6 matiga timmar med forskare, politiker och näringsliv. Så löd programmet för den nya kampanjrörelsen Reformatens akutkonferens som hölls på Trädgården i Stockholm den 3/9. På kort tid lyckades de samla ihop några av Sveriges mest inflytelserika matfigurer för att påbörja samtalet om framtidens hållbara matsystem. 

Den coronaanpassade konferensen såg ett 40-tal gäster på plats, men erbjöd också live-stream via Facebook där nästan 200 personer anslöt till eventet. Under öppningen berättade initiativtagarna Olga Grönvall Lund och Marika Berglind-Ekman om varför de startat Reformaten och vilka visioner de har med projektet.

– Vi är på väg att bli en folkrörelse och informationskampanj med det ambitiösa målet att förändra matsystemet. Vi vill visa våra politiker, ledare och beslutsfattare att stödet för en förändring finns här och att det är akut, säger Marika Berglind-Ekman.

Målet är att bli ett slags matens svar på Fossilfritt Sverige – en brygga mellan politiker, näringsliv, forskare och folket. 

Olika perspektiv kring det vi stoppar i oss

Därefter följde ett program med stor bredd. Fler än 15 talare med varierande bakgrund delade med sig unika perspektiv kring matsystemen och vad vi kan göra för att förändra dagens ohållbara strukturer. 

Författaren Maria Monciu höll ett gripande tal om vikten att inkludera förorten när man talar om mat och hållbarhet. Hon talade om mat som en väg in i samhället, och hänvisade till Fryshusets skolkök i Husby, där många ungdomar får sitt första jobb.

– Fryshusets skolkök är en av de viktigaste platserna vi har i Stockholm. För varje tonåring som de ser och utbildar är ännu en potentiellt avvärjd skjutning.

Flera av deltagarna hade berättelser som pekade på behovet av ökad respekt för maten och de som slitit för att producerat den. Alex Brekke från Amazon Watch delade med sig om några personliga erfarenheter från olika resor han gjort. Vid ett tillfälle hade ett barn plockat upp mat som han tidigare hade slängt i soporna.

– Då insåg jag att det som är mitt skräp kan vara någon annans mat. Det var en obehaglig känsla, jag var ganska ung vid det tillfället. I Sverige är vi bortskämda med mat, de flesta tänker inte så mycket på det, tyvärr, säger han.

Amazon Watch arbetar för att värna urfolkens rättigheter i Amazonas mot skogsskövling, jordbruk och gruvindustri. I Sverige arbetar de bland annat mot företag som säljer brasilianskt kött, då det är en avgörande faktor bakom avskogningen.

Viktiga steg mot ett hållbart matsystem

Ett av Reformatens huvudbudskap är att vi behöver lyssna mer till vetenskapen. Elin Röös forskar på hållbara livsmedelssystem på SLU, och berättade under sitt tal om vilka utmaningar vi har framför oss.

– Vi vet redan så mycket. Det finns så mycket forskning och så många lösningar, nu gäller det att implementera dem.

Dels måste jordbruket bli fossilfritt, sade hon. Men vi måste också göra jordbruket mer lönsamt – lantbrukare över hela världen är extremt pressade ekonomiskt och vinsterna görs ofta högre upp i kedjan, vilket lämnar litet utrymme för investeringar i mer hållbara metoder.

Från konsumentsidan måste mängden animalier minska från dagens nivåer, åtminstone i väst.

– Här i västvärlden har vi en animaliekonsumtion som är väldigt ohållbar, och att producera animalier kräver generellt mer resurser än växter. Sen finns det smarta sätt vi kan utnyttja djuren på där de betar och bidrar med ekosystemtjänster, eller äter restprodukter. 

Men det är inte så majoriteten av systemen ser ut idag och med nuvarande konsumtionsnivåer är det omöjligt att ersätta hela biten, förklarade hon. Avslutningsvis tryckte Elin Röös på vikten av öppenhet i denna komplexa och känsliga fråga. Mat är så mycket mer än födan vi stoppar i oss.

– När vi tittar på framtidens mat så måste vi ha med oss att mat är så mycket mer. Det är kultur, tradition och gemenskap. Hur vi organiserar vårt livsmedelssystem kommer påverka hur våra städer ser ut, hur vår landsbygd och så vidare. Vi måste ha med oss den här större bilden. Om naturvetare som jag skulle designa det perfekta matsystemet, då kanske det skulle vara en ellastbil som levererar ut havre, gula ärter och vitkålshuvuden till varje kvarter. Det skulle vara otroligt effektivt, men det är inte det system vi vill ha. Vi måste hantera komplexiteten tillsammans.

Vad kan man göra?

Under dagen lyftes flera förslag på vad man som privatperson kan göra för att driva på förändringen. Stockholms miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) lyfte vikten av att höra av sig till sina politiker. Boka möten och komma med konstruktiva förslag.

Andra förslag som lyftes var att kunder genom sin konsumentmakt tvingar företag till förändring. Det kan ske genom att välja bort vissa varor, men även genom att ta kontakt med sin lokala dagligvarubutik för att få dem att exempelvis sluta sälja brasilianskt kött.

Entreprenören och ekoprofilen Johannes Cullberg har drivit butikskedjan Paradiset. Ett stort hinder på vägen är de fåtal livsmedelsjättar som idag dominerar den svenska marknaden, menar han.

– I Sverige har vi en oligopolstruktur i dagligvaruhandeln. Vi har tre kedjor som täcker 86 procent av marknaden vilket gör det svårt för konsumenter att handla rätt även om de vill göra det. Vi måste bryta upp den här gamla strukturen, och nu har vi tekniken för att göra det. 

Han hänvisar till bland annat rekoringar där avståndet mellan bonde och kund blir väldigt kort. Det är avgörande att vi flyttar hem matproduktionen närmare konsumenten, tror han. 

Han efterlyste även mer mod i politiken. Konsumentmakten är viktig, men det är lika viktigt att politikerna underlättar för konsumenten med hjälp av ekonomiska styrmedel.

– Min rekommendation är att man sätter på en importskatt på kött och tar bort moms på ekogrönsaker. Vi måste göra det lätt för folk att välja rätt. Låt fulmaten vara dyr och finansiera finmaten.

Startskottet för en ny rörelse

Några andra som figurerade under dagen var journalisten Beatrice Rindevall, som talade om mediernas roll i omställningen. Anton Järild och Charlotte Bladh André talade om aktuella satsningar på hållbar mat från politiken och näringslivet. Där fanns även Jonas Bane, ordförande Klimatriksdagen, Johan Gottberg från Restauranglabbet, Anna Lindelöw Mannheimer från Frisk Mat och många fler.

Reformatens initiativtagare Olga Grönvall Lund var mycket nöjd med organisationens första konferens

– Det var en fantastisk dag. Det var startskottet på något stort. Vi gjorde det nästan helt utan budget, och alla ställde upp på nolltid. Självklart fanns det mycket som saknades, vi skulle till exempel velat ha fler bönder på programmet för att få ännu mer diversitet.

Nu till hösten ligger fokus på organisering. Reformaten kommer att ordna en ny konferens framöver, och ska fortsätta arbetet med att starta upp ett utbildningshus, eller ett center, som blir organisationens fysiska kärna. Där kommer man kunna hålla föreläsningar och workshops, samt inspireras och inspirera andra kring de viktiga matfrågorna.

Hela konferensen spelades in och ligger uppe på Facebook. Länken hittar ni här

Michael Abdi Onsäter