9 december 2020

En rapport från TRAFFIC, Wildlife Trade Monitoring Network – en ledande NGO som arbetar mot global illegal handel med vilda djur och växter – visar på en markant ökning av inrapporterade fall av tjuvskytte av vilda djur i Indien under covidkarantänen som hävdes den 1 juni. 

Rapporten, som släpptes strax efter att karantänen hävts, indikerar att antal incidenter av tjuvskytte mer än fördubblats under lockdownperidoden mellan den 25 mars och 31 maj. Det gällde främst mindre djur för lokal konsumtion och handel men detta får också stora konsekvenser på de större djuren högre upp i näringskedjan.

– Om tjuvjakt av klövdjur och smådjur sker okontrollerat kommer det att leda till en utarmning av byte för de stora kattdjuren som tiger och leopard och därmed en utarmning av ekosystemen. Detta kan i sin tur leda till fler incidenter och konflikter mellan människor och vilda djur vilket kommer att undergräva de betydande framsteg som Indien har gjort inom naturvårdsområdet de senaste åren, säger Ravi Singh, vd för Världsnaturfonden i Indien, i rapporten.

Det är dåliga nyheter för alla. Den bengaliska tigern är i likhet med polarbjörnen inte bara en symbol för utrotningshotade arter utan även en indikator på människans utbredning och påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Situationen är redan alarmerande. Det beräknas att runt 95 procent av tigerns naturliga habitat redan berövats på grund av urbanisering, vägbyggen, skogsavverkning etc.

Säljs för ”medicinska ändamål”

Lägg därtill en utbredd illegal handel med tigerprodukter. Det är inte i första hand tigerns tänder, klor eller päls som numera har en bred marknad utan dess skelett. Malda tigerben som fått dra i alkohol tros nämligen förhöja mäns potens. Även om tjuvskytte och djurfällor fortfarande förekommer på sina håll så är den inhägnade uppfödningen det allvarliga problemet.

Det finns i dag cirka 8 000 tusen tigrar (mörkertalet är naturligtvis stort) illegalt i inhägnat tillstånd. Dessa lever under alltifrån någotsånär drägliga djurparksliknande förhållanden till små hundburar eller i värsta fall i små bås, som ett mindre källarförråd, i mörka källare. Medan endast runt 3 500 tigrar (inklusive den sibiriska tigern) i dag lever i ett vilt och naturligt tillstånd.  

När kinesiska myndigheter hävde förbudet att handla med tiger- och noshörningsprodukter i oktober 2018 gav det upphov till ett internationellt ramaskri och starka fördömanden. Kina hävdade att det var ”för medicinska ändamål” men tvärvände ändå två veckor senare och återinförde förbudet. 

Skadan var emellertid redan skedd. I Sydostasien sågs det som ett slags carte blanche, ett klartecken att handla med Kina. De länder som sägs vara de största exportörerna av tigerprodukter är Kambodja, Thailand och framför allt Vietnam. Korruption, maffiasyndikat, tystnadskultur och censur försvårar för såväl myndigheter som NGO:er att agera för tigern.

Rikard Rehnberg