
26 april 2022
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har i dagarna presenterat en ny rapport om regenerativt jordbruk. Rapporten fokuserar på regenerativt jordbruk, dvs odlingar som syftar till att upprätthålla jordbrukets produktivitet och öka den biologiska mångfalden.
Enligt FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 har vi ungefär ett decennium på oss att omvandla det globala livsmedelssystemet om vi ska kunna bryta klimatförändringarna och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Med rapporten hoppas EASAC kunna få beslutsfattare inom framför allt EU att inte bara se möjligheterna för hur ett hållbart jordbruk kan utformas, men också fatta de beslut som krävs för att uppnå det.
Rapporten, som är framtagen av European Academies Science Advisory Council EASAC, har en dyster utgångspunkt. Jordbruket står globalt för mer än en tredjedel av utsläppen av växthusgaser och är den främsta faktorn bakom avskogning, och därmed också av utarmningen av den biologiska mångfalden. Men med det följer också att en omställning av jordbrukssektorn kan ge stora positiva effekter. Och det rapporten pekar på är att ett regenerativt jordbruk ger synergieffekter mellan att fånga in kol ur atmosfären och samtidigt stärka förutsättningarna för den biologiska mångfalden.
De viktigaste enskilda åtgärder som lyfts i rapporten är ökad mångfald av vilka arter som odlas, en högre andel perenna växter och skogsträdgårdar, samt att ha marken grön hela året. Man för också fram nya rön kring att grästäckta markers förmåga att lagra kol har undervärderats tidigare, och att den typen av markanvändning därför bör utvecklas mer också i Europa, vilket är ett perspektiv som Mat & klimat lyft tidigare.
I rapporten framhålls att det är viktigt att inte bara genomföra åtgärder för att upprätthålla lokala öar med hög artrikedom, utan att stödsystem bör utformas för att stötta den biologiska mångfalden över större regionala områden. Att enbart genomföra en omställning på enskilda gårdar vore otillräckligt, enligt rapporten.
Man lyfter vidare fram ett stort antal paradigmskiften som måste till om EU:s jordbrukspolitik framöver ska blir framgångsrik i att stötta en omställning:
Mat & Klimat har tidigare lyft att Storbritannien, som inte längre omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ställer om till ett jordbruksstödsystem som premierar regenerativt jordbruk. Med EASAC:s rapport finns en förhoppning att EU här kan följa i Storbritanniens spår.
Niclas Malmberg
Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.
Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.
Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.
Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.
För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…