26 april 2022

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har i dagarna presenterat en ny rapport om regenerativt jordbruk. Rapporten fokuserar på regenerativt jordbruk, dvs odlingar som syftar till att upprätthålla jordbrukets produktivitet och öka den biologiska mångfalden.

Fångar kol och stärker mångfalden

Enligt FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 har vi ungefär ett decennium på oss att omvandla det globala livsmedelssystemet om vi ska kunna bryta klimatförändringarna och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Med rapporten hoppas EASAC kunna få beslutsfattare inom framför allt EU att inte bara se möjligheterna för hur ett hållbart jordbruk kan utformas, men också fatta de beslut som krävs för att uppnå det. 

Rapporten, som är framtagen av European Academies Science Advisory Council EASAC, har en dyster utgångspunkt. Jordbruket står globalt för mer än en tredjedel av utsläppen av växthusgaser och är den främsta faktorn bakom avskogning, och därmed också av utarmningen av den biologiska mångfalden. Men med det följer också att en omställning av jordbrukssektorn kan ge stora positiva effekter. Och det rapporten pekar på är att ett regenerativt jordbruk ger synergieffekter mellan att fånga in kol ur atmosfären och samtidigt stärka förutsättningarna för den biologiska mångfalden. 

De viktigaste enskilda åtgärder som lyfts i rapporten är ökad mångfald av vilka arter som odlas, en högre andel perenna växter och skogsträdgårdar, samt att ha marken grön hela året. Man för också fram nya rön kring att grästäckta markers förmåga att lagra kol har undervärderats tidigare, och att den typen av markanvändning därför bör utvecklas mer också i Europa, vilket är ett perspektiv som Mat & klimat lyft tidigare.

Krävs en ny europeisk jordbrukspolitik

I rapporten framhålls att det är viktigt att inte bara genomföra åtgärder för att upprätthålla lokala öar med hög artrikedom, utan att stödsystem bör utformas för att stötta den biologiska mångfalden över större regionala områden. Att enbart genomföra en omställning på enskilda gårdar vore otillräckligt, enligt rapporten. 

Man lyfter vidare fram ett stort antal paradigmskiften som måste till om EU:s jordbrukspolitik framöver ska blir framgångsrik i att stötta en omställning:

• • • • * Dagens politiska mål kring hur mycket mat som produceras måste ändras till mål kring vilket näringsvärde maten har och vilka miljökonsekvenser odlingen medför.
      •  
      • * Produktionssidans miljöpåverkan måste alltid inkluderas i konsumtionskedjan.
      •  
      • * Jordbruksstöden måste ställas om till att stötta hållbara jordbruk eller regenerativa jordbruk, underlätta för mer småskaligt jordbruk och göras långsiktigt förutsägbara.
      •  
      • * Vår konsumtion inom EU får inte exportera negativ miljöpåverkan till länder utanför unionen.
      • * Mångfalden av grödor som odlas måste öka.
      •  
      • * En större andel av jordbruket måste bestå av perenna växter.
      •  
      • * Gröna växter måste i större utsträckning finnas på åkrarna året runt.
      •  
      • * Öka antalet träd, både i odlingslandskap och i urbana områden, då träden bidrar till bättre lokala klimat.

Mat & Klimat har tidigare lyft att Storbritannien, som inte längre omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ställer om till ett jordbruksstödsystem som premierar regenerativt jordbruk. Med EASAC:s rapport finns en förhoppning att EU här kan följa i Storbritanniens spår.

Niclas Malmberg