Mat och Klimat


För sent rädda
miljön sedan
1800-talet?

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Ny forskning visar att den globala gränsen för hållbarhet när det gäller biologisk mångfald överskreds redan på 1800-talet. Med andra ord, cirka 70 år innan den globala miljörörelsen tog fart. Innebär det att det redan är kört, eller måste vi tillbaka till häst och vagn? Nej, men…

Låt oss börja med ett exempel från nyss nämnda 1800-tal. Vandringsduvan var då så extremt vanlig i USA att det kunde ta flera timmar för en flock med miljoner fåglar att flyga förbi. Folk kunde skjuta rakt upp i luften utan att sikta, och ner föll en vandringsduva som blev middag. På bara 20 år dödades de flesta vandringsduvor och 1914 dog den allra sista på ett zoo. 

Vi flyttar fram till 1900-talet, fortfarande i USA. Industrialisering nästan helt utan miljölagar medförde bland annat att floden Cuyahoga var så förorenad att den började brinna minst 14 gånger. En stor brand 1969 bidrog till tuffare miljölagar.

Övergripande är det tveklöst mycket hårdare lagar för att skydda naturen nu än förr. Problemet är att vår kapacitet att förstöra ökat så mycket genom ny teknik och fler människor att det ändå blivit mer miljöförstöring än någonsin idag.

Ett exempel är hur ett fåtal fiskare med ny teknik idag kan fånga mycket mer fisk än förr, så att dom flesta stora fiskar försvunnit från världshaven på bara ett par generationer. Istället ökar plasten i haven, blir där del av nya ekosystem, och gör mer skada än nytta.

Ny forskning visar att 6 av 9 av planetens gränser redan passerats, och det som spårat ur mest är biologisk mångfald. Det innebär inte att det är avgjort hur framtiden kommer att bli, men innebär ökade risker som när en människa har högt blodtryck, eller feber om vi ska jämföra med klimatläget. Skillnaden är att det nu inte är en enskild individ som riskerar dö, utan hela mänsklighetens framtid som står på spel.

Så vi behöver snarast minska miljöförstöringen till hållbara nivåer för dom nio planetära gränserna: klimatförändring, biologisk mångfald, landsystemförändring (som jord- och skogsbruk), färskvattenförändringar, kväve- och fosforcykeln, havsförsurning, luftförorenande partiklar och stratosfärisk ozonförtunning. Det är bara dom tre sistnämnda som inte överskrids i nuläget.

En planetär gräns definieras som en gräns inom vilken mänskligheten kan utvecklas och blomstra under generationer in i framtiden. Det finns också skarpare gränser som kallas för tipping points eller trösklar. Bortom dessa blir effekterna självförstärkande och okontrollerbara.

Mycket tyder på att klimatet redan passerat en global tröskel, vilket gör att vi framöver bara kan begränsa skadorna, inte få dom att upphöra. Exempelvis kom nyligen en studie om att västra Antarktis nu verkar vara bortom räddning, vilket på sikt kan orsaka upp till ytterligare fem meters havsnivåhöjning .

Planetens gränser hör också ihop med varandra. Klimatförändringar och minskad biologisk mångfald kan tillsammans få regnskogen att kollapsa mycket snabbare än var för sig.

Optimala förhållanden för fotosyntes är cirka 25-30 grader. Medeltemperaturen i regnskogen är redan 34 grader, dvs över det optimala för fotosyntes. Vid 38 grader upphör fotosyntesen permanent i ett löv, så om det blir fyra grader varmare upphör det mesta av fotosyntesen i regnskogen. Och som jag tidigare skrivit om, så försvinner nog det mesta av regnskogen och dess enorma biologiska mångfald redan tidigare. 

Det är svårt att bedöma hur många arter och individer som finns av olika djur, men listor finns här och här. Bland större djur väger mänskligheten nu cirka tio gånger mer än alla vilda däggdjur på land tillsammans. Lägger vi till djuren vi föder upp för mat, så blir siffran 24 gånger mer.

Men jämfört med mindre livsformer ligger vi i lä. På sommaren kan det finnas så mycket som en miljon myggor per människa i Sverige. En enda matsked jord kan innehålla tiotusen olika arter av bakterier. Räknar vi jordens virus skulle dom utsträckta på en rad sträcka sig längre än hela vår galax.

Men hur många arter kan försvinna ur ett visst ekosystem innan det kollapsar? Det vet vi inte, men varje art som försvinner är lite som att dra en kloss ur ett torn, som i spelet jenga. Till slut försvinner en kloss som gör att hela tornet plötsligt rasar. De klossar/arter som verkar mest avgörande kallas nyckelarter.   

Men globalt handlar det inte om allt eller inget. Det finns ju gradskillnad i både himlen och helvetet, så det finns all anledning att fortsätta kämpa för att rädda det som räddas kan, istället för att chansa när hela jordens livsmiljö står på spel. 

Andra tänker tvärtom att eftersom vi inte vet exakt än så bör vi inte agera akut. Dom kan också ge exempel på enskilda arter som i ett enskilt område under en enskild tid faktiskt ökar nu. Det är ett sätt att argumentera med “cherry picking” som vi känner igen alltför väl från förnekarna av klimatkrisen. Tyvärr är Hans Roslings i stort förträffliga och kända bok Factfulness en del av det, just om biologisk mångfald.

Vad gör då Sveriges högerregering? Jo, internationellt har dom gått med på att 30 procent av världens land och vatten ska skyddas. Bra! Men i Sverige vill dom att vi ska göra mindre, så att andra får äran att göra mer…

Vad behöver då göras? Massor. Så det gäller att främst fokusera på det viktigaste. I rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och dess motsvarighet för biologisk mångfald – IPBES – är forskarna nu mer frispråkiga om överkonsumtion. IPBES rapport 2019 baseras på över 15 000 vetenskapliga publikationer och togs fram av över 400 experter från 50 länder. Ett av huvudbudskapen är att en global hållbar ekonomi behöver fokusera på minskad konsumtion och visionen för ett gott liv – livskvalitet istället för fokus på ekonomisk tillväxt.

Man konstaterar också att köttindustrin i snitt kräver enorma ytor jämfört med att odla grödor, vilket förstör livsmiljön för många vilda djur, som när regnskog skövlas.

Men det är inte bara mer fritid och ny god mat som behövs. Med hållbara värderingar och ansvarsfull användning av ny teknik kan vi leva fantastiska liv i harmoni med dom miljoner andra arter som vi delar jorden med. Det är hög tid att bli artsmart!

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 11 times, 6 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa