Befolkningstrycket i många svenska städer har de senaste decennierna medfört att mycket av den bästa jordbruksmarken har fått ge vika för nya bostadsområden. Det är en utveckling som rimmar illa med en politisk ambition att öka självförsörjningsgraden. 

Olika miljömål ställs mot varandra. Argument om att bygga bostadsområden med goda förutsättningar för kollektivtrafik används för att motivera varför stadsnära jordbruksmark ska exploateras. Men i Jönköping har den styrande majoriteten, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, nu valt en annan väg. Kommunfullmäktige har klubbat ett program avseende jordbruksmarkens värde i samhällsplaneringen, med inriktning att brukningsvärd jordbruksmark inte ska tas i anspråk för bebyggelse. Men beslutet var inte enhälligt. Moderaterna och Kristdemokraterna reserverade sig mot kommunfullmäktiges beslut. 

Solidatitet med klimatdrabbade

För Miljöpartiet i Jönköping är beslutet en stor framgång, och var en av de saker man krävde i förhandlingarna kring bildandet av den politiska majoriteten. Och detta trots att man förra mandatperioden fick utstå mycket spott och spe för sitt ställningstagande, både lokalt och från rikspolitiker, bland annat i form av uttalanden från Moderaternas dåvarande partiledare Anna Kinberg Batra. Miljöpartiets ledamot i kommunstyrelsen, Mats Weidman, ser många fördelar med beslutet.

– Klimatförändringarna gör att odlingsbara ytor försvinner på grund av ökenutbredning och höjda havsnivåer. Denna utveckling kommer att fortsätta, och vi har därför ett ansvar att värna bra jordbruksmark – det är en moralisk skyldighet mot kommande generationer. Med lokal livsmedelsproduktion kan vi minska importen, vilket minskar trycket på områden där det råder brist på jordbruksmark, och det är därmed också en solidaritetshandling gentemot människor som riskerar att behöva fly på grund av svält.

Det är inga små arealer som skyddas med den nya inriktningen, omkring 16 procent av kommunens yta är klassad som jordbruksmark. Beslutet innebär dock inte ett totalt stopp mot exploatering av befintlig jordbruksmark. Byggnationer för att möjliggöra generationsboenden på landsbygden kommer även fortsättningsvis att släppas fram, och inget skydd ges till den jordbruksmark som finns kvar inom den befintliga tätortsstrukturen men är för liten för att fungera som en brukningsenhet. 

Utmaningar i en växande stad

Beslutet ska omedelbart prägla den fortsatta planeringsinriktningen i Jönköping. För att säkra en långsiktig bostadsutveckling ska nya områden pekas ut för framtida byggnation, som ska ersätta den befintliga jordbruksmark som i den tidigare översiktsplanen planlagts som områden för exploatering. Och det gäller inte bara tänkta nya bostadsområden, utan också verksamhetsområden för industri och samhällsviktiga funktioner som skolor. 

Jönköping har drygt 140 000 invånare och en ökningstakt på omkring 2 000 nya invånare per år. Någon diskussion om att istället bromsa utbyggnadstakten i kommunen har däremot inte funnits.

– Jönköpings kommun fortsätter att medverka till att en höghastighetsjärnväg ska byggas mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö, och när den kommer på plats kommer ännu fler vilja bo i Jönköping, säger Mats Weidman. Däremot finns en diskussion om att minska boendeytan per capita.

Genom att styra om från att exploatera den stadsnära jordbruksmarken till andra delar av kommunen gynnas inte bara förutsättningarna att vidmakthålla en lokal livsmedelsproduktion, i beslutsunderlaget lyfts fram att inriktningen också skapar bättre möjligheter att tillse att alla delar i kommunen får tillskott av nya områden för bostäder och verksamheter. Men en utmaning som samtidigt finns är hur man ska kunna tillgodose nya bostadsområden med tät kollektivtrafik.

– Från Miljöpartiets sida vill vi att en ny stad byggs söder om Jönköping där stationsläget för höghastighetsjärnvägen placeras, och sedan ha lokal kollektivtrafik mellan Jönköping och den nya staden, säger Mats Weidman.

Niclas Malmberg