
8 mars 2021
Nästan en femtedel av all mat som köptes in av hushåll, restauranger och butiker i 54 av världens länder under 2019 hamnade i soporna. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep.
De närmare 931 miljoner ton mat som hamnade i soporna i dessa länder drev samtidigt på klimatförändringarna, konstateras i Food Waste Index Report, som sammanställts av Unep i samarbete med den brittiska organisationen Wrap.
Studien omfattar 54 länder där man granskat hur mycket man som går förlorad. Allra mest mat kastas av hushållen.
Rapportförfattarna konstaterar att resursslöseriet är betydligt större bland hushåll som har högre inkomster. I exempelvis Kenya kastade dessa hushåll tre gånger så mycket mat som de fattigaste hushållen.
Enligt rapporten finns det dock betydligt mindre uppgifter om den mat som hamnar i soporna i utvecklingsländer. Wraps ordförande Richard Swannell säger till IPS att det hänger samman med att det krävs resurser för att mäta slöseriet, men också att sophanteringen i dessa länder ofta är mindre kontrollerbar.
I utvecklingsländer går mycket mat förlorad redan i samband med att den produceras och transporteras.
Richard Swannell säger att studien visar att ungefär lika mycket mat per capita slängs i medel- och höginkomstländer.
Enligt honom har dock matslöseriet minskat i bland annat Storbritannien under pandemin.
– Att vi har begränsats till att stanna i våra hem har lett till förändrade beteenden i form av storkok och bättre planerade måltider, vilket leder till ett minskat svinn.
Samtidigt varnar han för att nedgången bara kommer att vara tillfällig.
Ett minskat slöseri skulle öka tillgången på mat, vilket skulle kunna bidra i kampen mot hungern. Det skulle också påverka utsläppen av växthusgaser. Enligt Richard Swannell är det dock fortfarande allt för få som ser den kopplingen. Undersökningar som Wrap genomfört i Storbritannien visar att över 80 procent är oroade för klimatet, medan enbart en tredjedel av de tillfrågade ser ett samband mellan klimatfrågan och matslöseriet.
Samira Sadeque/ IPS
Se även: Klimattips – 30 metoder mot matsvinn
Se även: Nu ökar konkurrensen om matsvinnet
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.