Mat och Klimat

Starkt stöd för vegopolitik i Nederländerna - pandemin en bidragande orsak

Nederländerna är med sina 12 miljoner grisar världens mest gristäta land. Nu finns en allt större folklig opinion för politiska åtgärder som minskar konsumtionen och produktionen av köttprodukter i landet. (Foto: Steve Smith, Unsplash)

21 april 2021

Nederländerna är ett av världens mest djurtäta länder och har länge tampats med konsekvenserna av detta i form av luftföroreningar, övergödning och till och med zoonotiska sjukdomsutbrott. I en ny undersökning uppger nu 70 procent av befolkningen att de stödjer åtgärder för att minska köttkonsumtionens i landet.

Vegovågen sköljer in över Europa och Nederländerna är inget undantag: försäljningen av växtbaserade substitut har ökat där med 50 procent de senaste två åren till ett värde av nästan 300 miljoner euro. Till skillnad från många andra europeiska länder är det växtbaserade köttprodukter som dominerar marknaden, och inte växtmjölk gjort på havre eller soja. Förra året lanserade flera internationella vegojättar som Beyond Meat och Fazenda Futuro sina produkter i landet.

 

Vegsektorn har som i övriga Europa ökar markant de senaste åren. (Bild: Smart Protein Project)

 

Skadliga kvävehalter förpestar luftmiljön

Men Nederländernas aptit för kött är fortsatt hög – varje år förbrukas i snitt 77 kg kött per person, vilket ligger nära medelvärdet för EU, men är mer än dubbelt så högt som det globala snittet. Nästan hälften av köttet kommer från gris och landet är med sina 12 miljoner grisar världens mest gristäta land.

Den täta djurhållningen har förutom en intensiv klimatpåverkan, lett till en rad olika lokala miljö- och hälsomässiga problem. Ammoniak som avgår från boskapsdjurens urin och avföring har blivit en allt viktigare källa till kväveföroreningar som är skadliga för människans luftvägar och som påverkar miljön – både genom försurning och övergödning.  118 av landets 162 naturreservat är hotade på grund föroreningarna och kvävehalterna överstiger hälsomässiga gränsvärden på flera håll i landet.

Det är mot bakgrund av detta som landets regering för ett par år sedan drog igång ett initiativ för att betala grisbönder i landets mest djurtäta områden för att lägga ned sin verksamhet. Totalt rörde det sig om 130 miljoner euro i bidrag till avveckling- eller hållbarhetsåtgärder.

 

En majoritet vill se åtgärder mot köttkonsumtionen

Beslutet var allt annat än okontroversiellt, och landets djuruppfödare har vid flera tillfällen genomfört olika missnöjesaktioner och vägblockader som svar på vad de ser som landsbygdsfientlig politik. Men trots det är stödet för att med politiska åtgärder minska eller begränsa köttkonsumtionen fortsatt starkt i landet. Det visar en ny undersökning utförd av Kieskompas på uppdrag av ProVeg Netherlands.

70 procent av de tillfrågade tycker att regeringen bör vidta åtgärder för att minska köttkonsumtionen, och 13 procent vill se hårdare styrmedel som begränsar köttet delvis eller helt. Över hälften av de tillfrågade – 63 procent – säger sig dessutom stödja en halvering av köttkonsumtionen på global nivå.

Fyra femtedelar uppgav för forskarna att pandemin är ett starkt argument för att bryta samhällets omfattande beroende av industriella djurprodukter. Flera tunga organisationer har sedan förra våren påpekat riskerna med den storskaliga djurindustrin just vad gäller uppkomsten av nya sjukdomar, och i Nederländerna är hoten mer än bara teoretiska; för 10 år sedan orsakade ett utbrott av Q-feber – en luftvägsinfektion orsakat av en bakterie – nära hundra dödsfall i landet. 

Den zoonotiska sjukdomar härstammade från landets då snabbt expanderande getuppfödning. Q-febern avvärjdes till slut – efter tiotusentals smittfall – men nu har en grupp forskare upptäckt nya oroande hälsoproblem nära landets getfarmer. Enligt en av forskarna har människor som bor nära getfarmer 20 till 55 procents högre risk att utveckla lunginflammation, och risken ökar ju närmare getterna man kommer. Kopplingen är dock inte helt fastställd.

 

95 personer miste livet under utbrottet av Q-feber i Nederländerna mellan 2007 och 2010. Nu kommer nya oroande larm om lungsjukdomar hos människor som bor nära getfarmer i landet.                                     (Foto: Gabriel Menchaca, unsplash)

 

Bonus-Malus för jordbrukssektorn?

TAPP (True Animal Protein Price) är ett europeiskt nätverk av livsmedelsföretag och ideella organisationer som tillsammans tagit fram en modell för hur EU:s livsmedelskonsumtion kan utvecklas i en hållbar riktning, samtidigt som folkhälsan och jordbruket gynnas. Det är redan idag tillåtet enligt EU-regler att sätta tre olika momsnivåer för konsumtion – en standardnivå och två sänkta. I dagsläget är standardmomsen i Sverige 25 procent medan moms för livsmedel ligger på 12 procent.

Modellen som TAPP-koalitionen förespråkar handlar om att öka momsen på ohälsosamma och ohållbara livsmedel samtidigt som momsen på planet- och hälsovänliga livsmedel sänks. Momsöverskottet föreslås användas till hållbarhetsinsatser i jordbruket samt kompensation till låginkomstgrupper. SLU publicerade nyligen en rapport som visar att det svenska jordbruket har mycket att vinna på ett sådant bonus-malus system.

TAPP-koalitionen genomförde en opinionsundersökning förra året som visar att en stor majoritet av konsumenterna i Frankrike, Tyskland och Nederländerna stödjer denna modell. Nätverket driver även frågan i EU-parlamentet. Deras plan är en skatt på 10 kronor per kilo för allt kött från och med 2022, varefter summan ska ökas successivt under efterföljande år. Både i Tyskland och Nederländerna utreds olika former av köttskatt.

I förslaget till EU:s nya Gård till Gaffel-strategi finns det skrivelser om att formulera regler som hindrar återförsäljare från att sälja kött till alldeles för låga priser. EU-kommissionen skriver även i förslaget att skattesystemet bör utformas så att övergången till ett hållbart livsmedelssystem främjas, genom att priset på olika livsmedel också speglar priset för externa miljökostnader.

 

Lågt stöd för köttskatt i Sverige

Hur ser det ut i Sverige då? TAPP-koalitionens förslag har inte utvärderats här, men när SOM-institutet presenterade sin attitydundersökning för 2020, visade den ett lågt stöd för köttskatt. Frågan om Sverige bör införa en skatt på nötkött stöddes av 24 procent, medan 46 procent ansåg att det var ett ganska eller mycket dåligt förslag. Förslaget var dock den miljöskatt med näst högst stöd, efter flygskatt, och presenterades utan skrivelser om hållbarhetsbidrag eller kompensation för låginkomsttagare.

I Sverige är det mycket fokus på mjuka styrmedel, framförallt i den offentliga sektorn. Allt fler kommuner tar fram strategier för att minska måltidernas klimatpåverkan genom bland annat införandet av vegetariska dagar. I Karlskoga och Degerfors har man till och med beslutat att göra slut med den klassiska skolmjölken. Och det är något som kan få stor effekt. 

Mat och Klimat har tidigare rapporterat om en studie från Karolinska Institutet som visar att man med hjälp av en matematisk modell som bevarar näringsinnehållet, enkelt kan minska skollunchens klimatpåverkan med 40 procent. Det handlar främst om att ersätta animalier med växtproteiner och byta ut högbelastande grönsaker mot närodlade och mer miljövänliga sådana. Se videointervjun med rapportens huvudförfattare här.

Michael Abdi Onsäter

Se även: Köttskatt i Sverige – vad tycker politikerna?

Se även: Blir Nederländerna eller Tyskland först med köttskatt?

Fler artiklar av denna författare

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa