En stor besvikelse. Det är den samlade bedömningen från många representanter för utvecklingsländer efter Glasgowmötet.
Diego Pacheco, chef för Bolivias delegation vid klimatmötet, är en av de kritiska rösterna.
– Det är inte rättvist att lägga över ansvaret på utvecklingsländerna. De rika länderna vill inte ta ansvar för krisen och de har systematiskt brutit sina löften om klimatfinansiering och utsläppsminskningar, sade han till IPS strax efter att COP26 hade avslutats i Glasgow på lördagen.
Kritikerna menar att den sluttext som klubbades vid mötet inte tar hänsyn till de krav på hårda åtgärder för att motverka klimatkrisen som ställts av befolkningar från hela världen. De menar att förhoppningen om att hålla nere temperaturökningen till 1,5 grader nu bara precis hålls vid liv.
Samtidigt nämns till sist behovet av en minskad användning av kol i sluttexten, även om den starkare formuleringen om att kolet måste fasas ut inte kom med. Indien var ett av de länder som krävde att deklarationen skulle mildras till att kolet i stället ska ”fasas ner”.
Texten nämner också uttryckligen, för första gången i dessa sammanhang, den roll fossila bränslen har för klimatkrisen samt att ”ineffektiva subventioner” till fossila bränslen måste minskas.
Kritiker menar dock att den gemensamt klubbade sluttexten inte är tillräckligt skarp och anser att den hade behövt gå från att innehålla rekommendationer till att bestå av krav.
Representanter för utvecklingsländer är också mycket besvikna över att sluttexten saknar en klar plan gällande finansieringen av de förluster och skador länderna drabbas av på grund av klimatförändringarna.
– Detta duger inte. Solidaritet och rättvisa nämns inte, medan vi har behov av en tydlig process för att hantera förluster och skador. Det behövs tydliga kopplingar mellan utsläppsminskningar, finansiering och anpassningsåtgärder, säger Mohamed Adow, ordförande för organisationen Power Shift Africa.
Målsättningen om att säkra en massiv klimatfinansiering för utvecklingsländerna sköts fram. Men Manuel Pulgar-Vidal, expert på globala klimatfrågor vid Världsnaturfonden, menar att det inte finns tid att senarelägga beslut om dessa frågor.
– Det går inte att vänta till nästa klimatmöte, eller till 2025. De mest sårbara länderna har behov av säkrad finansiering för att hantera skador och förluster, säger han till IPS.
De utvecklade länderna har tidigare utlovat att bidra med en finansiering av utvecklingsländernas klimatanpassning med motsvarande 100 miljarder dollar om året – något som de dock inte har levt upp till. I sluttexten uppmanas rika länder att åtminstone dubbla sina bidrag till år 2025, i jämförelse med nivåerna 2019.
Samtidigt presenterade International Institute for Environment and Development vid Glasgowmötet en studie som visar att världens 48 minst utvecklade länder har behov av 93 miljarder dollar om året för sina klimatplaner. Och FN:s miljöprogram Unep har beräknat att världens utvecklingsländer till 2030 kommer att ha behov av mellan 140 och 300 miljarder dollar om året för anpassningsåtgärder.
De största klimatkostnaderna handlar dock om de skador och förluster som länderna drabbas av – och som kan komma att ligga på mellan 290 och 580 miljarder dollar om året till 2030, enligt en tidigare studie.
Av det skälet är de utsatta utvecklingsländerna i stort behov av att säkra en ökad finansiering – och deras besvikelse var stor efter mötet i Glasgow.
