16 februari 2022

Regeringen har presenterat en stödmiljard till jord- och skogsbruket som drabbats hårt av den senaste tidens höga energikostnader. Krispaketet välkomnas av flera andra riksdagspartier och LRF men enligt Naturskyddsföreningen missgynnar det de lantbrukare som går i täten för omställningen.

2 kronor per liter

Hösten och vintern har präglats av historiskt höga priser på el och bränsle. I veckan noterades ännu ett rekord när det rekommenderade dieselpriset landade på 21:72 kronor per liter, vilket är högst i hela världen – åtta öre dyrare än den näst dyraste marknaden i Hongkong.

De höga priserna har slagit särskilt hårt mot skogs- och jordbruket i landet. Dieseldrivna arbetsmaskinerna blir allt dyrare att köra, samtidigt som priset på andra viktiga insatsvaror som konstgödsel också skjutit i höjden. Enligt forskningsinstitutet Skogsforsk kommer prisökningen sannolikt leda till färre gallringar i skogen, särskilt i de skogsfastigheter som ligger långt borta från sågverken.

De senaste veckorna har det kommit krav på politiska åtgärder från branschen och främst Centerpartiet. Regeringen har nu studerat Jordbruksverkets analys av det ekonomiska läget och kommit fram till ett förslag som kommer innebära 1 miljard kronor i krisstöd till lantbruket.

Stödpaketet, som presenterades i måndags av finansministern och landsbygdsministern, ingår i vårändringsbudgeten som ska presenteras i sin helhet den 19 april. Den största delen består av ett utökat dieselstöd, som beräknas kosta 700 miljoner i uteblivna skatteintäkter och innebär en minskning med 2 kr per liter för lantbruket.

Gynnar fossila bränslen

Men förslaget får kritik av bland annat Naturskyddsföreningen som menar att det blir “bakvänt” när man ensidigt gynnar fossila bränslen. 

– Att sänka kostnaden för miljöskadliga insatsvaror som diesel är inte bara dåligt för miljön, utan missgynnar även de lantbrukare som går i täten för den gröna omställningen, säger Louise Karlberg, chef för skog och jordbruksavdelningen, till Miljömagasinet.

I stället hade de velat se ett generellt jordbruksavdrag som kommer alla till del, och som är utformat så att det gynnar de lantbrukare som gör störst miljönytta.

Men enligt LRF finns det ingen motsättning mellan klimatmålen och det tillfälliga dieselstödet, tvärtom. Utan den här åtgärden riskeras den svenska matproduktionen, vilket i sin tur hindrar omställningen, skriver de. Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) medger dock att åtgärden inte följer regeringens mål att minska utsläppen och fasa ut fossilsubventioner, men enligt henne fanns det inga bättre alternativ, givet den akuta situationen. 

– Det är den åtgärd som snabbt kan komma på plats så att bonden kan så och sedan skörda i höst, sade hon under pressträffen.

Louise Karlberg, chef för skog och jordbruksavdelningen på Naturskyddsföreningen

“Ohållbar djurhållning” får bidrag

De borgerliga partierna har välkomnat förslaget, men flera partier vill gå längre för att långsiktigt göra något åt kostnadskrisen. Bland annat vill Liberalerna se en permanent sänkning av elskatten. Men det absolut viktigaste är att jordbruket gör sig oberoende av miljöskadliga varor som diesel och konstgödsel, säger Louise Karlberg på Naturskyddsföreningen. 

– Dessa produkter skapar en ekonomisk sårbarhet eftersom priset kan variera från månad till månad. Det lägre beroendet av importerade insatsvaror inom ekologisk produktion gör till exempel att det inte drabbats lika hårt av pågående kris.

Utöver dieselstödet har regeringen föreslagit ett stöd för trädgårdsodlade som innebär 20 kronor per kvadratmeter uppvärmd yta samt ett stöd för gris- och fågeluppfödare som totalt väntas uppgå till omkring 260 miljoner. 

Att just gris- och fågeluppfödare får extra stöd beror på ökade kostnader för el och foder, och att de i mindre utsträckning än andra gynnas av dieselstödet. Men organisationen Djurens Rätt är starkt kritiska till förslaget, som de menar gynnar “en ohållbar animalieproduktion”. 

– Jag blir väldigt oroad över att regeringen inte agerar mer kraftfullt mot lidandet i djurfabrikerna, utan tvärtom ger miljonstöd så att de ska kunna fortsätta som vanligt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i ett pressmeddelande.

Just dessa djurslag hålls nästan uteslutande inomhus i Sverige idag och nya rapporter om systematiska missförhållanden läcker med jämna mellanrum ut ur branschen, som i fallet med Kronfågel, som gång på gång avslöjas med att skålla kycklingar levande. Svenskt kött fick dessutom rött ljus av WWF efter att klimat- och miljökriterier skärpts.

– Det vore rimligare med ett omställningsstöd för en hållbarare livsmedelsproduktion, för såväl djur, klimat och folkhälsa, säger hon.

Michael Abdi Onsäter

Se även: WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet