13 maj 2022

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Miljardstöd till kött och mjölkproduktion

Det nya stödpaketet omfattar bland annat 40 miljoner kronor till yrkesfiskare och 50 miljoner kronor till lantbrukare i Norrland. Men de stora ekonomiska bitarna är utökat anslag om 400 miljoner kronor till dieselanvändare, och 1 590 miljoner kronor till mjölk- och nötköttsproduktion samt till får- och getproduktion. Hur den exakta utformningen av stöden kommer att se ut är ännu inte klarlagt, och delar av stödpaketet förutsätter godkännande från EU-kommissionen. Men från Lantbrukarnas Riksförbunds sida är man nöjda med regeringens besked. 

– Det är under rådande förutsättningar ett bra stödpaket, som nu behöver hanteras snabbt så att berörda företag får del av medlen, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Men även om LRF inte vill plocka bort några delar i paketet önskar man att man sluppit reglerna i EU:s statsstöd om stödtak per företag, och önskar också ett par ytterligare stöd.

– En ersättning som hade behövt vara med är till lantbrukare som kör sina maskiner på rena biodrivmedel. Sedan behöver skattenedsättningen på diesel ligga kvar efter juni 2023, säger Lundkvist.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Inte förenligt med klimatkraven

Mindre nöjda med stödpaketet är Djurens Rätt, som menar att både djurvälfärd och växtbaserade livsmedel glömts bort av regeringen.

– Vi tycker det är mycket olyckligt att så stort fokus ligger på stöd till animaliesektorn. Det är inte rimligt att lyfta animalieproduktion som en lösning i en tid när världen fortfarande lider svårt i sviterna av en pandemi och när FN:s klimatpanel IPCC dessutom lyfter förekomsten av zoonoser på fler platser i världen som en säkerställd effekt av klimatförändringarna, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt.

Djurens Rätt menar att Sverige missat att anpassa sig efter EU:s Farm2Fork-strategi, där både klimat och djurvälfärd tas i beaktande. 

– Stöden som nu delas ut är helt utan motprestation för högre djurvälfärd. Omställningen till mer växtbaserat prioriteras också helt bort. Genom att hålla en bransch som inte klarar sig själv under armarna, och som dessutom är dålig för djuren och klimatet, tenderar problem att cementeras, säger Mille.

Djurens Rätt framhåller att stöden till animalieindustrin inte fyller något annat syfte än att rädda befintliga jobb, och anser att det hade varit mer rimligt att ge Jordbruksverket i uppdrag att föreslå fördelning av stöd utifrån Farm2Fork-strategins målsättningar. 

– Vi ser att det som skulle behövas är att påskynda omställningen till mer växtbaserat. Detta för att trygga Sveriges matförsörjning och samtidigt säkerställa minimerad klimatpåverkan, tryggad folkhälsa och möjligheten att upprätthålla ett gott djurskydd, säger Mille.

Niclas Malmberg