Mat & Klimat

Köttkonsumtionen störtdyker - lägsta nivån på 20 år

Svenskarnas konsumtion av griskött är den lägsta sedan 1980-talet. Nära 100 000 färre grisar har hamnat på svenska tallrikar under 2020, jämfört med föregående år (Foto: Ben Mater, Unsplash)

16 mars 2021

Svenskarnas köttkonsumtion minskar för fjärde året i rad sedan toppnoteringen 2016, samtidigt som den inhemska produktionen ökar något. Det visar nya siffror som Jordbruksverket har tagit fram. Det är en trend som troligen accelererats som en följd av att restaurangbesöken minskat under pandemin.

4,5 procent – så mycket minskade svenskarnas köttkonsumtion under pandemiåret 2020. Nedgången följer en längre trend där aspekter som miljö, etik och hälsa blivit allt viktigare för konsumenter som i högre utsträckning väljer bort importerade animalier. Pandemin har bidragit med ytterligare bränsle till den här utvecklingen då den lett till begränsningar i utelivet.

– En ytterligare orsak till minskad köttkonsumtion 2020 kan vara att vi äter något enklare lunchmåltider med mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén. Samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Möjligen har också medvetenheten om djurindustrins tydliga koppling till sjukdomsutbrott och smittspridning också påverkat konsumenternas beteende.

 

Nötkött, gris och matfågel minskar mest

Under 2020 konsumerade genomsnittssvensken 78,6 kg kött per person och år. Det var 20 år sedan svensken åt så “lite” kött senast. Siffrorna som Jordbruksverket redovisar innefattar hela slaktvikten. Den mängd kött som faktiskt hamnar på tallriken är ungefär hälften så stor.

– Det är enormt glädjande att så många fler väljer att äta vegetariskt. Vi har länge arbetat för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst och nu ser vi effekten av vårt envist långsiktiga arbete, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt, i en kommentar.

Enligt de beräkningar som organisationen gjort innebär denna historiska minskning att 7,6 miljoner färre kycklingar och nästan 100 000 färre grisar hamnat på svenska tallrikar.

I statistiken syns relativt små förändringar för ägg, mejeriprodukter samt får- och lammkött, medan de är desto större för nötkött, griskött och matfågel. Totalkonsumtionen av gris sjönk med 3 procent till 30 kg – den lägsta nivån sedan 1980-talet – medan den inhemska produktionen ökade något. Den globala grisindustrin har drabbats av flera omfattande sjukdomsutbrott vilket drivit upp priserna på foder och importerat kött.

Konsumtionen av nötkött minskade med hela 7,3 procent, medan produktionen i Sverige ökade något även där. För matfågel var motsvarande minskning 3,9 procent.

 

Andelen svenskt ökar

För nästan alla animalier gäller att den inhemska produktionen ökat, samtidigt som importen minskat kraftigt med hela 14 procent. Det innebär i sin tur att den svenska marknadsandelen för kött stigit till dagens 72 procent.

– Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande, eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel, där andelen svenskt kött är hög, säger Åsa Lannhard Öberg.

 

(Källa: Jordbruksverket)

 

Ett nödvändigt skifte

Rapporterna om matens – och framförallt köttets – påverkan på klimat och miljö duggar tätt. Häromveckan publicerades en vetenskaplig artikel i Nature Food som visar att matsystemet står för en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Det rör sig dels om fossila utsläpp längs hela värdekedjan, men även utsläpp av de kväveföreningar och koldioxid som förknippas med en förändrad markanvändning, och så naturligtvis metan från idisslande djur. En stor del av matsystemets utsläpp kommer från animalieproduktionen.

I en ny analys av Our World in Data kan vi se hur endast hälften av världens spannmål äts direkt av människor. En tiondel blir biobränslen och resten går till djurfoder. (Se graf nedan). En övergång till mer växtbaserat skulle frigöra stora mängder åkerareal som i sin tur skulle kunna föda människor, skriver de, då utan de energiförluster som sker när maten tar omvägen via en djurmage.

En annan aspekt som blivit smärtsamt tydlig under året är djurindustrins koppling till sjukdomsutbrott av olika slag. FN:s miljö UNEP har tidigare i en rapport belyst riskerna för uppkomsten av nya pandemier genom en allt mer intensiv djurhållning.

-Vi ser att det är vanligare bland grisar och fjäderfä, men vi ser det även bland andra djur. Självklart kan vi inte förneka att zoonoser ofta tar vägen via tamdjur – det är belagt i vetenskapen, sade Inger Andersen, chef för UNEP, i ett uttalande.

 

 

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Flera organisationer i upprop – “Det krävs en politik för växtbaserad ekomat”

Se även: Växtbaserat fortsätter att öka kraftigt i Europa

Se även: Stora ersättningar vid virusutbrott – samtidigt koncentreras djurhållningen allt mer

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

amazon
Klimat
IPS Inter Press Service

Brasiliens regering dolde siffror om ökad skövling i Amazonas

Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Hälsa
Michael Abdi Onsäter

Rapport: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Ett förändrat klimat med högre temperaturer och mer extremväder kan leda till att förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer ökar. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny riskprofil som undersöker hur olika livsmedelskategorier kan komma att påverkas.

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?