15 februari 2022

Den rikaste tiondelen av världsbefolkningen har en klimatpåverkan som överstiger hållbarhetsgränsen många gånger om. Tre miljoner svenskar tillhör denna kategori. I Sverige har dessutom den allra rikaste gruppen ökat sina utsläpp sedan 1990. Klimatpolitiken måste bli mer rättvis om vi ska klara omställningen, skriver debattören.

Alla grupper har inte minskat utsläppen

Det är mycket samhällsdiskussion nu om vem som ska ta notan för att rädda klimatet.

Det blir lätt en fråga om geografi, att olika länder ska bidra olika mycket eller att t.ex. landsbygden får ta en oproportionerlig del av kostnaden mot personer i städer etc.

Det är dock tämligen ointressant att se detta geografiskt, det är fel skiktning. Det är de rikaste i alla länder som står för de stora utsläppen, så även i Sverige. Därför behöver dessa personer bidra absolut mest till lösningen.

Sverige har minskat sina CO2-utsläpp sedan 90-talet men inte alls i den takt som skulle behövas för att nå 1,5 – 2 grader. Det intressanta är dock att alla personer inte har minskat sina utsläpp enligt Oxfam. De rikaste i Sverige har istället ökat sina utsläpp under samma period, framförallt till följd av mer resande, större bilar, större bostäder och annan onödig konsumtion.

Sverige i topp i utsläppsligan

De 10 rikaste procenten står för hälften av utsläppen i världen. Krymper dessa sina utsläpp till EU-snitt (inte lågt) så minskar totala utsläpp med 25 procent. Till denna grupp hör 3 miljoner svenskar.

Sverige är dessutom extra intressant i sammanhanget då vi ligger i den absoluta topplistan över både dollarmiljonärer och dollarmiljardärer per capita i världen. Sverige ligger också på den absoluta topplistan över de största fotavtrycken per capita i världen. Det är lätt att tänka att lilla Sverige inte har någon påverkan men vi har stor påverkan. Inte minst för att vi har så hög andel rika och superrika personer som konsumerar och placerar pengar på ett oansvarigt sätt.

Vi behöver också komma ihåg att CO2-utsläpp per capita i fattigare och folkrika länder, som t.ex. Indien, redan är på acceptabel nivå – där är utsläppen per person nästan redan i linje med Parisavtalets mål 2050. Där handlar det snarare om att öka hälsoparametrar med minimalt ökat fotavtryck vilket rika länder (och de rikaste inom berörda länder) kan hjälpa till med.

Källa: Oxfams rapport: Svensk Klimatojämlikhet

En planetfråga

Så det är rika länder som Sverige med enorma fotavtryck som behöver dra det stora lasset och inom dessa länder är det de rika personerna som behöver bidra absolut mest. Som vi ser i grafen så bör hållbarhetspolitiken rikta in sig på den rikare halvan i Sverige och extra hårt på de rikaste 10 procenten.

Detta är inte en klassfråga eller höger/vänster-fråga, det är en planetfråga. Det är inte pengarna som är problemet utan vad man gör med dem. Det handlar heller inte om att rika inte ska få fortsätta vara rika utan att de behöver bidra betydligt mer än de gör idag till att lösa problemet. Det blir då också mer rättvist och vi slipper få gula västar på gatorna.

Skatt är effektivt. Allt fler rika personer i världen vill dessutom själva bli beskattade hårdare eftersom de är oroliga för samhällsklyftorna som blir allt större och skapar kriminalitet och uppror.

Insikten börjar komma så låt oss göra verklig hållbarhetspolitik av detta.

Det är bråttom.

Carl Einerfors

Carl Einerfors beskriver sig som livsnjutare och tidigare myndighetsanställd som hoppat av ekorrhjulet i Stockholm och tillsammans med min fru driver litet B&B på västkusten. Ett härligt, småskaligt och mer klimatsmart liv med mindre pengar, mindre konsumtion och mer fritid.

Carl är aktiv i Klimatalliansen och kontaktperson för lokalgruppen i Varberg