14 september 2022

I debatten kring köttindustrins miljöpåverkan framhålls oftast att betande djur är gynnsamt för den biologiska mångfalden.

Bland annat är det Naturskyddsföreningens linje i frågan. Men enligt en kanadensiskt studie skulle det kunna vara tvärt om – att mångfalden av djur är sämre i beteslandskap, både vad gäller rovdjur, pollinerande insekter och andra växtätande djur än de som hålls i beteslandskapet. 

Studien ligger i linje med slutsatserna i en gammal studie från 1994 där även mångfalden av fåglar och fisk i berörda floder ansågs bli sämre i betade områden. Ur ett klimatperspektiv är det dessutom bekymmersamt att kolsänkor i form av växande träd ges mindre utrymme i ett traditionellt beteslandskap, vilket The Guardian belyser i en ny artikel.

Huvudtesen i artikeln är att större arealer används idag för bete än för odlingar, 28 procent i jämförelse med 12 procent. Och dessa arealer växer snabbt och är den största orsaken till avskogning. Samtidigt står beteskött enbart för 1 procent av proteinintaget globalt. Beteskött framstår därför ur ett strikt klimatperspektiv som ett större problem än annat kött, då varje hektar som inte utnyttjas optimalt som kolsänka kan ses som en förlorad hektar ur klimatperspektiv.

Komplexa system

Sett enbart till Sverige lagrar den svenska åkermarken 2,4 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar 20 procent av de totala utsläppen från jordbruket.

Slutsatserna ifrågasätts dock av Serina Ahlgren, forskare i hållbar livsmedelskonsumtion vid RISE.

– Det finns ju en enorm variation, bete kan visserligen vara katastrofalt, t.ex. överbete på bekostnad av regnskog osv. Men bete kan ju också vara fantastiskt, på marker där det ändå inte går att odla något, för livsmedelsäkerhet både i industriländer och utvecklingsländer, och för den biologiska mångfalden, typ våra naturbeten, säger Ahlgren.

Köttproduktionen påverkar emellertid klimatet inte enbart i form av avskogningseffekter. Därutöver finns också metanutsläppsproblematik. Och tvärtom vad många kanske tänker sig är det inte säkert att djurvälfärd och klimat går hand i hand.

Djur som tar längre tid att växa upp till slakt orsakar större utsläpp och kräver större landarealer. Slutsatsen att snabbväxande djur har mindre klimatpåverkan lyftes också fram för några år sedan av Ulf Sonesson, forskare vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i en artikel om för- och nackdelar med naturbeteskött. 

Brasilianskt nötkött toppar utsläppslistan

Det livsmedel som enligt RISE klimatdatabas har allra störst klimatpåverkan är brasilianskt nötkött, med 63 kg koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött, avskogningseffekter inkluderade. Det är 210 gånger så stor klimatpåverkan som svenska linser, som enligt RISE orsakar utsläpp motsvarande 0,3 kg koldioxidekvivalenter per kilo torkade linser.

Är det då alls möjligt att äta kött om vi ska klara klimatmålen?

– Det beror ju helt på hur det går med resten av samhället. Kan vi minska utsläppen från till exempel transportsektorn så har vi mer utrymme för matens utsläpp, säger Serina Ahlgren.

Kraftigt minskad köttkonsumtion, men inte helt köttfritt är också WWF:s linje. I WWF:s försök att tilldela maten ett visst utsläppsutrymme per person, sett ur ett globalt perspektiv och om vi ska nå klimatmålen, ger man utrymme till en kötträtt från betesdjur, en fiskrätt och en musselrätt i veckan, medan övriga 18 av veckans måltider är vegetariska. 

Niclas Malmberg