30 november 2020

Är köttskatt ett bra verktyg för att minska djurproduktionens höga klimatpåverkan och samtidigt gynna djurvälfärd? Det tror inte författaren och ekobonden Gunnar Rundgren. En särskild avgift på kött leder troligen till minskad köttkonsumtion, men gynnar den köttproduktion som är sämst för djuren och den biologiska mångfalden, säger han till Mat och Klimat.

Debatten om köttskatt har fått nytt liv i spåren av coronapandemin. Slakterier och förpackningsanläggningar har varit epicentrum för flera utbrott av nya coronakluster i bland annat Tyskland, USA och Danmark. 

Utbrotten skylls på den kraftigt effektiviserade produktionen med trängsel bland arbetarna, högt tempo och dålig arbetsmiljö. Så ser värdekedjan bakom det billiga industriköttet ofta ut; det är inte bara djuren som offras på marknadens altare.

I år har regeringarna i både Tyskland och Nederländerna tagit flera steg närmare en köttskatt, och det folkliga stödet är högt; 63 procent av folket i Nederländerna stödjer förslaget – så länge pengarna öronmärks till stärkt djurskydd, sänkta priser på frukt och grönt, samt välfärdssatsningar på låginkomsttagare.

Se även: Blir Tyskland eller Nederländerna först med köttskatt?

Gynnar intensiva uppfödningsformer

Men köttskatten riskerar att bli kontraproduktiv, säger Gunnar Rundgren. Särskilt om skatten är differentierad efter djurtyp och utsläpp, som är fallet i TAPP-koalitionens förslag.TAPP driver frågan i Nederländerna och EU-parlamentet.

– Det kommer att gynna den mest intensivt uppfödda kycklingen mest och slå hårdast mot betesbaserad får och nötköttsproduktion, eftersom dessa har många gånger högre utsläpp enligt de gängse metoderna att mäta. 

Det finns här en tydlig målkonflikt mellan djurvälfärd och klimatet menar han.

– Det kommer också leda till att uppfödningsformer styrs mot metoder som minskar utsläpp. Det låter kanske bra men dessa metoder kan ofta stå i motsats till djurvälfärd eller orsaka andra miljöproblem. Kycklingar eller grisar som får gå ut gör av med mer foder, och släpper därför ut mer, än de som hålls inomhus hela livet.

Dessutom är det vanskligt att basera en köttskatt på klimatutsläpp när det vetenskapliga underlaget för produkternas klimatpåverkan är svaga och bygger på grova genomsnittsberäkningar.

Köttskatt i olika förpackningar

I Tyskland föreslår man istället att den reducerade momsen på kött slopas så att den hamnar i linje med andra livsmedelsprodukter som juice och havremjölk. Det är dock helt rimligt, menar Rundgren.

– Det är en sak att ha särskilda skatter på kött och en helt annan sak att man vill ta bort en eventuell subvention på köttet. 

Ytterligare en variant är en s.k. “platt skatt”, där köttet beskattas utifrån vikt, utan att göra skillnad på  nötkött, fläsk eller kyckling. En sådan skatt skulle slå hårdare, rent procentuellt, mot det billigare köttet.

– Det är svårt att vara helt säker på hur en skatt slår. Om man antar att köpviljan är relativt proportionell mot priset är det rimligt att anta att en eventuell minskning drabbar det dyrare köttet mest. Ökningen av köttkonsumtionen de senaste årtiondena i både Sverige, EU och i världen är ju också främst av kyckling – det billigaste köttet. Förvisso skulle det med en platt skatt bli procentuellt dyrare, men jag tror inte det är avgörande.

Både i Nederländerna och i Tyskland kombineras den föreslagna köttskatten med satsningar på djurvälfärd och låginkomsttagare. I Nederländerna ska pengarna bland annat användas för att göra frukt och grönt billigare, och i Tyskland vill man se att intäkterna går till att förbättra djurens liv.

Men det är inte riktigt så enkelt. Att öronmärka skatteintäkter på det sättet är inte lagligt i Tyskland. Eventuella satsningar på djurvälfärd kommer att bestämmas i den årliga budgeten och bero på vilka politiker som har makten just då. Vidare så riskerar satsningarna på djurvälfärd att bli ineffektiva då EU-regler förhindrar landet från att ställa lika höga djurskyddskrav på det importerade köttet.

– Varken djurskyddet eller klimatet tjänar på att låta tyska bönder investera i allt starkare djurskydd medan marknaden fylls på med billigt kött från andra EU-länder, säger landets lantbruksorganisation.

Frihandelspolitiken – en bromskloss i miljöarbetet

En återkommande kritik som Gunnar Rundgren och många andra lyfter är att det rådande frihandelsparadigmet blivit en bromskloss i arbetet för ett hållbart livsmedelssystem. Svårigheterna att styra den inre livsmedelsmarknaden gör att länder med ett starkt djurskydd och höga miljökrav tvingas konkurrera med produkter som är långt billigare från länder med svagare regelverk..

– Frihandelspolitiken undergräver många miljöåtgärder, inte bara på matområdet. Vi hade ju en skatt på handelsgödsel innan EU inträdet, men den togs bort för att det svenska jordbruket inte kunde konkurrera. På samma sätt är det med dieselskatten. Det vore rimligare att vi – som för bara 30 år sedan – för en jordbrukspolitik som på olika sätt strävar efter en hög självförsörjning.

I ett försök att runda EU-reglerna föreslog Miljöpartiet 2018 en antibiotikaskatt på kött. Eftersom hög antibiotikaanvändning hänger ihop med dålig djurhållning, skulle en sådan skatt ha ungefär samma effekt som en “djurskyddsskatt” på importerat kött. Ett förslag som är “tappert och välmenat”, enligt Rundgren, men som han inte tror går att genomföra.

Istället för köttskatt föreslår han en rad andra styrmedel för att minska matens miljöpåverkan.

– En skatt på konstgödsel är det i särklass bästa enskilda styrmedlet, sedan skulle det kunna kompletteras med en massiv satsning på att sluta kretslopp så att inte näringsämnen förloras eller förgiftas utan förs tillbaka till jordbruket. Högre livsmedelspriser skulle också vara bra eftersom det säkert är den enskilda faktor som skulle påverka matsvinnet mest. 

Han slår även ett slag för riktade stöd till betesdrift, till permakultur och kollektiva stadsodlingar.

Michael Abdi Onsäter

Gunnar Rundgren är författare, konsult och ekobonde som bland annat driver bloggen Trädgården Jorden. Han har skrivit flera böcker där han tar upp flera högst relevanta problem inom dagens ohållbara livsmedelssystem och presenterar ekologiska lösningar framåt.