Det är bara en handfull av världens stora ekonomier som lyckats införa en klimatpositiv grön återstart i pandemins spår, visar en ny analys. De flesta länder fortsätter att pumpa in pengar i fossilindustrin för att hålla ekonomin levande, men valet av Biden som USA:s president kan innebära ett skifte mot mer ambitiösa klimatåtgärder internationellt.

Bara fyra länders stödpaket är klimatpositiva

Det har gått över ett halvår sedan coronavågen sköljde in över världssamfundet och tvingade fram svåra nedstängningar runt om i världen. Sedan dess har länderna riktat massiva stöd- och stimulanspaket för att motverka en total ekonomisk kollaps och skenande arbetslöshet. Men stöden har inte alltid bidragit till den gröna omstart som så många krävt och hoppats på – istället har en stor del av kapitalet flödat till fossilgas, olja och andra ohållbara verksamheter.

Analysen som är utförd av Vivid Economics på uppdrag av tidningen The Guardian tittar på världens 23 största ekonomier och deras återhämtningspaket. I rapporten framkommer att endast fyra länder – Storbritannien, Spanien, Frankrike och Tyskland – får en “netto-positiv” effekt genom sina stödpaket. Resten av ländernas stödpaket bidrar till ökade utsläpp.

Gröna projekt inkluderar stöd till klimatsmarta sektorer som förnybar energi, energieffektivisering och elektrifiering av fordonsflottan.

EU rankas högst i analysen, efter beskedet i våras att 30 procent av unionens 750 miljarder euro tunga stödpaket ska gå till gröna sektorer.

Satsningar på vägbyggen och fossila bränslen

Flera av länderna har aviserat ambitiösa gröna stödpaket, men fortsätter samtidigt att stötta klimatskadlig verksamhet i ännu högre grad. Sydkoreas gröna giv är värd 135 miljarder dollar, men de spenderar ännu större summor på CO2-intensiva industrier och fossila bränslen. 

Kanada ska spendera 6 miljarder kanadensiska dollar på energieffektivisering och gröna transporter, att jämföra med det totala stimulanspaketet på 300 miljarder som bland annat går till vägbyggen och skattelättnader för fossil elproduktion.

– Miljön och klimatet har inte varit central för de allra flesta återhämtningsplaner. I de flesta länder ser vi inte ens ett spår av någon grön återhämtning, sade Jason Eis, chef på Vivid Economics till The Guardian.

Bland värstingarna på listan hittar vi bland annat Ryssland, Saudiarabien och Kina. Massiva åtgärdspaket har aviserats med nästan obefintliga gröna satsningar. Av Kinas enorma stödpaket går endast 1,1 miljarder dollar – 0,3 procent – till gröna projekt.

– Kina har inte påbörjat en grön återhämtning, men de har inte missat chansen än. De kan fortfarande ändra sin nästa femårsplan [som blir fastställd i mars 2021], säger Fatih Birol, chef för internationella energirådet IEA.

Utan Kina med på banan ser chanserna för världssamfundet att klara klimatmålen mycket dystra ut, fortsätter han.

Klimatledaren Biden?

Hur är det med USA då? När det gäller supermakten i väst finns det i analysen två olika scenarier- ett utifrån dagslägets svaga klimatpolitik, och ett där den nyvalda presidentkandidaten Joe Bidens klimatplan blir verklighet. Om Biden får igenom sin aviserade klimatplan om 2 biljoner dollar går USA om EU som världens främsta gröna återstartsekonomi.

– Det skulle innebära en stor omställning. Bidens planer är väldigt ambitiösa och skulle innebär en oerhört stark signal för andra länder. USA skulle kunna starta en “kapplöpning-mot-toppen”-dynamik, särskilt i relation till Kina, sade Jason Eis.

Även om republikanerna lyckas behålla senaten kommer valet av Biden som president innebära viktiga framsteg för det globala klimatarbetet.

– Många andra länder påverkas av bilden av amerikanskt ledarskap. Att ha ett USA vid G20-bordet som trycker på för en grön återhämtning skulle vara till stor hjälp, fortsätter han.

Svenska stöd drar åt olika håll

Sveriges ekonomi ingick inte i den omfattande analysen. I september presenterade regeringen en “sjujäkla satsning på klimatet” om 9,7 miljarder kronor i satsningar på laddinfrastruktur, biobränslen och industriell förnyelse. Men det är bara en liten del av alla de miljarder som betalats ut i stöd till olika sektorer i pandemins spår. 

Dels är det direkta stöd om 195 miljarder som delats ut till korttidspermitteringar, vård och smittskydd, samt sänkta skatter och arbetsgivaravgifter. Utöver det rör det sig om statliga lånegarantier om 250 miljarder kronor, där bland annat flygbranschen räddas med en garanti om 5 miljarder kronor. 

Det är svårt att säga hur Sverige skulle placera sig på en analys likt den utförd av Vivid Economics, det beror i stor utsträckning på vilka företag som gynnats av de olika stödpaketen.

En bör även ha i åtanke att ungefär 30 miljarder kronor varje år går till att subventionera fossila bränslen, främst genom skatteavdrag på diesel och flygbränslen.

Enligt internationella energirådet IEA kommer ländernas hittills beslutade klimatåtgärder endast nå 15 procent av den utsläppsminskning som krävs för att vara i linje med Parisavtalet. Klart är att mer behöver göras framöver. 

Michael Abdi Onsäter