Matsvinn blir matbank i Malmö

Foto: Karin Oddner
Foto: Karin Oddner

Matsvinn blir matbank i Malmö

2,5 ton räddad mat och dryck samt 35 000 insamlade kronor – det är resultatet av Rädda Matens uppskattade matsvinnsfestival som hölls i Malmö i början av augusti. Projektet pågick som en del av den folkliga Malmöfestivalen, som är en av Sveriges största stadsfestivaler och som lockar tiotusentals besökare varje år. Pengarna går till solidaritetscentret Kontrapunkt som nu håller på att starta Sveriges första registrerade matbank.

De vill rädda maten

Mat och Klimat träffar gastronomen och hållbarhetsprofilen Edith Salminen, som är projektledare på Rädda Maten och en av drivkrafterna bakom succen med matsvinnsfestivalen.

Projektet Rädda Maten drog igång januari 2018 på initiativ av Skånes landshövding Anneli Hulthén som ville utmana Västra Götalandsregionen i frågan om matsvinn. Göteborg brukar betraktas som en av landets främsta kommuner på området med den omtalade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn i spetsen, varför just VG-regionen var en tacksam utmanare i frågan, berättar Edith Salminen.

Rädda Maten fungerar som en plattform där primärproducenter, distributörer, avfallshanterare och politiker kan mötas och knyta kontakter utanför den egna branschen. Organisationen ska fungera som kunskapsfrämjande men också som stöd i juridiska dilemman. Projektet drivs och finansieras av Hållbar Utveckling Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Sparbanken Syd.

Enligt Salminen finns det stora kunskapsluckor i alla delar av den beslutsfattande kedjan och behovet av ett holistiskt och systemkritiskt perspektiv på matens livscykel är påtagligt.

        I och med att mat är så banalt, och har så lågt värde i människors ögon, framförallt ekonomiskt, så blir det lätt åsidosatt men om man tittar på maten ur ett livscykelperspektiv så är det den enskilt största förorenaren. Det är många som inte förstår detta.

Hon berättar att Rädda Maten nyligen talade inför regionens kommuntoppar under ett större event som handlade om avfallsförebyggande åtgärder. Där föreläste hon om ett äldreboende i Lund där personalen anpassar mängden

kaffe som bryggs genom att göra något så enkelt och mänskligt som att göra en frågerunda innan servering. På så sätt har de minskat kaffesvinnet rejält och sparat 16 000 kronor på ett år. Det här imponerade dock inte på flera politiker, som menade att det här var frågor långt under deras nivå.

        Det provocerade mig en aning, för ok, det kanske är en liten sak om man bara tittar på just det äldreboendet. Men jag började räkna på det och multiplicerade det med antalet äldreboenden i hela Sverige. Om alla gjorde så som det här äldreboendet i Lund så skulle vi spara 39 miljoner kronor per år, nästan helt utan ansträngning. Det är väldigt mycket pengar, säger Edith Salminen.

Hon poängterar vidare att just kaffe är en speciell råvara eftersom den ofta är producerad av människor som arbetar under mycket svåra förhållanden och är en dessutom en hårt belastande produkt rent miljömässigt.

Primärproduktionen i fokus

Inför nästa projektperiod är tanken att Rädda Maten ska fokusera mer på primärproduktion och undersöka varför den har blivit åsidosatt vad gäller statistiken.

        I Sverige har vi 1,3 miljoner ton matsvinn per år, men primärproduktionen är inte med i den statistiken.

Det beror på att en stor del av det svinn som sker i samband med skörd hamnar på åkern och plöjs åter ned i jorden. Det gör att åkersvinnet är något bättre ur miljösynpunkt än det som sker på tallriken till exempel, men ofta handlar det om fullt ätbara råvaror som slängs för att de inte har rätt utseende.

        Om morötterna till exempel blir skurna på hälften av maskinerna så tänker man ofta att de inte går att sälja och slänger tillbaka de på åkern direkt. Vem är det som har satt den här standarden – är det butikskedjan, är det distributören, är det någon lagstiftning? Det är den analysen vi vill göra.

Matsvinnsfestivalen

Så kom då sensommaren och Malmöfestivalen drogs igång. Rädda Maten såg det som en möjlighet att sprida sitt budskap och träffa medborgare ur alla samhällsklasser och åldrar och bestämde sig för att storsatsa – 8 dagar med 8 olika teman, som för att representera varje steg i matens komplexa livscykel från frö till avfall. De satte upp en butik mitt på Gustav Adolfs Torg och ordnade ett tillhörande utomhuskök där diverse kockar fick visa upp sina färdigheter.

Maten fick de genom en stockholmsbaserad logistikstartup vid namn Foodloops som fungerar som matchmaker mellan de som vill ha stora mängder svinn och de grossister eller producenter som vill bli av med det. De fick bland annat 5 000 lokaflaskor, flera hundra kilo potatis och en stor mängd blandat frukt och grönt.

Försäljningen gick till så att kunden plockade sina varor och fick väga dem i en matsvinnsvåg varefter kunden själv fick sätta ett pris på sin kasse. Det var ett sätt att skapa samtal kring matens värde, och även möjliggöra för de med små ekonomiska medel att ta del av den räddade maten.

        Många frågade oss förvånat om loka-vatten verkligen kan bli gammalt. Det är just den frågan vi också vill ställa. De fick smaka och se vad de tyckte.

Och de flesta reaktioner var överväldigande positiva, främst hos de äldre kunderna som kunde minnas en tid där tillgången till god mat inte var lika mycket av en självklarhet som den är idag.

Från matsvinn till matbank

Efter åtta intensiva dagar kunde deltagarna stolt konstatera att de tjänat ihop nära 35 000 kronor. Pengar som i sin tur ska finansiera Sveriges första registrerade matbank. Mat och Klimat kontaktar Johanna Anemalm, en av initiativtagarna på solidaritetscentret Kontrapunkt. Hon berättar:

        I Sverige saknas ett nationellt system för matbanker. Matbanker är idag inte en självklar del av vår nationella produktions- och konsumtionskedja av livsmedel. Trots det slängs ungefär en tredjedel av den mat som produceras och allt fler går hungriga. Ändå har vi inte ett gemensamt system som säkerställer att den mat som går till spillo, som skulle kunna använts, faktiskt kommer till nytta.

Hon berättar vidare om enskilda lokala initiativ över landet som exempelvis Solikyl  i Göteborg och Stadsmissionens matbank Matmissionen i Stockholm och lyfter dessa som positiva exempel. Men inget av initiativen är i dagsläget registrerade i det globala (GFN) eller det europeiska samordnande nätverket (FEBA) som finns för matbanker. Kontrapunkt hoppas nu med detta projekt kunna starta Sveriges första registrerade matbank.

        Den omdistribueringsplats vi ska bygga ska fungera som en plats där alla är välkomna. Hela Malmö ska kunna vara en del av att skapa platsen och kunna använda den – både genom att ge men också genom att ta av överflödet. Just det, att ta emot och dela ut på en regional nivå, har inte gjorts i Sverige tidigare i den omfattningen som ska ske här i den matbank vi ska bygga.

Hela verksamheten kommer att drivas och finansieras genom donationer. Redan idag bedriver Kontrapunkt viss matbanksverksamhet i Malmö och har etablerat ett samarbete med ett tjugotal butiker och restauranger som står för det huvudsakliga maten men även privatpersoner är välkomna att bidra med pengar eller överbliven mat.

        Det är givetvis varmt välkommet att donera till matbanken för den som ser vikten av dess existens. Det kan vara butiken som vill donera sitt svinn till en matbank, det kan vara företagaren som vill bidra till ett hållbart lokalsamhälle eller privatpersonen som vill göra en solidarisk insats för sin stad. Alla donationer är välkomna!

Det är ännu oklart när matbanken kommer invigas, men initiativtagarna har förhoppningen att det blir någon gång kring årsskiftet.

Michael Abdi Onsäter

 

.

Michael Abdi Onsäter