Konsumtionen av kött- och mejeriprodukter i Finland faller, visar en ny rapport, samtidigt som frukt och grönt tar en allt större plats på tallriken. Havret är den finska vegoboomens stora vinnare, med en ökning på hela 30 procent, eller 2 kg per person, på ett år. Genom att satsa på havre som råvara för köttsubstitut stärks den inhemska produktionen av växtbaserad mat, vilket i sin tur minskar importberoendet och gynnar självförsörjningen.

Växtbaserat ökar under pandemin

Den globala vegovågen fortsätter att skölja över land efter land. Vi har tidigare kunnat rapportera att försäljningen av växtbaserat kött i USA har ökat med nästan 300 procent under perioden mars-maj. Den globala marknaden väntas öka med en 17 procent till ett värde av 4,2 miljarder dollar år 2021.

Pandemin har troligen spelat en roll i att stärka trenden då flera köttfabriker har tvingats stänga ned på grund av omfattande smittspridning på anläggningar i USA, Tyskland och Brasilien. En annan konsekvens kan vara att kopplingen mellan djurhållning och sjukdomar nu lyfts allt tydligare i debatten om köttindustrins hållbarhet vid sidan av den ständigt aktuella miljö- och klimatfrågan.

Den svenska marknaden för köttsubstitut har ökat med 16 procent per år sedan 2017.

Ersätter kött med havre

Finland är ett av de länder där trenden syns tydligt. Mellan 2018 och 2019 föll den genomsnittliga köttkonsumtionen med 2 procent, ned till 80 kg per person, och konsumtionen av mejeriprodukter föll med 4 procent. Konsumtionen av fjäderfä ökade något, medan nöt och fläsk föll kraftigt. Det visar siffror från det finska naturresursinstitutet Luke, som varje år sammanställer och följer medborgarnas matvanor. 

Ofta är det sojabönan som får ersätta de animaliska proteinerna i burgare, färs och korvar, men i Finland har man delvis valt en annan väg. Här har havret spelat en viktig roll i landets pågående kostomställning. Att havredrycker vunnit mark på bekostnad av komjölk världen över är ingen större nyhet men på matsidan har det varit trögare.

Havre är en proteinrik gröda som har odlats i regionen i hundratals år och duger utmärkt som råvara för biffar, burgare och andra substitut. Det Helsingforsbaserade företaget Gold and Green Foods, som gör alla sina produkter på bönor och havre odlat i Norden, har gjort stor succé i landet med sina “pulled oats” och finns nu på flera håll i världen. 

Matsäkerheten och den egna försörjningen är kulturellt viktig i Finland på grund av landets historia av krig och ransonering, vilket kan vara en förklaring till varför denna typ av varumärken lyckats extra väl här. Konsumtionen av havre skenade med 30 procent mellan 2018 och 2019.

Litet utbud av svenska växtproteiner

Även i Sverige märks en stigande efterfrågan på inhemskt odlade proteiner, men utbudet är fortsatt lågt. Enligt en rapport från i våras, utförd av konsultfirman Maclean på uppdrag av LRF, är potentialen för att odla proteingrödor mycket stor i Sverige, men utvecklingen bromsas av ett antal flaskhalsar. Framförallt handlar det om att utveckla förädlingsledet så att råvarorna kan processas här i Sverige, skriver författarna. 

Det finns trots allt några produkter som helt och hållet odlas och förädlas inom landets gränser. Bärta är ett relativt nytt företag som väckt stort intresse bland gröna entusiaster över hela landet. Med hjälp av en unik fermenteringsmetod har de tagit fram en tempeh gjord på svenska ekologiska gröna ärter. 

Coop har tillsammans med livsmedelsföretaget Food for Progress lanserat två produkter – frysta nuggets och stubbar – gjorda på svenska KRAV-märkta ärter, och det malmöbaserade företaget Lupinta gör tempeh på svenskodlad sötlupin.

Finland investerar i veg-sektorn

Förra månaden presenterade den finska regeringen en satsning på €2,1 miljoner i landets växtbaserade sektor, med målet att stärka exportmarknaden och ta ytterligare några steg för att bli ledande i den globala omställningen mot mer växtbaserat.

– Den finska livsmedelsindustrin är i en unik position att ta en ledarroll i övergången mot ett mer växtbaserat livsmedelssystem i linje med nationella och europeiska mål, sade projektledare Nasli Sözer i ett pressmeddelande

I Sverige lyser den typen av politiska initiativ med sin frånvaro. I den övergripande Klimatpolitiska handlingsplan som lanserades i december i fjol fanns flera förslag för att minska jordbrukets klimatpåverkan, men inget av dessa berörde överkonsumtionen av animalier eller eventuella investeringar i landets växtbaserade sektor.

Michael Abdi Onsäter