Mat & Klimat

Analys: Kött ger öppna landskap - är det bra?

Mellan 2000-2018 försvann 8 procent av Amazonas regnskog som en konsekvens av bland annat köttindustrin. Den typen av öppna landskap är inte önskvärda.

2 februari 2021

Kort svar: Nej, mycket sällan.

Långt svar (resten av artikeln):

Innan mänskligheten började omforma världen med jordbruk och civilisation, så var halva jordens landyta täckt av skog. Nu har skogen minskat till 30 procent. Kvar är till stor del skogar formade av människor till jämngamla träd av samma arter i raka rader.

Ännu på medeltiden kunde en ekorre hoppa från träd till träd i obruten följd ända från Berlin till Moskva. Men gradvis har alltså dessa stängda landskap blivit öppna landskap.

Människor tycks må bra av att kunna se öppna landskap i naturen eftersom det är vårt ursprungstillstånd. Eftersom vi sedan många generationer skapat öppna landskap även i Sverige, så har det även blivit som en del av vår nationella självbild. Vi har till och med inrett arbetsplatser och omformat städer så. Men det har mött motreaktioner.

Det går dock att bo vid öppna landskap utan att förstöra skog. Särskilt som många redan bor vid öppna landskap, inklusive hav eller sjö. Det är också stor skillnad mellan kalhygge och äng, eller mellan park och parkeringsplatser. 

Naturbetesmarkers ängar i Sverige har en stor biologisk mångfald som kan mäta sig med regnskogen. Blir de virkesåkerskog blir miljön fattigare. Det är också en poäng att betande kor påverkar marken på ett annat sätt än betande hästar och får.

Men det är inte ett generellt argument mot att äta mindre kött. Det är en extremt liten del av vår köttkonsumtion som är naturbeteskött, och den miljösmarta potentialen är inte heller stor, även om vi räknar in alla steniga marker som är svåra att istället odla på. Kornas effekt på marken varierar också stort mellan platser och omständigheter.

 

Foderodling hotar världens skogar

Däremot blir det en hel del öppna landskap när skog skövlas för att odla djurfoder. Cirka 80 procent av världens jordbruksmark går till produktion av kött- och mejeriprodukter, trots att de bara står för en mindre del av allt vi äter.

Redan i grundskolans biologi får man lära sig varför – att för varje steg uppåt i näringskedjan försvinner nära 90 procent av energin från fotosyntesen. Det vill säga om vi äter grödorna direkt är det i snitt allt annat lika omkring tio gånger effektivare än om grödorna först ska ätas av ett djur och om vi sedan äter djuret.

Så trots att de flesta djur i lantbruket får leva hela sina liv instängda, är ändå köttproduktionen den främsta orsaken till att regnskog skövlas i rasande takt. Vi bedöms nu vara bara 2-8 procent från tippunkten då hela Amazonas regnskog inte går att rädda.

Enbart år 2000-2018 försvann just åtta procent av all regnskog i Amazonas. Det motsvarar en yta stor som hela Spanien. När Bolsonaro blev president ökade takten i skövlingen ytterligare. Nu hotar även handelsavtalet Mercosur som Sverige ensamt skulle kunna stoppa för hela EU.

Se även: Kritiserat frihandelsavtal kan ännu bli av

 

Även skogsbränder ger öppna landskap…

Världens växande befolkning behöver mer mat och eftersom kött- och mejeriproduktionen orsakat ytbrist i världen, så trängs även andra expanderande verksamheter ut till olämplig mark som regnskog. Exempelvis används palmolja mycket för att det kräver långt mindre yta än många alternativ, men får orimligt mycket skuld som den synliga länken i kedjan.

De som har råd och möjlighet kan hämta det mesta av sin mat från ”oproblematiska” ytor och certifieringar, så får övriga ta skammen när deras mat trängs undan till att vara den synliga direkta orsaken till att förstöra den natur vi ser som mest värdefull.

Men det är ju samma planets ytor vi alla ska samsas om. Det borde därför spela större roll hur stora ytor en viss livsstil kräver, än var dessa ytor ligger.

Ju mer kött vi äter, desto snabbare går klimatförändringarna. En av följderna blir då mer skogsbränder. Så även på det viset ger kött öppna landskap. Och även på det viset är det inte bra.

Med större köttproduktion än någonsin sågar vi nu inte bara av grenen vi sitter på – vi skövlar enorma skogar. Världens viktigaste skogar. När regnskogens djur och urfolk blir av med sina hem är de nog begränsat glada över att istället få se öppna landskap.

Göran Hådén

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.