Liberalernas seger i parlamentsvalet i Kanada den 28 april är viktig för landets klimatpolitik och för dess roll i den globala kampen mot klimatkrisen. Liberalerna vill bygga vidare på den klimatpolitik som de infört de senaste åren och siktar på att Kanada ska uppnå nettonoll-utsläpp senast 2050. En konservativ valseger beräknades kunna innebära extra utsläpp på 800 miljoner ton koldioxid.

Skillnaderna i klimatfrågan mellan Liberalerna och dess ledare Mark Carney och de konservativa och dess ledare Pierre Poilievre är betydande, både för ambitionsnivån och klimatåtgärder i Kanada och för dess roll som ett av länderna som driver på förhandlingsprocessen internationellt.

Liberalerna driver på för minskade klimatutsläpp

Mark Carney och Liberalerna står bakom viktiga klimatreformer såsom prissättningen av koldioxidutsläpp inom industrin och Kanadas förordning om ren elektricitet, som föreskriver nettonoll-utsläpp år 2035 för el i landet. Carney vill införa nya regler för att påskynda godkännanden av projekt för grön energi, för att ytterligare öka takten i utbyggnad av solenergi, vindkraft och energilagring.

Liberalerna vill också ha incitament för höga utsläppare som minskar sina utsläpp av växthusgaser. De vill ha rabatter för gröna alternativ, såsom energieffektiva apparater och elbilar. Carney planerar också att införa femåriga utsläppsmål för olje- och gassektorn, med målet att minska metanutsläppen med minst 75 procent till 2030 jämfört med 2012 års nivåer.

Konservativa är emot en övergripande klimatpolitik för Kanada

De konservativa har täta band till fossilindustrin i Kanada. Dess ledare Pierre Poilievre står inte bakom målet om nettonoll-utsläpp till år 2050. Partiet motsätter sig ett tak för utsläppen från olje- och gasindustrin och är emot förordningen om att all elektricitet ska vara ren år 2035. De konservativa vill också ta bort prissättningen av koldioxidutsläpp inom industrin, som bedöms vara den enskilt viktigaste åtgärden för att minska landets utsläpp. Partiet är negativt till en federal klimatpolitik för Kanada och vill istället att åtgärder för att minska utsläppen ska vara en fråga för provinserna (som motsvarar USA:s delstater).

En konservativ valseger skulle inneburit 800 miljoner extra ton klimatgaser

En konservativ seger i det kanadensiska valet beräknas leda till nästan 800 miljoner extra ton utsläpp av koldioxid (ekvivalenter) under de kommande tio åren, enligt en analys från Carbon Brief. Det motsvarar Storbritanniens och Frankrikes sammanlagda årliga utsläpp. Det skulle orsaka klimatskador runt om i världen på omkring 169 miljarder USD (ungefär 1 600 miljarder kr), baserat på den kanadensiska regeringens officiella kostnadsberäkningar.

Motståndet mot Trump avgörande för Liberalernas seger

Liberalerna hade knappast vunnit valet om inte Donald Trump hade varit USA:s president. Trump började nästan omedelbart efter sitt tillträde den 20 januari hota Kanada med höga tullar och tala om Kanada som en ny 51:e delstat i Kanada. Konservativa partiet ledde med över 20 procent i opinionsmätningar innan Trump tillträdde, en ledning som helt försvann med Trumps olika utspel. Väljarna uppfattade Liberalerna och dess nya ledare Carney som bäst lämpade att stå upp mot Trump och skydda Kanadas självständighet.

Kanada viktigt i den internationella processen med att minska utsläppen

Kanada har varit bland de drivande länderna i den globala processen för att minska utsläppen under Paris-avtalet, tillsammans med bland annat EU (och USA:s förra regering). Om de Konservativa hade vunnit valet skulle Kanada troligen ha blivit en bromsande kraft i det internationella samarbetet med att fasa ut fossila bränslen. Det viktiga COP 30 äger rum i Belém, Brasilien i november i år.