Mat & Klimat

Under 2018 drabbades 70 länder i världen av återkommande torkor. FN:s organ mot ökenspridning uppmanar nu världens regeringar att prioritera arbetet för att skydda och återskapa skadad natur.

29 juni 2021

Klimatförändringar och överutnyttjade jordbruksmarker driver på de torkor som utgör ett allt större hot mot en stor del av jordens befolkning. Det visar en ny FN-rapport.

Bara under detta århundrade har 1,5 miljarder människor i världen blivit direkt drabbade av torkor, enligt FN:s särskilda sändebud för katastrofriskreducering, Mami Mizutori.

– Och det antalet kommer att stiga dramatiskt om inte världen blir bättre på att hantera riskerna, sade hon i samband med att FN lanserade en ny rapport om de tilltagande globala problemen med torkor.

Enligt rapporten har en femtedel av jordens markytor redan skadats av klimatförändringar, överutnyttjandet av jordbruksmarker samt utbyggnaden av städer och annan infrastruktur. Det är en utveckling som även ökar riskerna för torkor och ökenutbredning – och som slår mot nästan halva världsbefolkningens försörjningsmöjligheter.

 

FN: 5 miljarder hektar måste återställas

Samtidigt menar Ibrahim Thiaw, chef för FN:s organ mot ökenutbredning, UNCCD, att utvecklingen skulle gå att vända. Men då krävs att rätt investeringar görs för att skydda och återskapa världens ekosystem i samband med den ekonomiska återuppbyggnaden efter pandemin.

Hittills har 115 länder i världen utlovat att de fram till 2030 ska återställa en miljard hektar skadad mark.

Samtidigt menar UNCCD att närmare fem miljarder hektar mark i olika delar av världen skulle kunna återställas eller skyddas – med hjälp av rätt åtgärder.

– Det är inte ett utopiskt scenario, utan skulle utan tvekan kunna uppnås. Men det skulle kräva beslutsamhet från världens ledare, säger Ibrahim Thiaw.

Siffror visar att 70 länder i världen under 2018 påverkades av återkommande torkor.

Indien är ett av dessa länder. Där är 70 procent av befolkningen på landsbygden fortfarande beroende av jordbruket för sin försörjning. En stor majoritet av dessa bönder lever på småskaliga jordbruk – och är mycket känsliga för torkor. Samtidigt visar en studie från forskningsorganisationen CEEW att antalet torkor i landet har ökat kraftigt i på senare år, och även har blivit ett problem i många regioner som tidigare inte var drabbade.

 

Manipadma Jena/ IPS

 

 

Se även: Satsning på klimatbyar skyddar mot översvämningar i Indonesien

Se även: Nya regenerativa jordbruksmetoder inger hopp i Kenya

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…