2018 hamnade Tyskland på femte plats av de länder som använder mest kol i världen – bara Kina, Indien, USA och Ryssland använder mer. I EU är Tyskland det land som eldar mest kol, men inte länge till. 2038 ska landets sista kolkraftverk vara borta, och det kan bli mycket tidigare än så. En av orsakerna är det så kallade “Swedish Proposal” gjort det mycket dyrare att släppa ut inom unionen.

En dödlig energikälla

Kol är den största bidragande orsaken till vår negativa klimatpåverkan. 46 procent av världens koldioxidutsläpp och 72 procent av växthusgaser från energisektorn kommer från vår förbränning av kol. Det är den i mest utsläppsintensiva energikälla i bruk idag.

Trots detta ökar användandet av kol i världen: sedan 2000 har världen dubblerat produktionen av el från kol och det är framförallt i Kina, Indien och Japan som står för ökningen. Men nu börjar intresset för kol i EU att minska, vilket är nödvändigt för att kunna klara klimatavtalen och framförallt bromsa en stigande medeltemperatur i världen. 

Kol är dessutom den energikälla som orsakar flest dödsfall i världen. Enligt en studie gjord 2016 orsakar kolkraftverken i EU omkring 22 900 för tidiga dödsfall. Enbart i Tyskland orsakar kolkraftverk ungefär 3 100 dödsfall per år. Föroreningarna från kolkraftverken känner inga landsgränser utan får ofta konsekvenser för grannländer och hela regioner. Därför är varje initiativ från enskilda länder att stänga ner kolkraftverken positivt för både hälsan och miljön för mer än den inhemska befolkningen. 

I början av juli 2020 röstade det tyska parlamentet igenom en lag som förbinder tyskland att fasa ut sina kolkraftverk, senast 2038. Men det kan bli tidigare; redan i år ska åtminstone åtta kolkraftverk stänga ned. På sikt ska hela landets kolsektor läggas ned och över 150 TWh måste istället produceras på annat sätt. 

Ett motiv för att stänga kolkraftverken tidigare är att priset för att driva dem inte längre blir ekonomiskt hållbart. Användandet av kol inom EU har blivit betydligt dyrare sedan en reform av regelverket kring handeln med utsläppsrätter som klubbades igenom 2017. 

Handelssystemet startar trögt

2005 införde EU ett system med utsläppsrätter för att på sikt minska hur mycket växthusgas som släpps ut inom EU. Företag kan köpa eller sälja utsläppsrätter. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid. Den mängd växthusgas företaget släpper ut måste kunna täckas med utsläppsrätter i motsvarande utsträckning för att undvika böter. Systemet innefattar även ett tak för hur mycket växthusgas som totalt får släppas ut och detta tak sänks successivt för att på så sätt minska EU’s utsläpp. Företag som ingår i systemet måste 2020 minska sina utsläpp med 21 procent jämfört med 2005. 

Ett problem med systemet har varit att det under åren blivit ett överskott av utsläppsrätter eftersom de företag som köpt fler utsläppsrätter än de behövt, har kunnat spara dessa och sälja dem vidare. Detta överskott har sänkt marknadspriset på utsläppsrätterna vilket gjort det billigare för företag att köpa utsläppsrätter än att minska utsläppen. 

The Swedish Proposal

I november 2017 antogs en reviderad version av handeln med utsläppsrätter baserat på ett förslag som framförts av den svenska regeringen, kallat Swedish Proposal. Förslaget innebär att systemet med utsläppsrätter effektiviseras och över två miljarder ton utsläppsrätter tas bort. Blir det utsläppsrätter över från en handelsperiod, så kommer dessa att annulleras. 

En annan viktig punkt i förslaget är att det totala taket för utsläppsrätter varje år ska sänkas med 2,2 procent från och med 2021 jämfört med tidigare 1,74 procent. 2030 ska mängden utsläpp ha minskat med 43 procent jämfört med 2005 års nivå. 

På sin Twittersida skrev Isabella Lövin den 11:e juli 2018: 

“The Swedish proposal”: att överskott i reserven skrotas efter en viss tid uppskattas leda till 2-3 miljarder ton minskade utsläpp inom EU. Detta är Sveriges minst uppmärksammade men i sak största internationella klimatframgång!”

Allt dyrare energikälla

Genom att den totala mängden utsläppsrätter på marknaden minskar kommer priset på dem att öka kraftigt och har redan stigit med flera hundra procent. I längden kommer driften av kolkraftverken att gå med förlust eftersom utsläppsrätterna som krävs för att kompensera deras utsläpp blir alltför dyra. Kol blir inte längre den billigaste källan för att producera el och redan nu är det billigare att bygga nya förnyelsebara energikällor än att fortsätta driften av 39 procent av världens alla kolkraftverk. 2022 kan all världens kolkraftverk bytas ut mot ren energi utan förlust. 

Denna prisutveckling på el från kol kan komma att få Tyskland att påskynda sin avveckling av sina kolkraftverk. Den tyska regeringen kommer dessutom att ge ekonomisk kompensation till de kolkraftverk som stänger ner tidigare för att visa att de visar allvar med sina ambitioner att skydda miljön. En tidigare avveckling av kolkraftverk vore gynnsamt för vår allas miljö och hälsa.

Flera europeiska länder följer samma trend, påskyndad av den rådande pandemin. I Spanien föll kolkraften med 58 procent under årets första halva. Hela 69 kolkraftverk ska dessutom stänga helt inom två år. I Portugal föll kolet med 95 procent och länder som Frankrike, Nederländerna och Österrike såg fall på över 50 procent.

Andreas Ekfrost