27 januari 2021

Konstaterade fall av fågelinfluensa tvingar landets största äggproducent – CA Cedergren i småländska Mönsterås – till en massavlivning av enorma proportioner. “Just nu har hela Europa stora problem”, säger Håkan Henriksson, chefsveterinär på Jordbruksverket, till TT.

Två varianter av fågelinfluensa – H5N8 och H5N5 – konstaterades på Sveriges största värphönsanläggning den 18 januari. Viruset har troligen tagit sig in till djuren via ventilationssystemen.

– De [vilda fåglarna, red. anm.] sätter sig på takåsen och så suger ventilationen in viruset, säger Jan-Olof Bohlin, ordförande för branschorganisationen Svenska Ägg till TT.

Virusen har plågat nordeuropeiska besättningar under hösten och vintern vilket lett till omfattande massavlivningar av kycklingar och kalkoner i bland annat Storbritannien, Nederländerna, Danmark och Tyskland. Det har även konstaterats på fem olika besättningar i Sverige sedan i november förra året, bland annat på en anläggning i Skåne för ett par veckor sedan, vilket ledde till en massavlivning av 18 000 höns.

Nu kallas Försvaret in för att tillsammans med Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och frivilligorganisationen Blå Stjärnan utföra saneringsarbetet.

– Det är ett väldigt tufft arbete. Man måste få ut hönsen från stallarna, de avlivas där inne, säger Håkan Henrikson, chefsveterinär på Jordbruksverket till TT.

Sverige har bland de största gårdarna i EU

Den storskaliga djurhållningens brister har ägnats mycket uppmärksamhet under tiden som pandemin präglat vårt samhälle och våra liv. Gång på gång har det påtalats hur riskabelt det är att hålla stora mängder djur ihopträngda, stressade och med kraftigt försvagat immunförsvar. När ett virus väl tagit sig in i en sådan miljö finns det inget som kan stoppa det från att sprida sig som en löpeld genom besättningen.

Händelserna på CA Cedergren är ännu ett exempel på detta väldokumenterade fenomen. 

-Det finns helt klart ett samband mellan högpatogena fågelinfluensavirus och allt mer intensiva produktionssystem för hönsfåglar, säger epidemiologen Marius Gilbert från Université Libre de Bruxelles i Belgien.

Och intensiva produktionssystem för fjäderfä är något av en svensk specialitet. Nyligen publicerades en rapport av European Parliamentary Research Service som visar att Sverige är ett av fyra EU-länder med i genomsnitt över 100 000 kycklingar per gård. 99 procent av dessa är så kallade snabbväxande – att jämföra med EU-snittet som ligger på 90 procent.

Risk för nya pandemier

Den intensiva produktionen förknippas med trängsel och flera hälsoproblem för djuren. Kycklingindustrin är dessutom den enda djurhållningen där rutinmässig användning av antibiotika till friska djur fortfarande förekommer i Sverige, något som riskerar att skapa resistenta bakterier framöver.

De varianter av fågelinfluensa som cirkulerar i Europa är inte smittsama för människor, men virus kan som bekant mutera. Folkhälsomyndigheten skriver: 

“ I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning hos dessa arter. Så har till exempel gris, häst och människa utvecklat egna linjer av influensavirus.”

FN:s miljöprogram UNEP har tidigare i en rapport belyst riskerna för uppkomsten av nya pandemier genom en allt mer intensiv djurhållning.

-Vi ser att det är vanligare bland grisar och fjäderfä, men vi ser det även bland andra djur. Självklart kan vi inte förneka att zoonoser ofta tar vägen via tamdjur – det är belagt i vetenskapen, sade Inger Andersen, chef för UNEP, i ett uttalande.

Se även: Ledare: FHM bör avråda från industriköttet – en grogrund för pandemier

Michael Abdi Onsäter