12 februari 2021

Sverige ska öka sin produktion av hållbar sjömat, det har regeringen slagit fast. Nu satsas allt mer resurser på att få upp den klimatsmarta algproduktionen runt om i landet och i övriga Europa. Alger innehåller allt vi behöver, säger KTH-forskaren Fredrik Gröndahl.

Nyligen presenterades en rekordstor satsning på sjömat i Sverige. Det är forskningsrådet Formas som finansierar en centrumbildning för forskning och innovation kring processtekniker, digitalisering och effektiviseringar av sektorn. En del av forskningen kommer att fokusera på lågtrofiska arter som alger och musslor – det vill säga arter som är längst eller långt ned på näringskedjan.

Där fiske och fiskodling kan leda till negativ miljöpåverkan i form av utsläpp, utfiske och övergödnng, kan algodlingen istället till och med ge positiva miljöeffekter – särskilt i områden som är drabbade av övergödning.

– Alger har egentligen inga miljöproblem förutom att de tar upp yta och syns. De behöver inte matas och tar upp CO2 under tillväxten. När vi skördar algerna får vi dessutom upp den kväve och fosfor som läckt ut i haven till följd av mänsklig aktivitet, säger Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi vid KTH, som deltar i forskningsprojektet.

Den kommersiella algodlingen har bedrivits i länder som Japan och Korea (tänk “sjögräs”) i många år, men är ett nytt fenomen i vår del av världen.

– Vi satte upp den första odlingen på västkusten 2014 och var då bland de första i Europa. Men i samma veva började odlingar dyka upp i exempelvis Danmark, Färöarna och Norge. Nu är det på gång på flera håll på kontinenten.

Se även: FN lanserar årtionde för havsforskning

Har allt vi behöver

Och enligt Fredrik Gröndahl är det verkligen en fantastisk gröda, och han välkomnar att det nu satsas storskaligt. Energieffektivt, nyttigt och miljösmart, förklarar han.

– Alger innehåller egentligen massor av nyttigheter. Allt från vitaminer till essentiella aminosyror och fettsyror – allt det vi människor behöver finns i alger. Alla de där viktiga fetter som finns i fisken kommer ursprungligen från mikroalger i näringskedjan, men även de stora makroalgerna som vi odlar har dessa nyttiga fettsyror även om fetthalten varierar stort mellan olika arter.

Gröndahl berättar att alger har det som krävs för “en fullvärdig kost” – men ett problem kan vara att vi inte är helt anpassade för att ta till oss alla ämnen som finns i algerna. De är också väldigt rika på fibrer vilket kan medföra att upptaget försämras. Men det går också att förädla algerna och utvinna nyttigheterna som sedan kan berika andra livsmedel.

– Men där har vi sett att tarmfloran anpassar sig efter en tid med algdiet. Japaner och koreaner kan tillgodogöra sig näringen bättre, det är förmodligen en träningssak.

Men tallriken är bara en av algernas många potentiella slutdestinationer. De skulle med fördel kunna användas som energigrödor – och på så sätt frigöra viktig skogs- och jordbruksmark för andra ändamål. Vi har inte råd att slösa med jordbruksmarken, säger Gröndahl. Det finns även flera försök med alger som fodertillsats för att minska metanutsläppen från idisslande djur.

– Om vi kan klara av att odla dessa alger och tillföra en liten del till kornas kraftfoder och på så sätt få en metanhämning så kan det ha betydelse för den globala uppvärmningen. Ett flertal projekt har startat i Sverige där detta just nu undersöks i samarbete mellan KTH och SLU.

Saknar kulturell koppling

Om algerna nu besitter alla dessa fantastiska egenskaper, så kan man undra varför vi inte satsat på dem tidigare. Det enkla svaret, tror Fredrik Gröndahl, är helt enkelt att vi saknat en kulturell koppling till alger som livsmedel.

– Det har funnits på vissa håll, som på Irland, Frankrike och i Skottland och så klart i Japan, Kina och Korea där det äts stora mängder alger. Det är på platser där man har stora tidvattenstränder, men i Sverige har vi knappt tidvatten och då har man inte sett dem riktigt. För att hitta dem måste man dyka ner under vattenytan.

Men i takt med att avstånden över världen blivit allt mindre, har också denna tradition letat sig in i den västerländska kulturen

– Sushin – som är inlindad i norialger – har ju gjort jättemycket. Det har ju varit en enorm framgångssaga och det fanns ju knappt för 20 år sedan här.

I det nya centret ska det bedrivas forskning på både fisk- och algodling. Hur står sig dessa livsmedel mot varandra?

– Även om vi globalt skulle optimera fisket och göra det bästa vi kan så har vi ändå nästan nått kapacitetstaket på det vilda fisket. Kollar vi istället på alg- och musselproduktion kan vi öka det flera hundra gånger. Odling av alger är dessutom långt mer effektivt än att odla fisk eftersom de inte behöver matas utan sköter sig själv under tillväxten i havet. De stora brunalger vi odlar är dessutom väldigt snabbväxande och från utsättning till skörd så tar det bara ca 5-6 månader Då har de växt från 3 mm till 3 m.. 

Varför satsar vi då överhuvudtaget på fisk?

– Vi har ju vant oss vid att äta lax och sådant, och det är därför fiskodlingen växer helt enkelt. Det är god och nyttig mat som många efterfrågar. Vi skall inte heller ställa de olika sjömatsprodukterna mot varandra. Fisk är både gott, nyttigt och är väletablerad mat som vi skall fortsätta att äta. Men om vi måste öka vår matproduktion i framtiden så kommer den stora utvecklingen att ske genom odling av musslor och alger.

Sockertång, eller Saccharina latissima, är en vanlig art som används i bland annat misosoppa (Foto: Nordic Seafarm)

Början på en ny industri?

Algerna står sig även bra mot landgrödor då de inte kräver bevattning, gödsling eller odlingsmark och har en mycket snabb tillväxt.

– När vi sätter ut de här repen är plantorna bara några millimeter. När vi plockar upp dem igen 6 månader senare är de 3 meter långa. Det är intressant ur en företagssynpunkt också – snabb och hög avkastning med relativt små medel.

Den största odlingen i Sverige omfattar nu två hektar och ligger i Kosterhavets nationalpark – att den ligger just där är ännu ett bevis på verksamhetens miljövänliga karaktär. Nu har Nordic Seafarm, som sköter om odlingen för Göteborgs Universitets räkning, fått tillstånd att anlägga totalt ca 30 hektar algodling på flera ställen längs västkusten. Ett arbete som väntas ge den första stora skörden 2022.

De sorter som odlas kommersiellt är bland annat sockertång. Saccharina latissima, en väldigt vanlig art som används i bland annat misosoppa. Andra kommersiella arter som kommer odlas inkluderar fingertång och grönalger, berättar han. En viss del av algerna säljs till privatpersoner, men främst går de till processindustrin där de blir algburgare eller används för att berika annan mat. 

– Det är början på en helt ny industri i Sverige. Jag tycket det är jättespännande, säger Fredrik Gröndahl

Michael Abdi Onsäter