Mat och Klimat

Debatt: Svensk skogsindustri missbrukar skogen

En vacker svampskog i Hedlandets naturreservat i Eskilstuna kommun. Sveaskog äger reservatet och har planerat att avverka skogen (Foto: Kristina Bäck)

23 april 2021

Svensk skogsindustri brukar inte skog: den missbrukar skogen, vårt lands resurser och våra medborgares mångtusenåriga, vackra skogsarv. Det bästa för klimatet och den biologiska mångfalden är att låta våra skogar stå kvar och lagra kol men istället kalavverkas de i allt snabbare takt. 

Att avverka skog på det sätt som sker i Sverige idag är ohållbart. En stor del av kolet lagras i rotsystemen och jorden i skogarna. Men detta kollager frigörs vid kalhuggning och bidrar till uppvärmningen av klimatet. Skogen upphör att fungera som en kolsänka eftersom de träd som binder kol tas bort. I många fall tar det över 100 år för kollagren i en avverkad skog att återgå till det kollager som fanns innan skogen avverkades. Det är tid som vi inte har idag. Det bästa för klimatet är att låta våra skogar stå och lagra kol, vilket är vetenskapligt underbyggt.

”Livets väv håller på att slitas i bitar i en takt som är ofattbar”, skriver flera forskare i en ny rapport. Vi människor har nått långt i vår teknologiska utveckling men en sak klarar vi inte; att återskapa försvunna arter. De tusentals arter som nu dör i jordens sjätte massutrotning är borta för evigt. Förlusten av livsmiljöer, vilket det svenska skogsbruket är medskyldig till, är en stor orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade idag.

Skogsindustrin påstår att skogsbruket är hållbart. Men i FN:s granskning av länders skogsskydd hamnar Sverige betydligt lägre än Amazonas-skövlande Brasilien.

LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna och flera skogsbolag står bakom Reklamkampanjen Svenska skogen. Under flera år har de matat Sveriges befolkning med falska påståenden om det ”hållbara” svenska skogsbruket. Samtidigt har den sista svenska naturskogen avverkats av samma bolag. Politiker, makthavare, media och forskare varav flera betalda av skogsindustrin, fortsätter att tro på och sprida dessa falska påståenden.

 

Bild från reklamkampanjen Svenska Skogen

I södra Sverige kalhuggs skog ofta efter 70 år. Det som har varit en rik, vacker och artrik skog ersätts av trädplantager, med ett fåtal arter. 70 år är för kort tid för att många av våra arter ska kunna överleva. Med dem mister vi en del av den viktiga mångfald som ger motståndskraft mot bränder, mot massinvasion av insekter, sjukdomar och andra hot mot våra skogar.  

Uttag av biobränsle från skog driver på avverkningen. Omkring 9% av det som bränns i värmeverk är hela trädstammar. ”Skogsrester” i svenska skogar som grenar, toppar och stubbar är hemvister för många arter i skogen. De bör inte eldas upp. I en färsk rapport från EU kommissionens forskningscentrum (European Commission’s Joint Research Centre) framgår det att EU:s klimatmål undergrävs och att ekosystemen förstörs genom uttag av biobränslen.

Riktig skog kan inte återplanteras. Skogsbrukets ensidiga satsning på endast tall och gran måste därför fasas ut. Sveriges skogar behöver istället klimatsäkras genom skydd, naturlig föryngring och främjande av varierande bland- och lövskogar.

Naturliga skogar är ett skydd mot ett varmare klimat då de i sig kan skänka svalka.  Men de planterade barrträden som numera täcker stora delar av Sveriges yta är mörka och har dålig albedoeffekt, dvs de reflekterar inte bort solljuset. Flera forskare frågar sig om det överhuvudtaget går att utforma en skogsbruksstrategi som kyler klimatet och bistår med skogsprodukter samtidigt som hänsyn tas till skogens andra ekosystemtjänster.

Att låta våra skogar bevaras istället för att kalavverkas är en klimatåtgärd som är relativt enkel att genomföra. Den behöver inte någon avancerad ny teknik.  Föryngringsavverkning, dvs kalhuggning, bör därför undvikas för att minimera CO2-utsläppen. Kontinuitetsskogsbruk och plockhuggning är bättre bruksmetoder ur ett klimatperspektiv.

 

Pia Björstrand, Klimataktion

Kristina Bäck, Skydda Skogen

 

Fler artiklar av denna författare

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa