8 juni 2021

I forskningsrapporten Effekter av en klimatskatt på livsmedel visar tre SLU-forskare att en klimatskatt på livsmedel skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med mer än 10 procent. Samtidigt skulle man vinna ännu mer om intäkterna återinvesteras i miljöåtgärder för lantbruket.

Det är rimligt, säger Per-Anders Jande på Svensk mat- och miljöinformation till Mat och Klimat, “Vi vet att köttkonsumtionen måste minska”.

Priset på nötkött ökar med en femtedel

Merparten av minskningen skulle bero på minskad konsumtion av kött- och mejeriprodukter. Och det är inte bara klimatet som gynnas av en klimatskatt på livsmedel, även annan miljöpåverkan som minskad markanvändning, minskad vattenanvändning och minskad förlust av biologisk mångfald skulle bli resultatet. 

I projektet studeras en skattenivå som motsvarar den svenska koldioxidskatten år 2015 (1,15 kr/kg koldioxidekvivalent) och i två varianter; dels en skatt riktad mot enbart animaliska produkter, dels en skatt som täcker alla livsmedel. I båda fallen är skatten riktad mot konsumtionsledet. 

Det genomsnittliga priset på nötkött ökar med 18 procent med en sådan skatt, medan priset på grönsaker endast ökar med några få procent. Om skatten begränsas till animaliska produkter blir nyttan något mindre – ungefär 8 procent lägre utsläpp av växthusgaser. Om skatten endast skulle riktas mot nötkött, det kött som har störst klimatpåverkan, reduceras utsläppsminskningarna till 4 procent.

Enligt SOM-institutets undersökning förra året är det i dagsläget en majoritet som motsätter sig en sådan beskattning. På frågan om klimatskatt borde införas på nötkött svarade 28 procent av de tillfrågade att det är ett mycket eller ganska bra förslag, medan 47 procent tycker det är dåligt, eller mycket dåligt.

Svenskarnas attityd till olika miljöskatter, enligt SOM-institutets rapport från 2020

I rapporten analyserar man också effekterna på naturbetesmarker, och för att hantera en målkonflikt där klimatnytta står mot önskan om att behålla naturbetesmark föreslår man i rapporten höjd ersättning till naturbetesmarker. Rapportförfattarna konstaterar att det inte råder någon brist i Sverige på idisslare som kan beta naturbetesmarker, utan att problemet är att många idisslare föds upp på stall. 

Återför pengar till gröna lantbruksåtgärder

Med en klimatskatt på samtliga livsmedel bedöms skatteintäkterna bli närmare 20 miljarder kronor per år. För att kompensera för jordbrukarnas inkomstbortfall – som beräknas bli runt fem procent – föreslås att delar av skatteintäkterna återförs direkt till lantbrukarna, alternativt ges som ersättning för att återställa torvmarker eller för att anlägga våtmarker, för att minska läckage av kväve och fosfor.

Insatser för att återställa våt- och torvmarker skulle kompensera för motsvarande hälften av utsläppen från svensk matkonsumtion (Foto: Maksym Shutov, Unsplash)

Per-Anders Jande, ordförande i föreningen Svensk mat- och miljöinformation (SMMI), har deltagit i en extern referensgrupp för projektet, och framhåller att med den låga skattenivå som är utgångspunkten i rapporten är det framför allt hur skatteintäkterna sedan används som kan ge stor effekt.

– Det som skulle ge absolut störst klimatnytta är att använda intäkterna för miljöersättningar till jordbruket, där den största effekten kommer från återställande av torvmarker. Forskningen bakom Naturvårdsverkets rapport visar att sådana ersättningar kan ge en minskning av utsläppen motsvarande 57 procent av klimatutsläppen från svensk matkonsumtion, säger Per-Anders Jande till Mat och Klimat.

Från Svensk mat- och miljöinformation ser man samtidigt gärna en högre satt köttskatt, eller klimatavgift på kött som Naturskyddsföreningen valt att kalla det. 

–  Innan det är utrett hur klimatskattesystemet kan utformas på ett praktiskt rimligt sätt, och som del av ett större åtgärdspaket för hållbart lantbruk, är det rimligt att som första steg ha en enkel schablonmässig lösning, eftersom vi vet att köttkonsumtionen måste minska, säger han.

Per-Anders Jande är ordförande för föreningen Svensk mat- och miljöinformation. 

”Köttkonsumtionen måste minska med tre fjärdedelar”

En målsättning SMMI arbetar för är ett livsmedelssystem som både håller sig inom planetens ramar och som kan mätta alla människor på jorden på ett näringsmässigt riktigt sätt.

– Teoretiskt är det möjligt, men förutsätter bland annat betydligt lägre köttkonsumtion. EAT/Lancet-kommissionen har uppskattat att det skulle innebära att konsumtionen av rött kött måste minska med omkring 75 procent på global nivå. Om vi eftersträvar en rättvis fördelning av jordens resurser måste vi i västvärlden minska vår konsumtion betydligt mer, säger Jande.

Redan idag finns pengar att söka för de inom jordbrukssektorn som intresserar sig för att dra ner på djurhållning för att istället öka produktionen av växtbaserad mat. Men han pekar på att det än så länge finns starka lobbygrupper, inte minst på EU-nivå, som spjärnar emot. 

– Generellt ser vi hur man inom EU å ena sidan sätter upp positiva mål, men å andra sidan saknar politik som leder till måluppfyllelse, ibland tvärtom så att den konkreta politik som förs motverkar målen, säger Per-Anders Jande. 

Och även inom svensk politik är Per-Anders Jande besviken över att inget riksdagsparti driver frågan om köttskatt.

– Däremot finns det enskilda riksdagsledamöter som gör det, till exempel Rebecka le Moine (MP) 

En annan politiker som gjort köttkonsumtionen till en profilfråga är Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm.

Se vår intervju med honom här:

Niclas Malmberg

Se även: Djurindustrins antibiotikaanvändning ökar resistensen – ett hot även vid virusutbrott

Se även: Köttskatt i Sverige? Så tycker politikerna