tillväxtstrategi framöver.

– Klimatåtgärder är inte längre hinder för ekonomisk tillväxt, utan leder snarare till industriella och socioekonomiska reformer och stark tillväxt. Vi behöver tänka om, sade han i en presskonferens.

Landet hade tidigare som mål att minska koldioxidutsläppen med 80 procent till 2050, för att under kommande decennier nå netto-noll – något som miljöorganisationer riktat kritik mot länge.

Omställningen av landets energisektor bromsade in efter katastrofen i Fukushima när landet stängde ned stora delar av sin kärnkraftsproduktion. Suga har nu meddelat att satsningar på både förnybart och kärnkraft kommer ligga till grund för uppnå nya, mer ambitiösa klimatmålen. Idag står förnybara källor för endast 10 procent av landets elproduktion och kärnkraft för 3 procent.

EU-parlamentet röstar för striktare skydd för skog

Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för ett lagförslag som ska förhindra att unionen importerar varor med koppling till avskogning och brott mot mänskliga rättigheter. Lagen skulle tvinga megabolag som Nestlé och Danone att spåra och redovisa underleverantörer från och med 2024.

Förespråkare för den nya linjen säger att företagen misslyckats med att ta ansvar själva.

– Frivilliga åtaganden och otydliga certifikationer är inte nog, Vi behöver ett juridiskt ramverk för att förhindra att produkter som förstör miljön och inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter hamnar på den europeiska marknaden, sade socialdemokratiske parlamentarikern Delara Burkhhardt, som är drivande bakom processen.

Förslaget skulle även gälla banker och finansiella institutioner och var de placerar sina pengar. Enligt EU-komissionens statistik står EU för över 10 procent av konsumtionsdriven avskogning på grund av import av varor som kakao, kött, soja och palmolja.

– Företagen har haft årtionden på sig att stoppa avskogningen, men tomma löften och köpta certifikat räcker inte. Europeer vill veta att deras shoppingvanor eller bankkonton inte bidrar till förstörda ekosystem och brott mot mänskliga rättigheter, sade Sini Eräjää, kampanjledare på Greenpeace EU:s avdelning för skogar.

Lagförslaget går nu till kommissionen som ska ta ställning och återkomma med ett eget förslag innan sommaren 2021.

EU:s fiskeministrar röstar igenom sänkning av fiskekvoter

Det har varit en intensiv månad för EU:s jorbdruksministrar. Parallellt med de massiva CAP-förhandlingarna som de flesta miljöorganisationer ser som ett stort misslyckande, pågick även förhandlingar om unionens fiskepolitik.

EU:s fiskeministrar lyckades enas om en kraftig minskning av fiskekvoterna i Östersjön, efter flera larm om dramatiskt minskande bestånd. Torskbeståndet är på väg mot kollaps på flera håll i regionen och kommissionen har tidigare infört fiskeförbud i östra Östersjön.

Ministrarnas nya överenskommelse innebär en 70 procentig minskning av kvoterna för torsk i Östersjön. Även kvoten för sill skars ned kraftigt, dock inte till den nollkvot som forskarna rekommenderade. WWF är positiva till beskedet, men menar att det krävs mer åtgärder på lång sikt.

– Vi välkomnar EU-ländernas beslut som innebär att 8 av 10 kvoter följer de vetenskapliga råden. Det är positivt och ett steg i rätt riktning som ger Östersjöns fiskbestånd en chans. Men mycket mer måste till på lång sikt. Kontrollen till havs och den ekosystembaserade förvaltningen måste stärkas, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF Sverige.

Mer positiva nyheter!

Centerpartiet i Stockholm svänger om Bromma flygplats och öppnar nu för en nedläggning, trots att man tidigare varit en stor förespråkare av flygplatsen. Detta kommer efter att Swedavia meddelat att det inte längre är ekonomiskt motiverat att driva den vidare. Partiet vill dock, likt M, att nedläggningen villkoras med löften om investering och utbyggnad av Arlanda. Om flygplatsen läggs ned kan det öppna för 30 000 bostäder med starkt grön profil.

Miljöpartiet vill se en nationell vätgasstrategi för Sverige, med ett fokus på den allt viktigare frågan om energilagring. Fossilfritt Sverige har meddelat att man ska ta fram en strategi för grön vätgas. 

EU-parlamentet har återigen röstat för att förhindra att skattemedel går till tjurfäktning. Parlamentet har redan en gång röstat för ett förbud 2015, men trots det har över 130 miljoner euro betalats ut till den brutala verksamheten, rapporterar Djurens Rätt. Den här gången ingick beslutet inom ramen för EU:s nya jordbrukspolitik. Det slutgiltiga beslutet kommer efter trepartsförhandlingar mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet.

Michael Abdi Onsäter