26 januari 2022

Problemen med att stora delar av världens odlingsmarker drabbas av för höga salthalter och förorenas av plastavfall förvärras. Det uppger FN:s jordbruksorganisation FAO i en ny rapport.

800 miljoner hektar

FN varnar för att försaltningen av åkermarker utgör ett av de största problemen inom den globala jordbruksproduktionen. För närvarande beräknas det finnas över 800 miljoner hektar mark i världen som har problem med ökande salthalter – vilket i sin tur påverkar möjligheterna att odla grödor.

FN varnar för att utvecklingen innebär ett hot mot ekosystemen och matsäkerheten i världens torra och halvtorra regioner.

Att marker får en hög salthalt är ett naturligt fenomen i torra regioner. Men FN:s jordbruksorganisation, FAO, betonar att problemen förvärras av mänskliga aktiviteter. Det handlar bland annat om en överanvändning av konstgödsel, omfattande plogning och olämpliga bevattningstekniker.

För höga salthalter påverkar samtidigt många av de tjänster markerna utför inom ekosystemen – vilket i sin tur riskerar att få en rad andra negativa konsekvenser.

I en färsk rapport från FAO varnas samtidigt för att de odlingsmarker som människor utnyttjar för att odla mat i allt högre grad blir kontaminerade av plastavfall – vilket i sin tur utgör ett hot mot miljö, matproduktion och folkhälsa.

Bara en bråkdel som återvinns

I rapporten konstateras att enorma mängder plast används inom världens jordbruksproduktion – och att efterfrågan på plast med all sannolikhet kommer att fortsätta att öka.

FAO betonar att plastprodukter är viktiga för produktionen inom jordbruket – men understryker samtidigt hur viktigt det är att begränsa användningen och se till att produkterna hanteras på rätt sätt.

En stor del av all den plast som produceras i världen hamnar i naturen, där den kan orsaka stora skador. Effekterna i haven är väldokumenterade – och en stor del av forskningen har varit fokuserad på dessa problem. Men enligt FAO är även världens jordbruksmarker mycket hårt drabbade av mikroplasten – och av det skälet menar organet att det behövs mer omfattande studier av effekterna.

Bara en liten del av all plast som produceras globalt återvinns, medan enorma mängder hamnar i naturen där det kan upp emot tusen år för plasten att brytas ner. FN:s miljöprogram Unep varnar för att en stor del av plastavfallet hamnar under jorden där det bryts ned till betydligt mindre plastpartiklar.

Baher Kamal / IPS