9 februari 2022

Hur påverkas den biologiska mångfalden av maten vi äter? Det är en fråga som forskningsinstitutet RISE ska dyka ned i. Den nya databasen ska fungera på samma sätt som klimatdatabasen, som idag hjälper konsumenter att göra mer hållbara val.

Komplicerat att mäta mångfald

Serina Ahlgren disputerade 2009 med en avhandling om hur jordbruket kan bli mindre beroende av fossil energi. Hon forskar nu kring kring hållbarhetsfrågor inom jordbruk, livsmedel och bioenergi och arbetar sedan december 2021 med utvecklingen av en biodiversitetsdatabas för livsmedel, i ett projekt finansierat av Formas i samarbete med Coop.

En utgångspunkt för projektet är att medan kopplingen mellan klimat och mat är välbelagd och ofta tydlig för konsumenter, har frågan om biodiversitet inte fått samma genomslag på livsmedelsnivå.

– Biologisk mångfald har funnits på agendan länge, men framförallt kopplat till jordbruket och inte så mycket till konsumtionssidan. Konsumenter och beslutsfattare börjar nu förstå att det går att göra medvetna val, precis som när man väljer klimatsmarta livsmedel. En viktig förklaring till att det inte fått genomslag innan är att det inte ligger i mångfaldsbegreppets natur att låta sig förenklas och vara lätt att mäta, eftersom påverkan är så platsspecifik, säger Serina Ahlgren.

Metoder för att kunna beräkna påverkan och därmed hjälpa till i beslut har dock börjat utvecklas de senaste året, vilket är en möjliggörare för att kunna kommunicera ut den påverkan olika livsmedel kan ha. 

– Vi sticker inte under stol med att metoderna är långt ifrån felfria men vi tror att vi behöver börja någonstans, annars riskerar det som klassas som omätbart att åsidosättas i såväl den politiska agendan som i produktutvecklingen och i konsumentvalen, säger hon.

Serina Ahlgren, hållbarhetsforskare på RISE

Hur samspelar klimat och biologisk mångfald?

Ett tydligt exempel på konflikt mellan klimathänsyn och biodiversitet är naturbeteskött, som har hög klimatbelastning men bidrar positivt till den biologiska mångfalden. Men enligt Serina Ahlgren finns i dagsläget väldigt lite litteratur och forskning om såväl synergier som konflikter mellan klimat och biologisk mångfald, vilket är någon hon hoppas kunna bidra till att ändra på. 

– Klimatförändringar framhålls vara en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Biodiversitet är också en förutsättning för att arter ska kunna anpassa sig till de nya livsvillkor som klimatförändringar medför, liksom att det är en förutsättning för många ekosystemtjänster – bland annat kolinlagring som är essentiellt i att motverka klimatförändringarna. 

Det finns alltså ingen poäng i att bekämpa en av kriserna för sig utan arbetet måste ske simultant, säger Ahlgren.

En förväntan man har på arbetet är att databasen kommer att vara användbar vid beslut inom samma branscher som dragit nytta av Klimatdatabasen, t.ex. detaljhandel, grossistled, restauranger, offentliga kök och livsmedelsindustrin.

Användningsområden inkluderar att välja livsmedel och ingredienser med låg negativ inverkan på biodiversitet, att hitta biodiversitets-hotspots i produktionskedjan, identifiera synergier och avvägningar mot andra hållbarhetsaspekter, konsumentinformation etc. 

– Man kan också tänka sig att databasen och den data som samlas in inom projektet, liksom de lärdomar som det kommer utmynna i, kan vara värdefull för framtida forskningsprojekt, och för utveckling av existerande metoder, säger Ahlgren.

En rad utmaningar

Ahlgren sticker inte heller under stol med att det finns flera metodutmaningar när man ska räkna biodiversitet på produktnivå. 

– Tänk till exempel på produkten mjölk. På gården odlas foder och djuren går på bete, vilket kan ha både positiv och negativ inverkan på biodiversitet. En hel del foder importeras också från olika delar av världen och dessa effekter måste också inkluderas. Sedan finns det flera andra inflöden av handelsvaror till gården som också påverkar, t.ex. elproduktion, extrahering av mineralgödsel från gruvor, extrahering av fossila bränslen.

Mjölkproduktion kan ha både positiv och negativ påverkan på den biologiska mångfalden, berättar Ahlgren

Projektet kommer inte kunna vara heltäckande utan får fokusera på det som forskarna tror ha störst inverkan på biodiversitetsavtrycket, vilket är bete och foderproduktion inom och utanför landet. Även om det finns begränsningar i detta så måste man börja någonstans, förklarar hon.

Den metod som kommer användas är begränsad till fem taxagrupper och exkluderar bl.a. leddjur, trots att de bedöms utgöra 80 procent av jordens alla beskrivna arter. Inte heller marina arter är med i metoden. 

– Frågor kring referenssituationen är också knepig, alltså det tillstånd i ekosystemen som man jämför med. Men vi kommer att bygga upp databasen på ett sätt som gör att vi kan uppdatera den allt eftersom metoderna blir bättre, säger Ahlgren.

Niclas Malmberg