23 april 2022

Rysslands krig i Ukraina har visat på en sårbarhet som tidigare gått lite under radarn; svenskt jordbruks stora beroende av rysk naturgas. Hela 20 procent av konstgödslet i Sverige importeras från Ryssland, och därtill kommer att rysk naturgas också används för att tillverka konstgödsel i andra delar av världen.

Finns alternativ

När tillgången till konstgödsel nu stryps, och priserna för konstgödsel därmed skjuter i höjden, riskerar det att leda till kraftigt minskade skördar i höst, och högre pris på mjöl och bröd.

Men det finns alternativ till konstgödsel baserad på naturgas. Ett sådant är de gödselmedel och jordförbättringsmedel som tas fram från industriella biprodukter av finska bolaget Soilfood. Bolaget bildades 2015 och har idag 26 anställda, och verksamhetsidén är att återvinna näringsämnen och kol som finns som restprodukter i bland annat livsmedels- och skogsindustrin, till exempel pappers- och cellulosafiber.

– Soilfood har ett unikt koncept där vi kombinerar vår expertis inom processer från industrin och de kvalitetskrav som lantbruket ställer. Våra råvaror är sidoströmmar från industrin och bearbetningsprocesserna ser olika ut beroende på vilka sidoströmmar som bearbetas och den slutliga produkten, säger Ingrid Bechtel, Soilfood.

Fler än 40 industrianläggningar är redan en del av denna typ av cirkulära ekonomi som bolaget skapar när restprodukter som annars skulle ha bränts tas tillvara. Och i andra änden erbjuder man jordbrukare tre produktkategorier, kalk för att minska åkrars surhetsgrad, markförbättringsfibrer för att förbättra jordens struktur, mullhalt, vattenekonomi, mikrobaktivitet och minska urlakning och erosion, samt organiskt gödningsmedel med bland annat kväve och kalium.

Markförbättringsfibrer har visats minska avrinningen av näringsämnen. Avrinning av fosfor kan minska 30-50 % i fem års period och man kan ersätta ungefär 30 kg kväve med det.

Ingrid Bechtel, Foto: Soilfoods

Regenerativt ger bättre skördar

Jordbrukaren Juuso Joona är både en av bolagets grundare, och jordbrukare som i praktiken visar att det går att odla utan konstgödsel utan att det betyder sämre skördar. Hans jordbruk i Villmanstrand hade lönsamhetsproblem under 1990-talet. Åkerjorden var urlakad och skördarna både dåliga och känsligt för omväxlingar i väder.

Men för 12 år sedan övergick han till ett regenerativt jordbruk. Vinsten har varit både bättre skördar, där man klarat sig bra även torra år, och lägre utgifter för konstgödsel och bekämpningsmedel, utan att arbetsinsatserna har ökat. 

– I Finland är intresset stort för Soilfoods produkter och lösningar. Förra året hade vi en tillväxt på över 40 procent. Intresset för Soilfoods produkter fanns redan innan kriget i Ukraina. Kriser ger möjlighet att göra saker på ett annat sätt och vi ser ett ökat intresse från både industrin och lantbruket. Uppskattningsvis kan den nuvarande nivån av återvunnen växtnäring i Finland mångdubblas utan några egentliga större investeringar för industrin, säger Ingrid Bechtel.

Hundratals jordbrukare i Finland använder redan företagets produkter, trots att man bara haft produktion i fem år. Och nu blickar man också mot Sverige, och det både vad gäller tillgång till råmaterial och försäljning av färdiga produkter, för att stärka den lokala självförsörjningen.

Och det är inte bara ökat oberoende från rysk naturgas och minskad klimatpåverkan när behovet av fossila råvaror i jordbruket krymper som man lyfter fram som vinst, utan också mindre koldioxidutsläpp när förbränning av industriella biprodukter minskar, samt förbättrad bördighet och ökad biologisk mångfald i jorden.

Konstgödsel ”extremt subventionerat”

Från konventionellt jordbruk ropas på stöd när priset på konstgödsel stiger. Men om externa kostnader räknas in, dvs klimat- och miljöpåverkan, är konstgödslet redan extremt subventionerat. Det billiga konstgödslet är också orsaken till att svenskt jordbruk satt sig i en beroendeställning till rysk naturgas, trots de uppenbara negativa aspekter som kommer av detta. Bland allt elände som Putins krig i Ukraina för med sig kommer kanske också något positivt: att omställningen till ett regenerativt jordbruk får fart i Sverige.

– Vi har en ambitiös strategi för internationalisering och tillväxt. I Finland startade Soilfood sin verksamhet 2015 och under 2021 återförde vi 300 000 ton sidoströmmar. Nu har vi startat vår verksamhet i Sverige och vi kommer att kunna leverera första produkterna till kommande odlingssäsong, säger Bechtel.

Niclas Malmberg