Dagens samhälle präglas av siffror  och budgetar. Vi räknar på det mesta; hur många steg vi tar på promenaden eller hur mycket pengar vi lägger på mat varje månad. Det görs budgetar för minsta lilla förening, med utfall för månad, kvartal och helår. Budgeten gör att vi får en känsla av att vi har koll på läget – i alla fall på ekonomin. Och ekonomin är ju relativt enkel att få koll på. Den är logisk; ju större uttag desto mindre kvar på kontot. Att arbeta eller sälja något fyller förhoppningsvis på kontot igen. Pengarna (och andra tillgångar) utgör med andra ord våra resurser.

Men hur tänker vi kring jordens resurser? Ända sedan industrialismen har vi tagit ut mer och mer av jordens resurser som till exempel olja, gas, skog och dricksvatten utan att bry oss så mycket om hur länge resurserna finns kvar. Vi har levt som om jordens resurser vore oändliga och bara tagit ut från ”jordens konto” utan att betala tillbaka. Men nu märker vi att planeten inte mår bra. Det mest akuta är förstås de enorma växthusgaser som våra kolkraftverk, transportmedel och annat orsakar. Klimatkrisen hänger också ihop med miljöproblemen och utrotningen av många arter.

Ett litet gnyende från Moder Jord har nu vuxit till ett morrande som snart övergår till rytande om vi inte gör vad vi kan för att sköta om henne. Om vi inte lyckas väntas ännu fler naturkatastrofer med enormt mänskligt lidande som följd. Jorden klarar inte längre av att bara ge av sina resurser. Nu måste vi börja betala tillbaka, genom att minimera uttagen och se till att resurserna räcker till fler. Det är med andra ord ”paybacktime”.

Vi borde genast ta fram en budget för jordens resurser! Hur mycket går det att ta ut i form av naturresurser utan att skapa oåterkalleliga sår och ett klimat som inte går att leva i? Om vi kunde få fram en sådan uträkning så skulle vi i västvärlden säkerligen få ändra våra liv ganska radikalt. När det gäller växthusgasutsläppen lever vi i Sverige som om vi hade fyra planeter. Tillsammans med all annan miljöförstörande verksamhet vi gör oss skyldiga till för att kunna leva i ständig tillväxt, så borde det bli uppenbart för alla att vår livsstil är helt ohållbar om vi vill fortsätta kunna leva ett gott liv på vår planet.

Vi måste jobba mot en budget i balans – även för jorden!

Ett hjälpmedel på vägen kan vara att räkna på maten du äter. WWF har byggt Matkalkylatorn där du lätt kan se hur mycket koldioxid maten på din tallrik släpper ut.

https://www.matkalkylatorn.se/

I Klimatkalkylatorn (som WWF och Stockholm Environment Institute står bakom) kan du räkna på hur mycket koldioxid du släpper ut totalt.

https://www.klimatkalkylatorn.se/