Mat & Klimat

”Europas Grönaste Stad” tar tag i matfrågan

”Europas Grönaste Stad” tar tag i matfrågan

Den brittiska mediejätten BBC skulle år 2007 förändra Växjö i grunden. De hade bestämt sig för att göra ett reportage om Europas mest miljövänliga stad och fann då den lilla smålandsorten som med sitt biodrivna fjärrvärmevärk och sina passivhus i trä lyckats med det som ansågs omöjligt: att kombinera ökad tillväxt med minskade utsläpp.

Det är egentligen häpnadsväckande vilken makt medier besitter; efter att BBC myntade uttrycket “Europas Grönaste Stad” har besökare strömmat in från hela världen för att lära av Växjös miljösatsningar. I sviterna av reportaget publicerades 523 artiklar och radio/tv-inslag i utländska medier.

Kommunen hade redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete; mellan 1993 och 2007 minskade koldioxidutsläppen med 30 % samtidigt som tillväxten ökade med 50 %. Det är extremt, även med svenska mått mätt. Sedan BBC:s utmärkelse för över 10 år sedan har takten bara ökat. Devisen “Europas Grönaste Stad” har blivit en del av Växjös identitet och finns nu på vykort, souvenirer och diverse andra trycksaker.

Den senaste tiden har mycket handlat om mat. Andelen ekologiskt och närodlat i offentlig verksamhet har fördubblats på bara ett år, vegetarisk mat erbjuds som alternativ för alla skolelever och man har gjort satsningar på minskat matsvinn och stadsnära odling. Mat och Klimat kontaktar Sofia Asplund och Annelie Ekstedt på hållbarhetsavdelningen som berättar mer om satsningarna.

Ekologiskt och närodlat

Förra året var 42 % av kommunens livsmedelsinköp ekologiska. Det innebär att Växjö nu ligger på plats 31 bland Sveriges kommuner. Det som är mer imponerande är takten i deras omställningsarbete; året innan var andelen bara 20 % och man låg på plats 71. Nu ser man ut att kunna nå målet om att åtta av tio måltider ska vara närodlade och/eller ekologiska år 2020.

En tiondel av kommunens uppodlade mark brukas med ekologiska metoder. Man har infört diverse styrmedel för att flera av kommunens bönder ska ställa om till ett jordbruk som värnar den biologiska mångfalden och som minskar användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel. Växjö har även satsat på stadsnära ekologisk odling i form av testbäddar för gröna entreprenörer på Brände Udde samt den omtalade Ekobacken på Östrabo  där nyanlända och långtidssjukskrivna får arbetsträna genom att producera hållbar mat till kommunens medborgare. Följ länkarna för att läsa Mat och Klimats reportage om projekten.

Vegetariskt

Från och med höstterminen 2017 tog Växjö ett stort steg vad gäller klimatanpassade måltider, vilket innebär mer grönt på tallriken i kommunens skolor och förskolor.

“Vi har successivt minskat våra köttinköp främst genom att servera helt kött mer sällan. Vi erbjuder också varje dag två alternativ i skolmatsalen varav ett är vegetariskt, vi ser att allt fler av våra matgäster väljer det vegetariska alternativet i buffén. Vi har ingen ny aktuell mätning, men när vi jämförde 2017 och 2018 hade köttmängden minskat.”, säger Annelie Ekstedt, chef på Måltidsorganisationen till Mat och Klimat.

Växjö hamnade i år på tredje plats i Djurens Rätts lista över djurvänliga kommuner, bland annat på grund av minskade köttinköp och hårda djurskyddskrav vid offentlig upphandling. 

Matsvinn

För två år sedan drog även två intressanta matsvinnsprojekt igång i kommunens offentliga kök. Det första var på ett särskilt boende i stadsdelen Ingelstad där man inlett ett samarbete med den lokala Ica-butiken för att ta emot varor med kort datum.

På förskolan Saga samarbetar man mer direkt med kommunens grossist för att ta emot varor med kort datum, men man har även introducerat nya arbetssätt. Det första lunchalternativet som personalen tillreder varje dag ska vara en måltid som passar alla, även de som har specialkost, vilket har visat sig minska matsvinnet ytterligare. Projekten pågår fortfarande men har ännu inte anammats av något annat kök i kommunens regi.

Klimatkontot

Växjö införde 2010 en sorts lokal koldioxidskatt som går under namnet “Klimatkontot”. Förvaltningar och bolag betalar in en avgift, 150 kr per ton CO2, och kan sedan söka medel för projekt för att minska utsläpp och energianvändning. I år uppgår summan till 96 000 kr och ska användas för att klimatmärka alla måltider i kommunens kök. Det är ytterligare ett sätt att arbeta med “nudging” mot mer klimatsmarta måltider.

Michael Abdi Onsäter

 

Translate »