9 november 2021

Fattigdom, våldsbrottslighet och klimatrelaterade problem gör att mängder av människor lämnar Centralamerika med målet att ta sig till USA. Samtidigt har en hårdare amerikansk migrationspolitik lett till att fler migranter blir kvar i Mexiko.

Nyligen beslutade sig 31-åriga Yesenia för att ge sig av från sitt hem i utkanten av staden San Pedro Sula i Honduras. Hon säger att det var två akuta orsaker som gjorde att hon tvingades fly:

– Jag blev hotad av kriminella gäng och det fanns knappt något vatten på grund av bristande nederbörd. Jag var tvungen att ge mig av, var som helst. Och jag är beredd att stanna varhelst de tar emot mig, säger hon till IPS.

Yesenia gav sig av från en av världens våldsammaste städer tillsammans med sin sjuåriga dotter. Det här är första gången de befinner sig utomlands. Till den mexikanska huvudstaden tog de sig genom att åka buss och lifta via delstaten Chiapas.

Resan hit har varit tuff, berättar hon.

– Vi har sovit utomhus, gått långa sträckor, varit hungriga och blivit utsatta för både regnväder och kyla.

Nu har hon hittat ett tillfälligt boende i Mexico City och hoppas på att få sin ansökan om uppehållstillstånd beviljad.

– Jag är beredd att bo var som helst där jag har en möjlighet att få ett jobb och där min dotter kan få en utbildning, säger Yesenia.

Men för att få ett riktigt arbete krävs det först att hon får uppehållstillståndet beviljat.

Förvärras av klimatkrisen

Migranterna lämnar sina hemländer i Centralamerika på grund av den omfattande fattigdomen och kriminaliteten – men klimatförändringarnas effekter har dessutom förvärrat situationen för många. De flesta drömmer om att kunna ta sig vidare till USA för att hitta arbeten och för att kunna återförenas med anhöriga som redan bor i det stora landet i norr.

De senaste åren har det dock blivit allt svårare för papperslösa migranter att ta sig in i USA – vilket fått fler att vilja stanna kvar i Mexiko, ett land som tidigare främst sågs som ett transitland.

Samtidigt har även Mexiko skärpt sina gränskontroller. Detta i enlighet med en uppgörelse som gjordes med USA:s förra president Donald Trump, som drev en hård linje mot Mexiko för att minska invandringen. Och inget av detta har förändrats sedan Joe Biden övertog makten i USA.

Bedömare påpekar samtidigt att redan fattiga länder som Guatemala, Honduras och El Salvador är hårt drabbade av klimatkrisens effekter. Torkor och förödande orkaner har gjort att allt fler människor tvingas överge sina hem.

Honduras är ett av de länder som har drabbats av många förödande tropiska stormar de senaste åren – katastrofer som har kostat mängder av människoliv och enorma ekonomiska belopp. Bara i år beräknar Världsmeteorologiska organisationen, WMO, att regionen kommer att ha drabbats av 17 orkaner innan årets orkansäsong är över i slutet av november.

I början av september deklarerade samtidigt landets president Juan Orlando Hernández nationellt nödläge på grund av svår torka – ett annat klimatrelaterat fenomen som blivit allt vanligare i Centralamerika.

Deportationerna ökar

Ett annat land i regionen som drabbats mycket hårt av klimat- och naturkatastrofer är Haiti. Under sommaren drabbades landet av två orkaner – och i mitten av augusti dödades tusentals människor i samband med ett nytt stort jordskalv.

En av många som valt att lämna det katastrofdrabbade Haiti är Sadaam, som även han nyligen anlände till Mexico City, och nu väntar på besked om sin ansökan om att få stanna av humanitära skäl.

– Livet hemma blev allt svårare. Butiken där jag arbetade tvingades stänga på grund av de kraftiga regnen och jag blev utan jobb. Jag är beredd på att jobba med vad som helst, och det är det enda jag begär att få göra, säger han till IPS.

Han kom nyligen till Mexiko tillsammans med sin fru och parets son och har fått hjälp med en tillfällig bostad av en humanitär organisation.

Samtidigt som allt fler migranter har blivit kvar i Mexiko har landet skärpt åtgärderna för att hejda utvecklingen. Bara fram till i augusti i år grep landets migrationsmyndigheter nästan 150 000 personer i Mexiko – nästan dubbelt så många som under föregående år. Flest kom från Honduras, Guatemala, El Salvador och Haiti.

Även antalet deportationer har ökat och fram till augusti i år skickades drygt 65 000 migranter hem från Mexiko, en tydlig ökning jämfört med föregående år.

Samtidigt har även allt fler papperslösa mexikaner i USA blivit deporterade. Under förra året skickade USA tillbaka drygt 182 000 mexikaner, och bara fram till i augusti i år hade nästan ytterligare 150 000 personer skickats tillbaka till hemlandet.

Allt fler migranter också ansökt om uppehållstillstånd i Mexiko. Under hela 2019 handlade det om drygt 70 000 ansökningar, en siffra som fram till i slutet av september i år hade stigit till dryga 90 000. Bara en mindre del av migranterna beviljas dock permanent uppehållstillstånd.

Emilio Godoy / IPS