Mat & Klimat

Kritiserat frihandelsavtal kan ännu bli av

Avskogningstakten i Amazonas är det största på 12 år. Det finns en stark oro att frihandelsavtalet kommer leda till än mer skövling i världens rikaste ekosystem (Foto: Astro_Alex CC BY 2.0)

17 december 2020

Det kontroversiella frihandelsavtalet mellan EU och de sydamerikanska länderna i Mercosur lever än, trots hård kritik från flera medlemsländer och miljöorganisationer. Avtalet saknar bindande miljökrav och kan hindra en framtida djurvälfärdsmärkning på importerade produkter, säger Sebastian Wiklund på Djurens Rätt till Mat och Klimat.

Den största frihandelszon som EU någonsin skapat – så beskrivs det avtal som förhandlats fram mellan unionen och det sydamerikanska blocket Mercosur där Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay ingår. Avtalet syftar främst till att sänka kostnader och öka flödet av jordbruksprodukter mellan regionerna. Det som fått mest medial uppmärksamhet är de slopade tullarna på det sydamerikanska nötköttet.

Grunderna för avtalet slogs fast 2019 efter nästan två årtionden av förhandlingar, men än är det långt ifrån avgjort. Dokumenten måste först behandlas och ratificeras av ministerrådet, och det är flera medlemsländer som uttryckt att de kommer förkasta avtalet om inte betydande förbättringar görs på miljö- och klimatområdet. Alla 27 medlemsländer måste skriva under för att avtalet ska börja gälla.

 

Vill se hårdare miljökrav

Det var i samband med de omfattande och uppmärksammade bränderna i Amazonas förra året som kritiken från EU-länderna började växa sig allt starkare, framförallt från franskt håll. President Emmanuel Macron lyfte frågan på G7 mötet och meddelade till Bolsonaros förtret att landet inte kommer skriva under Mercosuravtalet om inte miljövillkoren förbättras.

Frankrike står fast vid budskapen från förra året: Skyddet av regnskogen måste bli mycket starkare om landet ska skriva under.

– Förslaget har inga bindande skrivelser om Mercosur-ländernas arbete mot avskogning. Det är huvudorsaken till att Frankrike motsätter sig avtalet i sin nuvarande form, skriver regeringen i ett pressmeddelande förra månaden.

Andra länder som är skeptiska till avtalet är Nederländerna, Österrike, Irland och Luxemburg.

Tyska Greenpeace publicerade nyligen en läckt version av Mercosur-avtalet som visar att det helt saknar bindande skrivelser om hur man ska koppla avtalet till klimatmålen i Parisavtalet.

Men det finns också de som hävdar att kritiken mot avtalet är överspelad. Den kvot på 99 000 ton nötkött som Mercosur ska få exportera billigt till EU utgör bara 1 procent av unionens egna nötköttsproduktion. Istället ses avtalet av många i Sydamerika som ett viktigt första steg mot ökad handel med den växande asiatiska marknaden.

– Vi har en väldigt stängd ekonomi. Den kanske viktigaste aspekten av det här avtalet är inte nödvändigtvis vår tillgång till EU-marknaden, utan snarare den signal som det sänder till möjliga kommersiella partners framöver, säger Ligia Dutra på Brazilian Agriculture and Livestock Confederation.



Djurskyddet brister

Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur kommer att kapa tullar och öka flödet av sydamerikanskt kött och europeiska ostar mellan regionerna. Men några garantier för djurskyddet finns inte med, annat än i ytterst vaga ordalag. Det berättar Sebastian Wiklund, samhällspolitisk talesperson på Djurens Rätt, för Mat och Klimat.

– Allt talar för att avtalet öppnar upp för intensivare animalieproduktion på båda sidor. I avtalet finns även hinder för att införa framtida djurvälfärdsmärkning på importerade produkter, en märkning som just nu diskuteras i EU. Kontroller för djurens hälsa har också begränsats, detta för att kunna underlätta handeln. 

Nyligen deltog Djurens Rätt i en EU-konsultation om unionens handelspolitik ur ett djurskyddsperspektiv. Flera av punkterna som organisationen lyfte där är relevanta för det aktuella avtalet med Mercosur.

– Vi anser att det ska finnas ett kapitel om djurskydd i varje handelsavtal. Detta gjordes exempelvis i avtalet mellan Mexiko och EU. Djurens Rätts krav är att det inte ska gå att konkurrera med sämre djurhållning. Tvärtom ska goda exempel främjas, vilket kan göras om krav på djurvälfärd ställs samtidigt som ett land får tillgång till en nytt lands marknad. Vi anser också att EU ska lyfta djurskyddsfrågan inom WTO för att få upp detta på agendan i världshandeln. 

Djurskyddet måste upp på dagordningen, säger Wiklund. Djurskydd och hållbarhet hör ihop:

– Dålig djurhållning är ohållbart och oetiskt i sig, men det påverkar även människan och vi har lyft detta vid flera tillfällen. Exempelvis hänger ökad köttkonsumtion ihop med klimatfrågan. Tät, intensiv djurhållning är också riskfyllt då det kan leda till hälsoproblem för människan t.ex. antibiotikaresistens eller andra riskfyllda sjukdomar som förs från djur till människa. 

 

Ett avtal med visst momentum

I november gick 9 EU-länder ihop och uppmanade handelskommissionär Valdis Dombrovskis att agera för att avtalet ska bli verklighet. I brevet skriver de:

– Att inte skriva under avtalet mellan EU och Mercosur kommer skada EU:s trovärdighet som förhandlings- och geopolitisk partner. Det kommer även stärka våra konkurrenter i regionen.

Brevet skrevs under av Tjeckien, Danmark, Estland, Spanien, Finland, Italien, Lettland, Portugal och Sverige. Enligt den spanske EU-parlamentarikern Jordi Cañas (Renew), är Frankrikes miljöargument endast ett svepskäl för att dölja det verkliga motivet;

– Macron har hittat ett billigt sätt att göra både miljöaktivister och lantbrukare nöjda genom att motsätta sig avtalet med Mercosur. Det är protektionism, kamouflerat bakom dygdig semantik, säger han till Politico.

Trots det hårda motståndet är det mycket som talar för att avtalet kommer gå igenom på ett eller annat sätt. Handelskommissionärerna för de båda blocken har nyligen kommit överens om att förhandla fram hårdare miljökrav. Om dessa håller måttet kommer Frankrikes motstånd troligen mjukna.

– Vi måste säkerställa att Parisavtalet respekteras av Mercosurländerna. Utöver det ser jag ingen anledning till att vi skulle förkasta avtalet. Vi vill inte slänga 10 års förhandlingar i papperskorgen, sade franske handelsministern Franck Riester.

Ett annat sätt är att EU-kommissionen bryter upp avtalet i mindre delar och endast låter ministerrådet rösta på några av dem. Genom en sådan manöver skulle man komma runt de skeptiska ländernas veto, varnar Greenpeace.

 

Michael Abdi Onsäter

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska