Mat & Klimat

Trots luftiga stall och moderna hjälpmedel - kor gladare utomhus

De kor som i studien fick tillgång till både inomhus- och utomhusvistelse visade tecken på att vara mer tillfreds och stimulerade än de som endast hölls inomhus (Foto: Krystyn Lapp, Unsplash)

12 maj 2021

De framsteg och förbättringar som gjorts för korna i inomhusmiljö har fått flera stora aktörer som LRF och Arla att argumentera för en ny “flexibel” beteslagstiftning. Men en ny studie publicerad i Nature visar att korna trots allt verkar vara lyckligare utomhus.

Våren är här och för landets 300 000 mjölkkor innebär det att de åter får andas frisk utomhusluft och känna gräs och mull under sina klövar. Arla har livesänt bilder från årets traditionsenliga kosläpp, som i år varit digitalt som en följd av den pågående pandemin. Allt är nästan som vanligt i Bregottfabriken.

Branschen framhåller gärna kosläppet – som för många symboliserar frihet, sommar och god svensk djuromsorg – som ett tungt marknadsföringsargument för det svenska lantbruket. Men bakom kulisserna pågår arbetet för att försvaga lagkraven, så att djur som hålls i lösdrift inomhus undantas det obligatoriska beteskravet. Argumenten är förutom de ekonomiska, att djuren tack vare teknologiska framsteg har fått det så mycket bättre att lagstiftningen inte längre är relevant. Men nu visar en ny studie publicerad i Nature att korna trivs bäst ute, trots allt. Studien är den senaste i raden av rapporter som pekar på samma sak.

 

“Marknaden klarar det bättre”

Korna i den svenska mjölkindustrin ska enligt svensk djurskyddslagstiftning få komma ut minst sex timmar om dagen två till fyra månader under sommarhalvåret. Djur som är yngre än sex månader och tjurar är undantagna betesrätten.

Resten av tiden hålls djuren inomhus i stall, och majoriteten får gå lösa inomhus. De stora förbättringar som gjorts inom koskötseln, kombinerat med hårda ekonomiska villkor har nu fått många bönder att börja ifrågasätta den lagstadgade betesrätten. 

– Till skillnad från 1980-talet bygger vi i dag luftiga lösdriftsstall och till den moderna koskötseln finns ett antal tekniska hjälpmedel för att säkerställa att varje individ mår bra […] Att kombinera den tekniken med den kunskap som finns hos våra mjölkföretagare är en av våra framgångsfaktorer som gjort att vi har väldigt friska djur, sade Palle Borgström i ett pressmeddelande.

 

Arlas kosläppsfilm med b.la Mia Parnevik finns att se på Youtube

 

Förra året beslutades det på LRF:s extrastämma att organisationen ska jobba för “en flexiblare beteslagstiftning” med möjlighet att undanta nötkreatur i lösdrift från beteskravet. Det finns även en tro att marknaden skulle reglera betesdriften bättre då en lagförändring skulle göra det lättare för lantbrukaren att få ersättning och konkurrera på en internationell marknad. Som det ser ut idag kan man inte särskilda EU-medel om man inte går längre än lagen kräver

– Det handlar inte om ett generellt slopat bete, utan ett sorts undantag för mjölkkor som lever i lösdrift och som har en god djurvälfärd. Inte heller kommer en sådan lagförändring innebära att alla djur i lösdrift aldrig betar. För den övervägande delen av gårdarna med djur så kommer sommarbetet att vara fortsatt viktigt. Skillnaden är att det ger en större möjlighet än idag att exempelvis marknadsföra betesprodukter, säger Peter Kofoed på LRF Mjölk till Mat och Klimat.

I branschens policydokument Handlingsplan Mjölk 2.0  framkommer en annan praktisk och ekonomisk utmaning – nämligen trenden mot allt större besättningar per gård, som syns tydligt i hela EU. I dokumentet står det:

– Svensk mjölkproduktions konkurrenskraft på en internationell mejerimarknad förutsätter en fortsatt strukturförändring, där det genomsnittliga antalet kor per företag kommer att öka. Det gör att tillgången till stallnära mark, lämplig för bete, blir en alltmer begränsande faktor – både praktiskt och ekonomiskt. 

 

Utomhusmiljön mer stimulerande

LRF:s besked har lett till en hel del kritik från djurskydds- och miljöorganisationer men även från företrädare inom livsmedelsbranschen. I ett blogginlägg på Axfoods hemsida skriver hållbarhetschefen Åsa Domeij att just betesrätten är den svenska djurhållningens fundament och ligger till grund för dess höga förtroende. Och hon får medhåll av svenska folket; en undersökning visar att 84 procent av svenska konsumenter tycker det är viktigt att djuren får vistas utomhus.

Men hur ser då verkligheten ut för korna, har moderna hjälpmedel och lösdrift gjort det mindre angeläget att låta dem komma ut? Det verkar inte så. Enligt en ny studie publicerad i Nature, trivs kor som allra bäst då de har valmöjligheten att få komma ut på bete.

 

Studier pekar på att kor, precis som människor, trivs bäst när de får välja att komma ut och andas frisk luft. (Foto: Ryan Song, Unsplash)

 

29 kor Holstein-Friesiska kor delades upp så att hälften hölls inomhus under en 18-dagars period medan den andra gruppen fick tillgång till både stall och grönbete. Korna fick även tillgång till en “hink” som innehöll en belöning. Resultaten visade tydligt att korna som hade tillgång till grönbete var mindre intresserade av belöningshinken, vilket tyder på att de befann sig i en mer stimulerande livsmiljö. “Guldstandarden är att låta korna ha tillgång till både inomhus- och utomhusvistelse beroende på väder”, säger professor Mark Rutter som specialiserat sig i ämnet, till The Guardian.

Det finns även tidigare studier som tyder på fördelarna med utomhusvistelse.En studie vid SLU från  2019, visar att betet är överlägset både betonggolv och gummibeklädda golv för kornas klövhälsa. En annan studie från 2017 visade att kor i lösdrift vill arbeta genom att öppna en tung dörr, lika mycket för att få komma ut som för att få tillgång till färskt foder.

– Det är viktigt att politikerna tar kunskap om djurs behov på allvar och inser att utevistelse med bete är grundläggande för alla kors möjligheter till en god djurvälfärd, även de som hålls i lösdrift. Stå upp för betesrätten, värna den för alla kor och ge fler djur lagstadgad rätt att komma ut på bete, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Se även: Stora ersättningar vid virusutbrott – samtidigt koncentreras djurhållningen allt mer

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Michael Abdi Onsäter

Sveriges enda sockerbruk mångmiljonsatsar för klimatet

Klimatsmart och närodlat socker på butikshyllorna? Det är målet när Örtofta sockerbruk genomför nya klimatsatsningar tillsammans med Kraftringen i anläggningen utanför Eslöv. Fossilfri ånga från det närliggande värmeverket ska ersätta fossilgas i produktionsanläggningen – och minska utsläppen med 17 000 ton CO2.

Hälsa
Niclas Malmberg

Studie visar: Maten större ohälsofaktor än alkohol

Maten är en större riskfaktor än alkohol och droger i Sverige. Dels äter vi för mycket socker och rött kött, men det största problemet är det låga intaget av fullkorn. KI-professorn Mai-Lis Hellénius förespråkar en mer kunskapsdriven politik på matområdet och efterlyser tätare samarbete med näringslivet.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Butikskedjorna svarar på frågor om brasilianskt kött

Avskogningen i Brasilien har ökat kraftigt under Bolsonaros styre, mycket som en konsekvens av nötköttsektorns utbredning i landet. I Sverige fortsätter matjättarna att sälja brasilianskt kött från den skandalomsusade köttjätten JBS, även om det utgör en relativt liten del av den totala försäljningen.

Inrikes
Niclas Malmberg

Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel

I forskningsrapporten Effekter av en klimatskatt på livsmedel visar tre SLU-forskare att en klimatskatt på livsmedel skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med mer än 10 procent. Samtidigt skulle man vinna ännu mer om intäkterna återinvesteras i miljöåtgärder för lantbruket.

Translate »