Mat & Klimat

Satsning på "klimatbyar" skyddar mot översvämningar i Indonesien

Indonesien och dess övärld drabbas allt oftare av dödliga översvämningar i klimatkrisens spår. Nu satsar regeringen på "klimatbyar" som ska lindra och motverka krisens förödande effekter. (Foto: Jéan Béller, Unsplash)

15 april 2021

Fram till nyligen kunde de boende i byn Ngadirejo på Java inte göra något när deras brunnar torkade ur eller hemmen fylldes av vattenmassor. Men tack vare en nationell satsning kan byborna i dag bemöta vattenproblemen på ett helt annat sätt.

En starkt bidragande orsak till de återkommande översvämningarna var bristen på avrinningsområden för vattenmassorna. Det är ett av de problem som nu har åtgärdats med hjälp av satsningen Program Kampung Iklim.

Serono Arief Wijaya är en av de boende i Ngadirejo som på senare år har varit engagerad i arbetet med att lagra regnvatten och att gräva så kallade infiltrationsbrunnar som samlar upp överflödiga vattenmassor.

– Vi inledde arbetet 2016 och fick omedelbara resultat. Våra brunnar har inte sinat och vi har inte drabbats av några översvämningar sedan dess, berättar Serono Arief Wijaya för IPS.

 

Stärker lokalbefolkningen

Klimatförändringarna har lett till att Indonesien återkommande har drabbats av både torkor och extrem nederbörd. Vattenbrist, översvämningar, jordskred och missväxt har blivit allt vanligare.

För att bemöta problemen inleddes den statliga satsningen Program Kampung Iklim, som betyder Program klimatby, för nio år sedan i syfte att stärka lokalbefolkningarnas förmåga att hantera klimathoten.

Befolkningen i Ngadirejo har på senare år byggt ut ett omfattande dräneringssystem och över 50 infiltrationsbrunnar, berättar Serono Arief Wijaya, som leder programmet i orten. Tack vare lagringen av regnvatten har många fler nu fått en förbättrad vattentillgång.

Befolkningen har även börjat kompostera sitt organiska avfall och många invånare har börjat odla egna grönsaker på sina bakgårdar.

Poleonro är en annan ”klimatby”, som ligger på Sulawesi. Hardi Buhairat, som är lokal ledare för Program Kampung Iklim, berättar att satsningen har gett nytt liv till den så viktiga lokala floden Lita.

– Floden är vår enda vattenkälla både för hushållsbehov och för våra odlingar. Tidigare hände det dock att vattennivån sjönk så mycket att vi inte kunde bevattna våra åkrar. Nu har dock vattennivån stigit och ligger på en stabil nivå året runt, berättar Hardi Buhairat för IPS.

Här inleddes satsningen 2015 genom ett antal möten med lokalbefolkningen där man diskuterade vilka insatser som kunde göras gemensamt för att motverka klimatförändringarnas effekter.

– Det första vi gjorde var att införa ett förbud mot att fälla träd i närheten av floden, och därefter inleddes en satsning på att plantera tusentals träd på skövlade områden i flodens närhet, berättar Hardi Buhairat.

 

Vill se 20 000 klimatbyar

Dessutom infördes en ny regel som slår fast att varje träd som fälls i de gemensamma skogarna måste ersättas genom att ett nytt träd planteras.

Lokalbefolkningen grävde dessutom underjordiska lagringsutrymmen för att kunna samla upp regnvatten och införde reningssystem för det avloppsvatten som går ut i floden. Som en annan del av satsningen har lokalbefolkningen också börjat diversifiera de grödor som odlas, för att stärka tillgången på lokalt producerad mat.

– Våra bönder har börjat odla ekologiskt rödris, och vi planerar nu att inleda en mer storskalig produktion. Vårt mål är att det ska bli vår lokala specialitet, säger Hardi Buhairat.

Sedan Program Kampung Iklim lanserades 2012 har över 2 700 byar i 33 av Indonesiens provinser engagerats, enligt Sri Tantri Arundhati, som är chef för omställningsfrågor vid landets miljödepartement. Ngadirejo och Poleonro är två av de byar som enligt departementet har nått längst i arbetet för att genomföra programmet.

Nu är målet att satsningen ska utökas kraftigt, och att det ska finnas 20 000 klimatbyar i landet 2024. Det skulle innebära nästan en fjärdedel av alla byar som finns i Indonesien.

Rizaldi Boer vid det statliga jordbruksinstitutet IPB säger att det är en målsättning som kommer att bli svår, men inte omöjlig, att uppnå.

– Det kommer dock att kräva att alla aktörer deltar, inklusive ickestatliga organisationer och den privata sektorn, säger han till IPS.

Kanis Dursin / IPS

 

Se även: Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…