16 januari 2022

Stadsbonden Klara Hansson har tilldelats hållbarhetspriset 100% Cirkulärt för sitt arbete med en ekologisk stadsodling i Göteborgsförorten Angered. Nu blir projektet permanent inom ramen för kommunens budget: – Vi har lyckats öppna upp för en systemförändring vad gäller mat, vilket gör mig jädrigt stolt!, säger hon till Mat & Klimat.

Ökar självförsörjningsgraden

White Guide har nu presenterat vinnarna till hållbarhetspriset och innovationsprogrammet 100% cirkulärt 2021. Syftet med priset är att öka takten på omställningen till cirkulär ekonomi i restaurangbranschen, genom ett ekonomiskt innovationsstöd. Tre vinnare delar årets pris, Filip Lundin och Sopköket i Stockholm, som vi  skrivit om tidigare, inredningsdesignern Carolina Härdh, samt stadsbonden Klara Hansson i Göteborg.

Klara Hansson har i tre år drivit småskalig, ekologisk odling på Angereds gård i Göteborg, ett stycke mark ägd av kommunen. Syftet med odlingen har varit att utveckla en modell för att producera stora mängder grönsaker från en liten marginaliserad yta, samt att utbilda nya odlare. Projektet har också arbetat med att öka självförsörjningsgraden i kommunen och minska transporterna. 

Eftersom liknande outnyttjade markområden finns i många städer är möjligheterna stora att sprida erfarenheterna till annan stadsodling. Just sådan skalbarhet är ett av kriterierna för att vinna 100% cirkulärt och få ta del av innovationsstödet.

Levererar till skolor och äldreboenden

Göteborgs stad anställde Klara Hansson som landets första stadsbonde med uppgift att inom ramen för ett treårigt EU-projekt bevisa att det är lönsamt för kommunen att ha en egen grönsaksodlare, istället för att köpa in grönsaker till skolor och äldreboenden.

Den mark hon disponerat har omfattat 2 500 kvadratmeter, och hennes odling har varit strikt ekologisk. Innan anställningen kom på plats har hon bland annat drivit det egna företaget Stadssallad, som bland annat tog till vara på sådant som växte vilt på allmänna platser.

På Angereds gård har hon bland annat odlat tomater, ärtor, bönor, purjolök, salladslök, grönkål, svartkål zucchini och gurkor som levererats till mellan 4 och 10 olika skolor, förskolor och äldreboenden. Men det är inte enbart grönsakerna som sådana som varit målet med verksamheten, utan också att ta emot både odlingsinriktade praktikanter och andra intresserade, för att vid sidan av grönsaker också ”producera nya stadsodlare”. 

Som EU-projekt drivs odlingen inte heller isolerat, utan i samarbete med odling i städerna Trento och Birmingham.

– Jag har som projektledare och stadsbonde drivit projektet Modellodlingen under tre års tid och nu är vi i ett läge där jag ska lämna över till nästkommande stadsbönder. Det känns spännande att få fortsätta testa modellen inom Göteborgs Stads kommunala budget via grundskoleförvaltningen och fastighetskontorets arbete med Stadsnära odling, säger Klara Hansson till Mat & Klimat.

Två nya bönder kommer att anställas under våren, och Klara hjälper till med rekrytering och överlämning. Projektet går därmed in i en potentiellt permanent fas.

– Vi har alltså lyckats öppna upp för en systemförändring vad gäller mat, vilket gör mig jädrigt stolt!

Kommer närmare konsumenten

Men hjälp av det innovationsstöd som 100% cirkulärt ger lyfter hon fram att man får möjligheten att ta fram en tydligare utförandeplan vad gäller leveranser, till exempel hitta former för ett kommunalt andelsjordbruk med ”lilla, stora eller extra allt-leverans”, så att köken lättare kan påverka hur mycket grönsaker de vill få. 

En annan fördel är att man kunnat gå vidare med en förädlingsstrategi för att kunna ta vara på alla grönsaker som produceras under sommaren då de flesta skolor är stängda, för att börja få till stånd en produktion som räcker året runt.

– Att hinna med att vidareutveckla modellen är väldigt viktigt om vi ska kunna säkra en långsiktig kommunal finansiering, och därför sitter innovationsstödet som en smäck, säger Klara Hansson.

Modellodlingen är uppbyggd enligt principerna för en market garden, vilket är en småskalig biointensiv grönsaksodling i mänsklig skala. En viktig poäng är att det går att passa in denna typ av odling på små arealer, från 1 000 kvm upp till 3-4 ha, vilket skapar en fördel då dessa ytor inte lämpar sig för storskalig ekologisk odling.

– Det går att komma närmare konsumenten även i en urban eller periurban kontext, och där bor det väldigt många människor som vill få tag på färska, goda, näringstäta grönsaker. Vi driver projektet inom kommunen, men lärdomarna sträcker sig även in i den privata sfären till alla de som driver egna odlingsföretag, säger hon.

Se även: ”Drömmen om den gröna staden lever – allt fler odlar urbant”

Se även: Ny studie: plöjningsfritt jordbruk kan minska utsläppen med 30 procent

”Smakar mer”

Ur kommunens perspektiv är ett par exempel på viktiga erfarenheter från odlingen bland annat att man kunnat bevisa att en liten ekologisk odling kan producera stora volymer mat, per ytareal i paritet med det storskaliga jordbruket.

– Det har också varit väldigt givande och viktigt att få feedback från kökspersonal och de som ätit grönsakerna, då det visat sig att barnen tycker de är godare än grönsaker från grossist. Våra grönsaker smakar och doftar mer, variationen är rolig och grönsakerna håller längre.

Klara Hansson framhåller att man genom projektet har kunnat skapa en efterfrågan på kvalitetsgrönsaker som inte går att köpa via upphandlade leverantörer, och därför inte finns på menyn i vanliga fall.

– Vi har också kunnat visa att det är OK för en kommun att producera egna grönsaker så länge det inte snedvrider konkurrensen på marknaden, och det är en riktigt intressant pusselbit att föra vidare till andra kommuner som funderar på samma sak men känner sig bundna av LOU, Lagen om offentlig upphandling.

Niclas Malmberg