Jordbrukets arbetsmaskiner är en svår nöt att knäcka i omställningen mot en fossilfri värld. Maskinerna är tunga och energislukande vilket gör dem svårare att elektrifiera än exempelvis personbilar. Samtidigt görs omfattande satsningar på vätgasteknik världen över – har den utsläppsfria gasen potential att göra jordbrukets tunga maskiner klimatsmarta?

Green New Deal med vätgas

Vätgastekniken är åter på dagordningen. Den har länge varit en bubblare bland entusiaster men aldrig slagit igenom helt. Av olika anledningar har de politiska beslut och satsningar på infrastruktur som krävs uteblivit och de tekniska och ekonomiska hindren har setts som för svåra att överbrygga. 

Den här gången ser det ut att bli annorlunda. De senaste åren har massiva satsningar genomförts i bland annat Sydkorea, Japan, Kina, Tyskland och Kalifornien. Kalifornien har exempelvis målsättningen att bygga 1000 tankstationer som ska serva en miljon vätgasbilar till och med år 2030.

Det finns idag fyra bränslecellsbilar (vätgasdrivna elbilar) i serietillverkning, och fler är på väg. Tekniken har även börjat ta sig in i den tunga transportsektorn. Det nya lastbilstillverkaren Nikola har redan fått tusentals beställningar på sin nya vätgaslastbil, Hyundai har börjat leverera av de 1600 lastbilar som ska till Schweiz och svenska Scania har fyra vätgasdrivna lastbilar i bruk i Norge.

Men när EU i juli meddelade att vätgasen skulle spela en nyckelroll i återstartspaketet, kunde det inte längre rå någon tvivel om att teknikens framtidsutsikter var goda. Satsningen? Hela 430 miljarder euro över 10 år för att skapa den nya vätgasekonomin, som enligt kommissionens vice ordförande Frans Timmermans kan bli den “tillväxtmotor som hjälper oss ur den ekonomiska kris som skapats av covid-19”.

Stort fokus på biobränslen

Utsläppen av växthusgaser från arbetsmaskiner uppgår till ca 3,5 miljoner ton per år i Sverige. Dessa utsläpp har till skillnad från de från transportsektorn ökat sedan 1990. 

Traktorer står för 30 procent av utsläppen från arbetsmaskiner. De används främst inom jordbruket men också inom andra sektorer. Användningen kännetecknas av få drifttimmar per år men också momentant mycket höga effektuttag, vilket gör det svårt att elektrifiera med hjälp av batterier.

Fokus inom jordbrukssektorn har istället varit på en övergång till biobaserade bränslen. I regeringens klimatpolitiska handlingsplan står det att läsa:

“Biodrivmedel kan i många fall användas som substitut till fossila drivmedel. Inhemsk produktion och användning av biodrivmedel bör öka i syfte att påskynda omställningen till hållbara förnybara drivmedel och för att stärka livsmedelsberedskapen.”

Den bensin och diesel som används i jordbruksmaskiner ingår idag i reduktionsplikten på samma sätt som på transportsidan. Det innebär att mängden biobaserade drivmedel som blandas in i bränslet ökar med tid, vilket ger minskade fossila utsläpp.

Problemet med biobränslen fortfarande ger upphov till koldioxidutsläpp, även om dessa inte är fossila. Ett för stort uttag ur skogen riskerar den biologiska mångfalden och våra ekosystem och importerad palmoljediesel driver på avskogningen i Sydostasien. Den biobränsle som tillverkas ur restprodukter räcker inte för att ersätta alla fossila drivmedel, fler alternativ behövs.

Synergier och samspel

Ett annat alternativ är att köra maskinerna på grön vätgas. Gasen kan produceras lokalt med hjälp av solceller eller vindkraft och säljas vidare i tider av överskott. En som verkligen tror på vätgasens potential i samhället är Björn Aronsson, verksamhetsledare för intresseorganisationen Vätgas Sverige.

– Jordbruken är till stor del energibolag. De har ofta stor potential i tillgång till energi och de har stort behov av energi. Utmaningen är att energin inte alltid är tillgänglig när den behövs och då kommer energilagring att spela en stor roll. Vätgas skulle passa bra som energibärare och drivmedel om man går över till maskiner med bränsleceller. Då ny teknik ofta är relativt dyr i början bör jordbruken få stöd till en omställning till miljövänligare teknik, säger han till Mat och Klimat.

Han ser framför sig en välutvecklad vätgasekonomi med synergier och samspel mellan flera sektorer. Vätgasen kan användas för fossilfri stålproduktion, användas direkt som drivmedel och energilager, eller för att producera klimatneutralt elektrobränsle (metanol).

Ammoniak är något som används flitigt inom jordbruket för tillverkning av konstgödsel. Kemikalien produceras oftast med vätgas från fossila källor, och importeras till Sverige. Det vore mycket bättre att producera ammoniak med lokaltillverkad grön vätgas, menar Björn Aronsson.

En bipodukt när man framställer vätgas genom elektrolys är ren syrgas.

– Syrgasen behövs också i flera olika processer och har ett relativt högt marknadsvärde i vissa branscher. I jordbruket kan syrgasen tillföras t.ex. till växthusodlingar och för att minska syrebristen där övergödning sker

Vätgastraktorer kan börja rulla i Australien

Världens första vätgastraktor togs fram redan för 10 år sedan. Det var företaget New Holland som kunde visa upp innovationen i vad som skulle bli ett genombrott för det fossilfria jordbruket. Men brist på tillgängligt bränsle och lönsamhet gjorde att projektet kom av sig innan det kommit igång på större skala.

Men med de storskaliga satsningar som görs på vätgasinfrastruktur världen över kan detta komma att förändras. I Dongara i Australien planeras nu för bygget av en större vätgasanläggning med en kapacitet på 20 ton per dag. Enligt Tim Hodge, vd för IBE, företaget som leder projektet, kommer detta ge en möjlighet för Australien att testa vätgasdrift på större skala.

– Den första anläggningen kommer producera runt 20 ton vätgas om dagen, vilket vi kallar en sub-kommersiell mängd. Men det är tillräckligt för att människor, företag och tillverkare faktiskt ska börja testköra vätgasdrivna traktorer och bussar i den australienska miljön, säger han till ABC Australia.

Enligt Zhenguo Huang, professor på University of Technology i Sydney, är kostnaden fortfarande den stora utmaningen.

– Tekniken [för bränsleceller] är mogen. Det största problemet är priset. Och det beror på att produktionen fortfarande är liten. Om vi kan massproducera dessa fordon kan det hela bli mycket billigt. En ny rapport från Toyota och Hyundai förutspår att vätgasdrivna bränsleceller kommer bli både billigare och mer effektiva än förbränningsmotorer inom 5-10 år.

Michael Abdi Onsäter