
15 april 2022
Halva mänskligheten är direkt påverkade av marker som har skadats eller förstörts. Världens länder måste omgående växla om till ett mer hållbart utnyttjande av jordens markresurser – och skadade områden behöver återställas. Det skriver FN:s organ mot ökenspridning i en ny stor rapport.
FN-organet UNCCD uppger att en förutsättning för att jordens ekosystem ska kunna skyddas och förlusterna av biologisk mångfald ska kunna hejdas är snabba insatser för att stoppa förstörelsen av jordar och åkermarker.
Organets nya rapport, Global Land Outlook, bygger på flera års studier och beskrivs som den mest utförliga analys av tillståndet för jordens marker som gjorts hittills. Den bygger vidare på en liknande rapport från 2017 som lyfte fram de allvarliga konsekvenser som skogsskövling och ohållbara jordbruksmetoder har för miljö och människor.
Elizabeth Mrema, ordförande för FN:s konvention om biologisk mångfald, konstaterar att mänskligheten redan har förstört eller kraftigt påverkat enorma markområden i världen.
– Vi har inte råd med ytterligare ett förlorat decennium för naturen, utan måste agera omgående, säger hon.
Elizabeth Mrema menar att den nya rapporten bidrar med de kunskaper som behövs för att världen ska kunna slå in på en ny väg – mot ett stärkt globalt skydd av den biologiska mångfalden.
I rapporten konstateras att jordens marker utgör en ändlig resurs – som för närvarande exploateras på ett sätt som riskerar att orsaka omfattande och oåterkalleliga miljöförändringar.
Rapporten lyfter även fram hur åkermarker, jordar och skogar kan skyddas, och hur skadade områden kan restaureras.
Ekologen Nigel Sizer säger att de återstående regnskogarna i världen måste skyddas samtidigt som det krävs åtgärder för att lindra de skador som redan har uppkommit.
– Rapporten belyser de enorma globala möjligheterna att återställa områden – och hur detta skulle kunna stärka produktionen av mat, skydda den biologiska mångfalden, lagra koldioxid och öka människors försörjningsmöjligheter genom mängder av nya arbetstillfällen, säger han till IPS.
Nigel Sizer är ordförande för organisationen Preventing Pandemics. Han menar att rapporten bör ses som en larmklocka för de snabba åtgärder som krävs för att skydda världens skogar – och därmed också människors hälsa. Detta eftersom nya pandemier riskerar att spridas genom virus från vilda djur.
– Det hänger samman med handeln med vilda djur, med skogsskövling och andra exploaterande aspekter av vår relation med naturen, säger Nigel Sizer.
I rapporten uppmanar UNCCD världens länder att fastställa nya och ambitiösa målsättningar för återställandet av skadade marker. De länder som släpper ut mest växthusgaser bör enligt FN-organet hjälpa världens utvecklingsländer i det arbetet.
Forskaren Nichole Barger, som deltagit i arbetet med rapporten, menar att världens länder måste agera snabbt för att kunna bemöta de globala utmaningar vi kommer att ställas inför under de kommande decennierna.
– Det krävs en snabb omställning för hur mark utnyttjas och förvaltas, och människor och natur måste stå i centrum för planeringen, säger Nichole Barger.
Den åsikten delas av Nigel Sizer:
– Världens regeringar måste omgående stärka skyddet för det som fortfarande går att skydda vad gäller skogar, våtmarker, sötvattensystem och kustnära ekosystem. Detta är helt avgörande för våra livsmedelssystem och för att kunna återställa marker och säkerställa människors försörjningsmöjligheter, i synnerhet på landsbygden, säger han till IPS.
I mitten av maj kommer de länder som ingår i FN:s konvention mot ökenspridning att mötas i Elfenbenskusten. Vid mötet kommer fokus att ligga på hur skadade åkermarker och jordar kan återställas.
Mycket står på spel. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter kommer ytterligare ett markområde lika stort som Sydamerika att skadas fram till 2050, enligt rapporten.
Alison Kentish/ IPS
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.