Övervikt och fetma ökar i samhället, något som i sin tur ökar risken att drabbas av cancer. För att motverka utvecklingen förespråkar Cancerfonden nu en skatt på sötade drycker. Liknande skatter finns i ett 40-tal andra länder i världen och en majoritet av svenskarna stödjer förslaget, visar en undersökning.

Mer socker i svensk läsk

I genomsnitt äter en svensk närmare 40 kg socker om året. Och det allra mesta av det sockret får vi i oss via livsmedel där den söta smaken dominerar, så som glass, choklad, bakverk och läsk. Just sockersötade drycker har vetenskapligt visats ha stark koppling till övervikt och fetma. Redan vid nio års ålder är en tredjedel av barnen överviktiga. Och läsken i Sverige innehåller mer socker än vad den gör i många andra länder, enligt en ny sammanställning från Sveriges konsumenter och Cancerfonden.

Och det är inga små skillnader, utan nästan en faktor tre om man jämför en Fanta i Sverige med motsvarande dryck i Spanien eller Storbritannien. I en halvliter svensk Fanta finns 18 sockerbitar, jämfört med 7 i den engelska. Det är med stöd av den undersökningen som Cancerfonden förespråkar att en läskskatt införs i Sverige. Inte för att socker i sig orsakar cancer, men utifrån det faktum att socker orsakar fetma vilket i sin tur ökar risken för att drabbas av cancer.

Den lägre sockerhalten på läsken i Storbritannien kommer sig inte av andra smakpreferenser hos britter än svenskar, utan är ett resultat av den skatt som införts i landet. För att hålla ner konsumentpriset har Coca-cola company valt att sänka sockerhalten. Och Storbritannien är inte ensamt om att ha infört någon form av läskskatt. Ett 40-tal länder runt om i världen har på motsvarande sätt agerat för att komma åt problemen med övervikt och fetma.

Besparingar på samhällsnivå

Att metoden fungerar bekräftas av docent Inna Feldman vid Uppsala Universitet, som är en av författarna till en rapport ställd till Folkhälsomyndigheten om vilka förebyggande åtgärder mot bland annat fetma som är vetenskapligt underbyggda och samhällsekonomiskt lönsamma.

– Studier visar samhällsvinster från 20 procent ökning av skatt på läsk, säger Inna Feldman.

Utifrån de evidens som finns för att en läskskatt både minskar sockeranvändningen och leder till besparingar på samhällsnivå har inte bara Folkhälsomyndigheten, men också Livsmedelsverket, nu fått upp ögonen för frågan om läskskatt. Cancerfondens förslag avfärdas således inte av Livsmedelsverket, men man vill först att frågan utreds i grunden. Man efterlyser därför att regeringen ska ge myndigheten i uppdrag att utreda effekterna av en läskskatt, bland annat ur ett jämlikhetsperspektiv, så att inte en skatt slår mot hushåll med svag ekonomi. Inna Feldman delar dock inte bilden att folk köper lika mycket läsk, även om den kostar mer, och att en läskskatt därför skulle vara problematisk för ekonomiskt svaga hushåll.

– Jag håller inte med, familjer med svag ekonomi köper förmodligen mindre läsk med högre priser, säger Feldman.

Och mindre läskdrickande är ju den effekt som man vill uppnå, för att minska cancerrisken. Enligt en forskarstudie har den som dricker två eller fler 25-centiliters läsk i veckan hela 87 procent ökad risk att drabbas av cancer i bukspottskörteln, jämfört med den som inte dricker läsk.

Men Livsmedelsverket lyfter också en annan farhåga: med lägre sockerinnehåll, finns risk att folk dricker mer och då ändå får i sig samma mängd socker. Även detta avfärdar Feldman dock som osannolikt.

– Det finns inga bevis för att minskat sockerinnehåll leder till större konsumtion, säger Feldman.

Inna Feldman, docent vid Uppsala Universitet

6 av 10 svenskar för en läskskatt

Bland Sveriges befolkning tycks det dessutom finnas stöd för någon form av läskskatt. Enligt den opinionsundersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Cancerfonden är sex av tio positiva till en läskskatt i Sverige.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) utesluter inte någon form av reglering framöver, men främst lägger hon fokus på företagen i fråga.

– I första hand skulle jag vilja uppmana livsmedelsföretagen att titta på vilket sätt de ser hur sockerhalten kan sänkas på frivillig väg, säger Jennie Nilsson till SVT Nyheter.

Hela Cancerfondens rapport finns att läsa här: https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/prevention

Niclas Malmberg