Mat & Klimat

Satsning på "klimatbyar" skyddar mot översvämningar i Indonesien

Indonesien och dess övärld drabbas allt oftare av dödliga översvämningar i klimatkrisens spår. Nu satsar regeringen på "klimatbyar" som ska lindra och motverka krisens förödande effekter. (Foto: Jéan Béller, Unsplash)

15 april 2021

Fram till nyligen kunde de boende i byn Ngadirejo på Java inte göra något när deras brunnar torkade ur eller hemmen fylldes av vattenmassor. Men tack vare en nationell satsning kan byborna i dag bemöta vattenproblemen på ett helt annat sätt.

En starkt bidragande orsak till de återkommande översvämningarna var bristen på avrinningsområden för vattenmassorna. Det är ett av de problem som nu har åtgärdats med hjälp av satsningen Program Kampung Iklim.

Serono Arief Wijaya är en av de boende i Ngadirejo som på senare år har varit engagerad i arbetet med att lagra regnvatten och att gräva så kallade infiltrationsbrunnar som samlar upp överflödiga vattenmassor.

– Vi inledde arbetet 2016 och fick omedelbara resultat. Våra brunnar har inte sinat och vi har inte drabbats av några översvämningar sedan dess, berättar Serono Arief Wijaya för IPS.

 

Stärker lokalbefolkningen

Klimatförändringarna har lett till att Indonesien återkommande har drabbats av både torkor och extrem nederbörd. Vattenbrist, översvämningar, jordskred och missväxt har blivit allt vanligare.

För att bemöta problemen inleddes den statliga satsningen Program Kampung Iklim, som betyder Program klimatby, för nio år sedan i syfte att stärka lokalbefolkningarnas förmåga att hantera klimathoten.

Befolkningen i Ngadirejo har på senare år byggt ut ett omfattande dräneringssystem och över 50 infiltrationsbrunnar, berättar Serono Arief Wijaya, som leder programmet i orten. Tack vare lagringen av regnvatten har många fler nu fått en förbättrad vattentillgång.

Befolkningen har även börjat kompostera sitt organiska avfall och många invånare har börjat odla egna grönsaker på sina bakgårdar.

Poleonro är en annan ”klimatby”, som ligger på Sulawesi. Hardi Buhairat, som är lokal ledare för Program Kampung Iklim, berättar att satsningen har gett nytt liv till den så viktiga lokala floden Lita.

– Floden är vår enda vattenkälla både för hushållsbehov och för våra odlingar. Tidigare hände det dock att vattennivån sjönk så mycket att vi inte kunde bevattna våra åkrar. Nu har dock vattennivån stigit och ligger på en stabil nivå året runt, berättar Hardi Buhairat för IPS.

Här inleddes satsningen 2015 genom ett antal möten med lokalbefolkningen där man diskuterade vilka insatser som kunde göras gemensamt för att motverka klimatförändringarnas effekter.

– Det första vi gjorde var att införa ett förbud mot att fälla träd i närheten av floden, och därefter inleddes en satsning på att plantera tusentals träd på skövlade områden i flodens närhet, berättar Hardi Buhairat.

 

Vill se 20 000 klimatbyar

Dessutom infördes en ny regel som slår fast att varje träd som fälls i de gemensamma skogarna måste ersättas genom att ett nytt träd planteras.

Lokalbefolkningen grävde dessutom underjordiska lagringsutrymmen för att kunna samla upp regnvatten och införde reningssystem för det avloppsvatten som går ut i floden. Som en annan del av satsningen har lokalbefolkningen också börjat diversifiera de grödor som odlas, för att stärka tillgången på lokalt producerad mat.

– Våra bönder har börjat odla ekologiskt rödris, och vi planerar nu att inleda en mer storskalig produktion. Vårt mål är att det ska bli vår lokala specialitet, säger Hardi Buhairat.

Sedan Program Kampung Iklim lanserades 2012 har över 2 700 byar i 33 av Indonesiens provinser engagerats, enligt Sri Tantri Arundhati, som är chef för omställningsfrågor vid landets miljödepartement. Ngadirejo och Poleonro är två av de byar som enligt departementet har nått längst i arbetet för att genomföra programmet.

Nu är målet att satsningen ska utökas kraftigt, och att det ska finnas 20 000 klimatbyar i landet 2024. Det skulle innebära nästan en fjärdedel av alla byar som finns i Indonesien.

Rizaldi Boer vid det statliga jordbruksinstitutet IPB säger att det är en målsättning som kommer att bli svår, men inte omöjlig, att uppnå.

– Det kommer dock att kräva att alla aktörer deltar, inklusive ickestatliga organisationer och den privata sektorn, säger han till IPS.

Kanis Dursin / IPS

 

Se även: Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat

 

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Krav på ursprungsmärkning av kött på restauranger snart verklighet

Snart kan kravet på ursprungsmärkning av kött även komma att gälla för restaurangbranschen. Förslaget välkomnas av bland andra Amazon Watch, som ser det som ett viktigt steg i att minska importen från den förödande brasilianska köttindustrin.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

Trots luftiga stall och moderna hjälpmedel – kor gladare utomhus

De framsteg och förbättringar som gjorts för korna i inomhusmiljö har fått flera stora aktörer som LRF och Arla att argumentera för en ny “flexibel” beteslagstiftning. Men en ny studie publicerad i Nature visar att korna trots allt verkar vara lyckligare utomhus.

Inrikes
Göran Hådén

Bästa tid att påverka är nu

Forskning visar att det är betydligt lättare att påverka människor när större förändringar sker i livet. Ju större händelse, desto mer öppna är vi för att pröva något nytt. Händelser kan vara allt ifrån att vi blir nyförälskade till något så litet som att en ny vecka börjar. Det nya kan handla om allt ifrån att byta värderingar till att pröva en ny maträtt.

Djurrätt
Anna Velander Gisslén

Vegotest: Närproducerad och vegansk hudvård

Lokalproducerat med hjärta och kärlek i produkterna, och med det naturliga i fokus. Låter härligt, eller hur!? Själv blev jag såld på dessa produkter när jag testade dem.

Debatt
Martin Smedjeback

Debatt: Dags att syna djurindustrins nostalgiska lögner

Trots att bönders verksamhet har utvecklats till rena industrier så behandlas de fortfarande nostalgiskt och som om de inte vore företag som alla andra. Det är dags att vi börjar se djurindustrin för vad den är och slutar att svälja industrins skönmålningar.

Translate »