Mat & Klimat

Kommuner går före med klimatmål för offentliga måltider

8 juni 2022

Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.

Det är andra gången Livsmedelsverket gjort en genomgång av den mat som serveras i landets kommuner, dvs skolluncher och mat i olika former av vårdboenden och förskola, men första gången man särskilt ställer frågor om vilka mål kommunerna har, så om det är fler eller färre kommuner som nu har klimatmål kopplade till måltiderna går inte att utläsa.

– När vi gör nästa mätning 2024 kan vi säga säkert hur det trendar, säger Emelie Eriksson, Projektledare Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Avdelningen för hållbara matvanor.

 

De flesta kommuner har klimat- och miljömål

För att kommunerna ska kunna jämföra sig med varandra redovisar man data för varje enskild kommun. Genomgången visar att många kommuner inte bara har utgått från den nationella livsmedelsstrategins mål om att 60 procent av den mat som serveras i offentlig verksamhet ska bestå av ekologiska livsmedel, utan också kompletterat med egna mål.

Livsmedelsstrategin som sådan tycks ha fått brett genomslag. Mellan 70 och 80 procent av kommunerna har olika former av mål kring ekologisk mat och/eller mål om närproducerad eller i varje fall svensk mat. Därutöver har ett tjugotal kommuner också mål kring matsvinn och klimatpåverkan, där det mest ambitiösa målet är att sänka matens klimatavtryck med 30 procent jämfört med genomsnittet. Men om kommunerna når upp till sina egna mål framgår inte av undersökningen.

– Det känner vi inte till eftersom vi inte specifikt frågat om det i vår kartläggning, säger Eriksson. Det skulle kräva djupare utredning av måluppfyllelse hos den tredjedel av kommunerna som i vår kartläggning angett att man har fastställda mål för de offentliga måltidernas klimatpåverkan.

 

Vilka är bäst i klassen?

Kartläggningen handlar inte enbart om miljö- och klimatperspektiv, utan också om näringsriktighet, måltidsstöd inom äldreomsorgen, barns behov av specialkost och beredskap för måltider vid kris.

De kommuner som framstår som föredömen när det handlar om mätbara mål för måltidens klimatpåverkan, livsmedelsinköp och matsvinn, och som erbjuder ett vegetariskt alternativ till alla elever varje dag i minst 75 procent av skolorna, är Arboga, Bengtsfors, Borlänge, Eslövs, Falköpings, Falun, Grästorp, Helsingborg, Härnösand, Järfälla, Malmö, Mellerud, Nykvarn, Sotenäs, Tjörn, Ulricehamn, Uppsala, Vara, Vaxholm, Åmål och Örebro.

Att nationella mål sätts upp framöver som får övriga kommuner att också agera är inte osannolikt mot bakgrund av Miljömålsberedningens delbetänkande till regeringen, där beredningen bland annat föreslår att det klimatpolitiska ramverket ska kompletteras med mål om klimatpåverkan från konsumtion.

– Dessutom har Livsmedelsverket ett regeringsuppdrag tillsammans med Folkhälsomyndigheten att ta fram nationella mål och indikatorer för hållbar och hälsosam konsumtion, säger Eriksson.

 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare