Mat & Klimat

Forskare: Skogar kan vara avgörande i kampen mot fattigdom

Skogar kan vara en viktig del i kampen mot den stigande fattigdomen. Men det krävs en mer rättvis resursfördelning, skriver forskarna. (Foto: Ed van duijn, Unsplash)

Flera studier visar att fattigdomen kommer att öka i världen i coronapandemins spår. Samtidigt visar en ny rapport att träd och skogar kan ha en avgörande betydelse för att kampen mot fattigdomen ska bli framgångsrik.

 

Bidrar till välmående

Antalet människor som tvingas leva i extrem fattigdom är på väg att öka igen, för första gången på över 20 år, visar en ny studie från Världsbanken. Vid sidan av coronakrisen slår även klimatförändringarna särskilt hårt mot världens fattigaste och mest sårbara grupper.

Förra veckan lanserades en ny rapport som bygger på två års arbete från en grupp forskare som studerat hur skogar kan bidra i arbetet för att bekämpa fattigdomen. Huvudförfattaren, professor Daniel C. Miller vid nätverket International Union of Forest Research Organisations, säger till IPS att slutsatserna är att skogar kan ha en avgörande roll. Men att detta sällan uppmärksammas tillräckligt inom de utvecklingssatsningar som görs.

– En fjärdedel av världens befolkningar bor i, eller nära, skogar och träden bidrar till människors välmående – i synnerhet gäller det de mest sårbara bland oss. Genom denna forskning hoppas vi bidra med ett vetenskapligt stöd för att skogar bidrar till att minska fattigdomen, säger han till IPS.

Världens skogar bidrar med mat, bränsle och möjligheterna till ekoturism. De bidrar också genom att lagra vatten och jordar – samt till att motverka klimatförändringarna genom att binda koldioxid.

 

Värdet når inte fram

Rapportförfattarna konstaterar att de fattiga på landsbygden är beroende av skogarna för sin försörjning. Samtidigt är de mest sårbara grupperna ofta utsatta för en orättvis fördelning av de resurser skogarna kan generera.

Som exempel nämner Daniel C. Miller vad som ofta sker när timmer fälls på marker som tillhör ursprungsbefolkningar.

– Ofta når inte det värdet fram till de befolkningar som sedan tvingas leva med effekterna av att inte längre ha tillgång till skogen, säger han.

Forskarna hoppas att rapporten ska bidra till att förändra den politik som bedrivs – både genom att se till att resurser fördelas mer rättvist, och genom att skogsbruket blir mer hållbart.

En liten önation i Karibien som redan tidigare har satsat på hållbart skogsbruk är Saint Lucia, där 38 procent av landområdet täcks av skogar. För fyra år sedan lanserades en satsning för att skydda dessa skogsområden. Den lokale skogsvårdaren Alwin Dornelly berättar för IPS att man sedan dess har arbetat efter liknande rekommendationer som förs fram i den nya rapporten.

– Vi skulle inte klara oss utan skogarna, nästan alla landets vattenresurser finns i skogarna och vi är beroende av träden för vårt dricksvatten, säger han.

Fokus för satsningen på skogsskydd handlar om i vilken omfattning skogarna kan utnyttjats av lokalbefolkningarna, säger Alwin Dornelly.

– Hela planen bygger på ett hållbart skogsbruk.

 

En viktig del av lösningen

Saint Lucia har satsat på ekoturism i form av vandringsleder som blivit populära, vilket i sin tur gett arbetstillfällen och inkomstmöjligheter åt lokalbefolkningen.

I den nya rapporten lyfts bland annat ekoturism fram som en möjlighet i kampen mot fattigdomen, där skogarnas resurser kan komma fler till del.

Dominica är en annan liten önation i Karibien som lyckats skydda sina gröna och frodiga skogar. År 2017 drabbades dock landet hårt av orkanen Marias härjningar. Sedan dess har dock en tredjedel av de skogar som förstördes kunnat återställas.

Författarna till den nya rapporten slår fast att skogar inte ensamma kan bryta den fattigdom människor tvingas leva under, men att de skulle kunna utgöra en viktig del av lösningen. Av det skälet menar forskarna att skogarnas möjligheter att positivt inverka på människors liv måste lyftas fram i de satsningar som görs för att bekämpa fattigdomen, i synnerhet på landsbygden.

Alison Kentish, IPS

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.