Mat & Klimat

Massivt matslöseri driver på klimatförändringar

En ny rapport visar att hushållen står bakom det mesta av all den mat som hamnar i soporna. Foto: Catherine Wilson/IPS

8 mars 2021

Nästan en femtedel av all mat som köptes in av hushåll, restauranger och butiker i 54 av världens länder under 2019 hamnade i soporna. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep.

De närmare 931 miljoner ton mat som hamnade i soporna i dessa länder drev samtidigt på klimatförändringarna, konstateras i Food Waste Index Report, som sammanställts av Unep i samarbete med den brittiska organisationen Wrap.

Studien omfattar 54 länder där man granskat hur mycket man som går förlorad. Allra mest mat kastas av hushållen.

Rapportförfattarna konstaterar att resursslöseriet är betydligt större bland hushåll som har högre inkomster. I exempelvis Kenya kastade dessa hushåll tre gånger så mycket mat som de fattigaste hushållen.

Enligt rapporten finns det dock betydligt mindre uppgifter om den mat som hamnar i soporna i utvecklingsländer. Wraps ordförande Richard Swannell säger till IPS att det hänger samman med att det krävs resurser för att mäta slöseriet, men också att sophanteringen i dessa länder ofta är mindre kontrollerbar.

I utvecklingsländer går mycket mat förlorad redan i samband med att den produceras och transporteras.

Richard Swannell säger att studien visar att ungefär lika mycket mat per capita slängs i medel- och höginkomstländer.

Enligt honom har dock matslöseriet minskat i bland annat Storbritannien under pandemin.

– Att vi har begränsats till att stanna i våra hem har lett till förändrade beteenden i form av storkok och bättre planerade måltider, vilket leder till ett minskat svinn.

Samtidigt varnar han för att nedgången bara kommer att vara tillfällig.

Ett minskat slöseri skulle öka tillgången på mat, vilket skulle kunna bidra i kampen mot hungern. Det skulle också påverka utsläppen av växthusgaser. Enligt Richard Swannell är det dock fortfarande allt för få som ser den kopplingen. Undersökningar som Wrap genomfört i Storbritannien visar att över 80 procent är oroade för klimatet, medan enbart en tredjedel av de tillfrågade ser ett samband mellan klimatfrågan och matslöseriet.

Samira Sadeque/ IPS

 

Se även: Klimattips – 30 metoder mot matsvinn

Se även: Nu ökar konkurrensen om matsvinnet

 

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska