Mat & Klimat

Sveriges första kommersiella proteinfabrik invigs i Bjuv

2 februari 2022

Merparten av baljväxterna vi konsumerar är importerade, men nu har landets första kommersiella proteinfabrik startat i skånska Bjuv. Fabriken invigdes av landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) som tycker att satsningen ligger “helt rätt i tiden”.

Allt fler väljer bort kött och mejeriprodukter för klimatet, hälsan och djuren. Det är ett påstående som får stöd i rapport efter rapport, nu senast i Axfoods Vegobarometer 2021 som vi skrivit om här i Mat & Klimat.

Undersökningen visar att nära 9 procent av befolkningen betraktar sig som vegetarianer eller veganer, och att antalet flexitarianer (som äter vegetariskt 2-6 dagar i veckan) ökat från 19 till 30 procent.

Men undersökningen visade också något annat; den växtbaserade matens ursprung har blivit allt viktigare för konsumenterna. På bara ett år har gruppen som efterfrågar tydlig ursprungsmärkning ökat från 13 till 22 procent.Det är något som allt fler producenter börjat ta fasta på. Till exempel norska livsmedelsjätten Orkla som förra sommaren presenterade en storsatsning på produkter av svensk ärta. 

 

Alternativ till animalier och importerad soja

Nu har Sverige även fått sin första kommersiella proteinfabrik – en anläggning där protein utvinns ur helsvenska baljväxter odlade främst i Skåne och södra Halland – för att sedan ingå i växtbaserade livsmedel. 

– Vi kommer att kunna erbjuda livsmedelsindustrin ett helsvenskt och mycket miljövänligt alternativ till importerad soja och animaliska proteiner, säger Bengt Persson, vd för GroPro som byggt anläggningen, i ett pressmeddelande.

Proteinerna utvinns med en unik processteknik helt utan kemikalier som bara drar en femtedel av energin i konventionella anläggningar. Resultatet blir ett proteinmjöl med omkring 50 procents proteinhalt, mer än dubbelt så mycket som ärtans naturliga proteinhalt på omkring 21 procent.

– Vi krossar inte ärtorna utan separerar skal, stärkelse och proteiner genom att utsätta ärtorna för olika tryckpulser och vibrationer, så att ärtans olika komponenter faller isär längs inbyggda, naturliga strukturer. De kemiska huvudkomponenterna, protein och stärkelse kan därefter åtskiljas med en vindsikt.

 

Årsproduktionen beräknas bli 4 miljoner kilo inom fyra år. Kunderna står redan på kö, säger Bengt Persson

 

Bland det mest klimatsmarta vi kan äta

Fabriken, som ligger i Findus gamla område i skånska Bjuv, invigdes den 19 januari av landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).

– En ökad försörjning av svenskproducerade växtproteiner ligger helt rätt i tiden. Ett hållbart livsmedelssystem bidrar till att vi kan öka svensk livsmedelsproduktion och fortsätta exportera livsmedel av hög kvalitet, säger landsbygdsministern.

 

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S)

 

Sveriges totala produktion av baljväxter uppgick 2017 till 205 000 ton, enligt en rapport från LRF. Den absoluta merparten, 94 procent, bestod av grödor som nästan uteslutande används som djurfoder. Organisationen välkomnar att allt fler aktörer satsar på svenskodlade proteiner:

– Vi är väldigt positiva till att svenska produkter förädlas och når konsumenter.Bjuv har en lång tradition av att hantera ärtor och där finns flera spännande företag, så man kan absolut hålla ögonen på vad som händer där, säger Wictoria Bondesson, ansvarig för företagande och utveckling på LRF, till Mat & Klimat.

Enligt en SLU-studie som publicerades förra året är svenska baljväxter bland det mest klimatsmarta vi kan äta här i landet, och det har även fördelar vad gäller den biologiska mångfalden.

Forskarna jämförde fem svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) med de importerade baljväxter som ofta hittas på butikshyllorna. Resultaten visar att de importerade varianterna i vissa fall kan ha en 8 gånger så hög klimatpåverkan som torra svenska bönor och ärter.

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: FN: Hundratals miljarder i bidrag till miljö- och hälsoskadlig matproduktion

 

Hur kan vi undvika pandemier? Se vår intervju med Vänsterpartiets Jens Holm

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.