Mat & Klimat

Klimattips: 30 metoder mot matsvinn

Göran Hådén ger 30 tips och råd på hur man kan minska sitt matsvinn (Foto: Cooker King, Unsplash)

Vill du bli expert på att minimera mängden mat du slänger? Här kommer en unik samling med 30 tips för den som inte nöjer sig med att bara försöka äta upp rester. Tipsen är inte rangordnade utan sorterade i kategorier, så de mer ovanliga idéerna kommer längre ner.

Tänk långsiktigt

1. Se över ditt utgångsläge. Vilken mat slänger du idag och hur mycket? Utgå från att framöver ska allt ätas upp. Mät igen efter en månad och gläds åt dina framsteg!

2. Håll koll på all din mat. Planera så att inget blir för gammalt och slösas bort.

3. Planera matinköpen med marginaler, så du inte måste äta mat sista dagen den går att äta, eftersom det är väntat att oväntade saker händer som gör att planer spricker. Storförpackningar och “tre för två” blir inte billigare om du inte hinner äta upp.

4. Fyra grader i kylskåpet är lagom. Tänk på att olika delar av kylskåpet kan ha olika temperaturer. Använd sval eller källare om du har för mat som trivs bäst där.

5. Ställ inte in varm mat i kylskåpet, för då minskar hållbarheten på allt där. Så fort mat kokats för att sparas till annan dag ska kastrullen ställas i lagom vattenfylld diskho.

Gammal mat kan bli som ny igen

6. Grönsaker som börjat skrumpna kan bli fräscha igen om de läggs i ett kärl med vatten och lock över natten.

7. Hårt bröd blir mjukt genom vatten på ytan. Mjukt bröd blir hårt i ugn.

8. Mat håller ofta långt efter bäst före-datum. Pröva och sök info. Ett slående exempel är saltet som marknadsfördes med att det var miljoner år gammalt, men var bäst före nästa år…

Mer med mindre

9. Mycket av frukt och grönt bör inte skalas. Det är mest av både näring och bekämpningsmedel i skalet, men det är oftast så lite bekämpningsmedel även i icke-ekologiskt att det ofta ändå blir nyttigt att äta det skalet också. Det som ändå skalas kan skalas med mindre svinn.

10. Jag har tidigare skrivit i Mat & klimat om GEBEN-mat: goda måltider med allt som kroppen behöver i bars, eller pulver som blandas med vatten. Då är det lätt att uppnå nollsvinn. Hållbarheten är mycket lång och eventuella rester enkla att spara.

11. Ät dig inte mer än cirka 80 procent mätt vid måltider så kan du leva längre.

12. Använd mindre tallrikar så blir det lättare att inte fylla på för mycket.

13. Se udda rester som en chans att pröva nya smakkombinationer. Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det?

14. Accepterad smak är en vanesak. Även barn kan lära sig tycka om nästan alla smaker, det kräver bara tålamod, upp till 20 gånger för äldre barn

Samarbeta lokalt

15. Dela med dig av allt överflöd så kommer fler lockas göra samma sak. Det vi hade innan ”allt” kunde köpas för pengar var i första hand inte bytesekonomi utan lokal gåvoekonomi. Det är naturligt, rationellt och i studier visat bra för lyckan att dela med sig.

16. Minska andras matsvinn när du handlar i butik. Gräv inte längst bak efter längre bäst före-datum om du inte behöver det. Välj frukt med ofarliga skönhetsfläckar eller udda former. Ta hellre ett gäng enskilda bananer än en klase. Låt dig lockas av lockpriserna på det som finns i överflöd just nu, som säsongsanpassat.

17. Strax före stängningsdags kan du hjälpa butiker och restauranger att få användning för det som är för gammalt att säljas nästa dag.

18. Ta hand om bra mat som andra slänger. Fråga butiker och kanske även personer i din närhet om du kan få mat som ändå ska slängas. Dumpstring – ta hand om mat som butikerna slängt i container. Gleaning – skörda det som ingen annan skördar. Får du mer än du kan frysa in kan du konservera genom att torka mat i solen.

19. Lär dig vad som är ätbart i naturen och plocka det. Även i städer finns en hel del. Ett kilo blåbär kan få lika hög klimatpåverkan som en liter bensin om plockarna måste flyga ända från Thailand.  

20. Se till att kommunen arrangerar äppelplockardagar och liknande så att de som kan dela med sig kan göra det enkelt till de som vill ha. Se även fruktkartan.se

21. Det finns nu en rad företag som bara handlar om att sälja matsvinn billigt, exempelvis karma.life, matsmart.se och Matmissionens fysiska butiker. Så snart säljs kanske mer svinn än svin 🙂



Målkonflikter

22. Det är bättre för miljön att klippa sönder en förpackning med trögflytande mat för att få ut allt, än att återvinna.

23. Tillräckliga förpackningar gör att livsmedel håller längre. Det är mycket mer värt för miljön än den lilla förbrukning som förpackningen i sig medför. Därför är det med dagens storskaliga system till exempel generellt mindre skadligt för miljön att gurkor är inplastade än att de inte är det.

24. Fisk kan fiskas i Norden, skickas till Sydostasien för att filéas och sedan tillbaka till Norden igen. Det har i vissa fall visat sig mindre skadligt för miljön än om fisken stannat i Nordens maskiner, eftersom Asiens billigare arbetskrafts manuella filéande gör att mindre av fisken slängs, vilket spelar större roll för miljön än hela båttransporten som faktiskt är relativt effektiv i sin extrema storskalighet.

Som i många andra studier finns aspekter här som inte är medräknade, exempelvis havsbuller, så ta det med en nypa salt. Uppgifter om avstånd till ursprungsland har dock inget större värde för att avgöra miljöpåverkan.

Dagens livsmedelsproduktion och fördelning är ohållbar, därför talar vi om vad som är mindre skadligt, eftersom alternativet bra för miljön inte finns här. En tredjedel av all mat som produceras i världen når aldrig tallriken, samtidigt som över 800 miljoner människor är hungriga. Därför är det extra viktigt att minimera matsvinnet.

25. Som alternativ till köttfri måndag har Edward Blom lanserat inälvsonsdag – en dag då vi äter delar av djuren som annars bara slängs.

26. När vi äter tillsammans med andra – särskilt i sällskap vi sällan äter med – äter vi ofta mer än när vi äter själva. Kanske serveras flera rätter och av artighet tar vi ofta lite mer för att komma i fas med den som äter långsammast, samt att det är lätt att bli sittande mycket längre när vi har trevligt tillsammans. Den som vill och kan äta tillsammans ska givetvis göra så. Det enda nya att tänka på blir då att försöka äta ”lagom”. Hur mycket du äter påverkar hur mycket andra äter, på motsvarande sätt som hur mycket du dricker påverkar hur mycket andra dricker. 

Övergripande vidare


27. Lär tips och tekniker av äldre som är uppvuxna med att ta till vara på maten. Sprid kunskapen vidare till nästa generation.

28. Fundera på nya sätt att hantera mat mer effektivt. Ett sådant skrev Niclas Malmberg om i Mat & Klimat förra veckan – hur sensorer som mäter temperatur i till exempel en matcontainer kan ge grossister bättre kunskap om bäst före-datumet bör justeras.

29. Ta den tid som behövs för att följa dessa råd i början. När du gjort allt till vanor sparar du pengar, vilket i sin tur kan spara tid. 

30. Om hela internet på alla språk du behärskar saknar lösning på ett visst matsvinnsproblem, så kan du kontakta experterna på Livsmedelsverket som gärna svarar på allmänhetens hållbarhetsfrågor om mat.

Bonustips: Sprid den här artikeln så kan fler minska sitt matsvinn.

Göran Hådén

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Michael Abdi Onsäter

Sveriges enda sockerbruk mångmiljonsatsar för klimatet

Klimatsmart och närodlat socker på butikshyllorna? Det är målet när Örtofta sockerbruk genomför nya klimatsatsningar tillsammans med Kraftringen i anläggningen utanför Eslöv. Fossilfri ånga från det närliggande värmeverket ska ersätta fossilgas i produktionsanläggningen – och minska utsläppen med 17 000 ton CO2.

Hälsa
Niclas Malmberg

Studie visar: Maten större ohälsofaktor än alkohol

Maten är en större riskfaktor än alkohol och droger i Sverige. Dels äter vi för mycket socker och rött kött, men det största problemet är det låga intaget av fullkorn. KI-professorn Mai-Lis Hellénius förespråkar en mer kunskapsdriven politik på matområdet och efterlyser tätare samarbete med näringslivet.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Butikskedjorna svarar på frågor om brasilianskt kött

Avskogningen i Brasilien har ökat kraftigt under Bolsonaros styre, mycket som en konsekvens av nötköttsektorns utbredning i landet. I Sverige fortsätter matjättarna att sälja brasilianskt kött från den skandalomsusade köttjätten JBS, även om det utgör en relativt liten del av den totala försäljningen.

Inrikes
Niclas Malmberg

Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel

I forskningsrapporten Effekter av en klimatskatt på livsmedel visar tre SLU-forskare att en klimatskatt på livsmedel skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med mer än 10 procent. Samtidigt skulle man vinna ännu mer om intäkterna återinvesteras i miljöåtgärder för lantbruket.

Translate »